Tâi-uân Lô-má-jī Phing-im Hong-àn
Tâi-uân Lô-má-jī Phing-im Hong-àn | |||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Traditionell kinesiska | 臺灣 閩南語 羅馬字 拼音 方案 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Förenklad kinesiska | 台湾 闽南语 罗马字 拼音 方案 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Bokstavlig mening | Taiwan Southern Min pingyin-schema | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Tâi-uân Lô-má-jī Phing-im Hong-àn | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Traditionell kinesiska | 臺灣 羅馬字 拼音 方案 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Förenklad kinesiska | 台湾 罗马字 拼音 方案 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Bokstavlig mening | Taiwan romaniserat manus pingyin-schema | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Tâi-lô | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Traditionell kinesiska | 臺羅拼音 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Förenklad kinesiska | 台罗拼音 | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kinesisk romanisering |
---|
Mandarin |
Wu |
Yue |
Min |
Gan |
Hakka |
Xiang |
Se även |
Det officiella romaniseringssystemet för taiwanesiska Hokkien i Taiwan kallas lokalt för Tâi-uân Lô-má-jī Phing-im Hong-àn ( lit. ' Taiwan romaniserat script pingyin scheme') eller Taiwan Minnanyu Luomazi Pinyin Fang'an ( lit. 'Taiwan Southern Min pingyin-schema'), ofta förkortat till Tâi-lô . Det härstammar från Pe̍h-ōe-jī och har sedan 2006 varit ett av de fonetiska notationssystem som officiellt främjas av Taiwans utbildningsministerium . Systemet används i MoE:s Dictionary of Frequently-Used Taiwan Minnan . Det är nästan identiskt med Pe̍h-ōe-jī , förutom att använda ts tsh istället för ch chh , använda u istället för o i vokalkombinationer som oa och oe , använda i istället för e i eng och ek , använda oo istället för o͘ och använder nn istället för ⁿ .
Alfabet
Det taiwanesiska romaniseringssystemet använder 16 grundläggande latinska bokstäver (A, B, E, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, S, T, U), 7 digrafer (Kh, Ng , nn, Oo, Ph, Th, Ts) och en trigraf (Tsh). Dessutom använder den 6 diakritiska tecken för att representera toner .
Stor bokstav | A | B | E | G | H | jag | J | K | Kh | L | M | N | Ng | NN | O | Oj | P | Ph | S | T | Th | Ts | Tsh | U |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Små bokstäver | a | b | e | g | h | i | j | k | kh | l | m | n | ng | nn | o | oo | sid | ph | s | t | th | ts | tsh | u |
IPA | [a] | [b] | [e] | [ɡ] | [h, ʔ] | [i] | [d͡z] | [k] | [kʰ] | [l] | [m] | [n] | [ŋ] | [◌̃] | [o] | [ɔ] | [p] | [pʰ] | [s] | [t] | [tʰ] | [t͡s] | [t͡sʰ] | [u] |
Bokstavsnamn (variant 1) | a | bi | e | gi | Hej | i | ji | ki | khi | li | mi | ni | ngi | värdshus | o | oo | pi | phi | si | ti | detta | tsi | tshi | u |
Bokstavsnamn (variant 2) | a | vara | e | ge | ha | i | je | ka | kha | e-luh | e-muh | e-nuh | nge | enn | o | oo | pe | phe | e-suh | te | de | tse | hon | u |
- "nn" används bara efter en vokal för att uttrycka nasalisering , så det visas bara med versaler i texter med stora bokstäver.
- Palatalisering uppstår när "j, s, ts, tsh" följs av "i", så "ji, si, tsi, tshi" styrs ibland som trigrafer och tetragrafer .
- Av de 10 oanvända grundläggande latinska bokstäverna används "R" ibland för att uttrycka dialektala vokaler (något liknande erhua ), medan de andra (C, D, F, Q, V, W, X, Y, Z) endast används i lånord .
Exempeltexter
- Tâi-lô
- Pe̍h-uē-jī (PUJ) sī tsı̍t khuán iōng latin (Lô-má) phìng-im hē-thóng lâi siá Tâi-uân ê gí-giân ê su-bīn bûn-jī. In-uī tong-tshoo sī thuân-kàu-sū ín--jı̍p-lâi ê, soo-í ia̍h-ū-lâng kā PUJ kiò-tsò Kàu-huē Lô-má-jī, kı̍kī-tsiá -lô. Put-jî-kò hiān-tāi ê sú-iōng-tsiá bē-tsió m̄-sī kàu-tôo, kàu-tôo mā tsin tsē bē-hiáu PUJ.
