Miꞌkmaw hieroglyfisk skrift
Miꞌkmaq hieroglyfer Suckerfish script Gomgwejui'gasit | |
---|---|
Skripttyp | |
Tidsperiod |
1675–1800-talet (logografiskt); datum för prekursorer okänt |
Riktning | vänster till höger |
språk | Miꞌkmaq |
Miꞌkmaw hieroglyfisk skrift eller Suckerfish skrift ( Mi'kmawi'sit : Gomgwejui'gasit ) var ett skriftsystem för Miꞌkmaw språket , senare ersatt av olika latinska skrifter som för närvarande används. Mi'kmaw är en kanadensisk första nation vars hemland, kallad Mi'kma'ki , överlappar mycket av de maritima provinserna , särskilt hela Nova Scotia , Prince Edward Island och delar av New Brunswick och Newfoundland och Labrador .
Dessa glyfer, eller gomgwejui'gaqan , härleddes från en piktogram- och hällristningstradition och är logogram , med fonetiska element som används vid sidan av, inklusive logografisk , alfabetisk och ideografisk information. Gomgwejui'gasultijig tar sitt namn från gomgwej (plural: gomgwejg ) eller sugfisk vars spår är synligt kvar på den leriga flodens botten. Eftersom Mi'kmawi'sit använder flera stavningssystem, inkluderar andra sätt att kalla Suckerfish-skript: komqwejwi'kasikl eller gomgwejui'gas'gl .
Klassificering
Forskare har diskuterat huruvida de tidigaste kända Miꞌkmaw "hieroglyferna", från 1600-talet, kvalificerade fullt ut som ett skriftsystem eller fungerade som en piktografisk mnemonisk enhet. På 1600-talet anpassade den franske jesuitmissionären Chrétien Le Clercq Miꞌkmaw-karaktärerna som ett logografiskt system för pedagogiska syften, för att lära ut katolska böner, liturgi och lära till Mi'kmaq.
År 1978 hävdade Ives Goddard och William Fitzhugh från Institutionen för antropologi vid Smithsonian Institution att systemet före missionärer var rent mnemoniskt. De sa att det inte kunde ha använts för att skriva nya kompositioner.
Däremot publicerade David L. Schmidt och Murdena Marshall i en bok från 1995 några av de böner, berättelser och liturgier, representerade av hieroglyfer – piktogramsymboler, som de franska missionärerna hade använt under den sista fjärdedelen av 1600-talet för att lära ut böner och psalmer. Schmidt och Marshall visade att dessa hieroglyfer fungerade som ett fullt fungerande skriftsystem. De sa att det var det äldsta skriftsystemet för ett modersmål i Nordamerika norr om Mexiko.
Michelle Sylliboy citerar sin Mikm'aw-mormor för att hävda att Le Clercq inte uppfann manuset, och att det hade använts av folket långt före honom.
Historia
Fader Le Clercq, en romersk-katolsk missionär på Gaspé-halvön i Nya Frankrike från 1675, såg Miꞌkmaw-barn skriva hieroglyfer på björkbark . Le Clercq anpassade dessa symboler för att skriva böner och liturgi och utvecklade nya symboler vid behov. Mi'kmak använde också piggsvinspennor pressade direkt in i barken i form av symboler.
Detta anpassade skriftsystem visade sig populärt bland Miꞌkmaq. De använde det fortfarande på 1800-talet. [ citat behövs ] Eftersom det inte finns några historiska eller arkeologiska bevis för dessa symboler från innan denna missionärs ankomst, är det oklart hur gammal användningen av de mnemoniska glyferna var. Förhållandet mellan dessa symboler och Miꞌkmaq hällristningar , som föregick det europeiska mötet, är oklart.
Kejimkujik National Park and National Historic Site (KNPNHS), hällristningar av "Mi'kmaws livsvägar", inkluderar skrivna hieroglyfer, människofigurer, Mi'kmaq-hus och loger, dekorationer inklusive kors, segelfartyg och djur, etsade in i skifferstenar. Dessa tillskrivs Mi'kmaq, som kontinuerligt har bebott området sedan förhistorisk tid. Hellistorna härstammar från den sena förhistoriska perioden till och med artonhundratalet. En Mi'kmaq-läkare, Jerry Lonecloud , transkriberade några av dessa hällristningar 1912 och donerade sina exemplar till provinsmuseet.
Pierre Maillard , romersk-katolsk präst, skapade under vintern 1737–38 ett system av hieroglyfer för att transkribera Miꞌkmaq-ord. Han använde dessa symboler för att skriva formler för de huvudsakliga bönerna och de troendes svar i katekesen, så att hans anhängare lättare kunde lära sig dem. Det finns inga direkta bevis för att Maillard var medveten om Le Clercqs arbete inom samma område. Maillard lämnade många verk i språket, som fortsatte att användas bland Miꞌkmaq in på 1900-talet.
Exempel
Ave Maria .
Se även
- Wiigwaasabak – Ojibwe hieroglyfiska björkbarkar
Bibliografi
- Goddard, Ives och William W. Fitzhugh. 1978. "Barry Fell Reexamined", i The Biblical Archaeologist , Vol. 41, nr 3. (september), s. 85–88.
- Hewson, John. 1982. Micmac Hieroglyfer i Newfoundland. Språk i Newfoundland och Labrador, red. av Harold Paddock, 2:a uppl., 188–199. St John's, Newfoundland: Memorial University .
- Hewson, John. 1988. Introduktion till Micmac Hieroglyfer. Cape Breton Magazine 47:55-61. (text från 1982, plus illustrationer av broderier och några foton)
- Kauder, Christian. 1921. Sapeoig Oigatigen tan teli Gômgoetjoigasigel Alasotmaganel, Ginamatineoel ag Getapefiemgeoel; Manuel de Prières, instruktioner et changs sacrés en Hieroglyphes micmacs; Manual of Prayers, Instructions, Psalms & Hymns in Micmac Ideograms . Ny upplaga av Fader Kauders bok utgiven 1866. Ristigouche, Quebec: The Micmac Messenger.
- Lenhart, John. Historia som rör handbok för böner, instruktioner, psalmer och hymner i Micmac Ideograms som används av Micmac-indianer i östra Kanada och Newfoundland. Sydney, Nova Scotia: Nova Scotia Native Communications Society.
- Schmidt, David L. och BA Balcom. 1995. "The Règlements of 1739: A Note on Micmac Law and Literacy", i Acadiensis . XXIII, 1 (hösten 1993) s 110–127. ISSN 0044-5851
- Schmidt, David L. och Murdena Marshall. 1995. Míkmaq hieroglyfiska böner: läsningar i Nordamerikas första inhemska skrift . Nimbus Publishing. ISBN 1-55109-069-4
externa länkar
- Míkmaq Portraits Collection Innehåller spår och bilder av Miꞌkmaw hällristningar
- Micmac på ChristusRex.org En stor samling skanningar av böner i Miꞌkmaw-hieroglyfer.
- Écriture sacrée en Nouvelle France: Les hiéroglyphes micmacs et transformation cosmologique (PDF, på franska) En diskussion om ursprunget till Miꞌkmaw-hieroglyfer och sociokulturell förändring i Miꞌkmaw-samhället på 1600-talet.