- Pe̍h-ōe-jī
- Pe̍h-ōe-jī (POJ) sī chı̍t khoán iōng latin (Lô-má) phèng-im hē-thóng lâi siá Tâi-ôan ê gí-giân ê su-bīn bûn-jīn. In-ūi tong-chho͘ sī thôan-kàu-sū ín--jı̍p-lâi ê, só͘-í ia̍h-ū-lâng kā POJ kiò-chò Kàu-hōe Lô-má-jī, he̍kàu-chán . -lô. Put-jî-kò hiān-tāi ê sú-iōng-chiá bē-chió m̄-sī kàu-tô͘, kàu-tô͘ mā chin chē bē-hiáu POJ.
- Hàn-jī
- 白話字(POJ)是一款用拉丁(羅馬)拼音系統來寫臺灣的款用拉丁(羅馬)拼音系統來寫臺灣的檞言的。傳教士引入來的,所以也有人共POJ叫做教會羅馬字,或者是簡稱教羅。不而過現代的使用者袂少毋是教徒,教徒嘛真濟袂曉POJ。
- IPA
- [peʔued͔i ͕iʑi] ioŋ latin (loma) pʰiŋim hetʰoŋ lai ɕa taiuan e gigiɛn e subin bund͡ʑi ‖ inui toŋt͡sɔ ɕi tʰuankausu ind͡ʑiʔlai e sɔi iaʔulaŋ ka pi o d͡ʑi kiot͡so kauhue lomad͡ʑi hiʔt͡ɕia ɕi kant͡ɕʰiŋ kauʔnɕʰiŋka ŋt͡ɕia bet͡ɕio m̩ɕi kautɔ kautɔ ma t͡ɕin t͡se behiau pi o d͡ʑi ‖]
Värderingar
Konsonanter
Bilabial | Alveolär | Alveolo-palatal | Velar | Glottal | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Tonlös | Tonande | Tonlös | Tonande | Tonlös | Tonande | Tonlös | Tonande | Tonlös | ||
Nasal |
m [m] ㄇ 毛(moo) |
n [n] ㄋ 耐(nāi) |
ng [ŋ] ㄫ 雅(ngá) |
|||||||
Klusil | Oaspirerad |
p [p] ㄅ 邊(pian) |
b [b] ㆠ 文(bûn) |
t [t] ㄉ 地(tē) |
k [k] ㄍ 求(kiû) |
g [g] ㆣ 語(gí) |
||||
Aspirerad |
ph [pʰ] ㄆ 波(pho) |
th [tʰ] ㄊ 他(thann) |
kh [kʰ] ㄎ 去(khì) |
|||||||
Affricate | Oaspirerad |
ts [ts] ㄗ 曾(tsan) |
j [dz] ㆡ 熱(jua̍h) |
tsi [tɕ] ㄐ 尖(tsiam) |
ji [dʑ] ㆢ 入(ji̍p) |
|||||
Aspirerad |
tsh [tsʰ] ㄘ 出(tshut) |
tshi [tɕʰ] ㄑ 手(tshiú) |
||||||||
Frikativa |
s [s] ㄙ 衫(sann) |
si [ɕ] ㄒ 寫(siá) |
h [h] ㄏ 喜(hí) |
|||||||
Lateral |
l [l] ~ [ɾ] ㄌ 柳(liú) |
|
|
Vokaler och ramsor
|
|
- o uttalas [ ə ] ㄜ i allmän dialekt i Kaohsiung och Tainan , [o] ㄛ i Taipei .
- -nn bildar nasala vokaler
- Det finns även syllabic m och ng .
|
|
- ing uttalas [ɪəŋ], ik uttalas [ɪək̚].
Toner
Ton nr. | 1 | 2 (= 6) | 3 | 4 | 5 | 7 | 8 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
namn | 陰平 | 上聲 | 陰去 | 陰入 | 陽平 | 陽去 | 陽入 |
im-pinning | siōng-siann | im-khì | im-ji̍p | iông-pîng | iông-khì | iông-ji̍p | |
Symbol | Ingen | Akut | Grav | Inga (-p, -t, -k, -h) | Cirkumflex | makron | Vertikal linje ovanför (-p, -t, -k, -h) |
◌ | ◌́ | ◌̀ | ◌ | ◌̂ | ◌̄ | ◌̍ | |
Tonhöjd | ˥ | ˥˩ | ˧˩ | ˧ʔ | ˨˦ | ˧ | ˥ʔ |
55 | 51 | 31 | 3ʔ | 24 | 33 | 5ʔ | |
Exempel | tong (東) | tóng (黨) | tòng (棟) | tok (督) | tong (同) | tōng (洞) | to̍k (毒) |
Ett bindestreck länkar samman delar av ett sammansatt ord. Ett dubbelt bindestreck indikerar att följande stavelse har en neutral ton och därför att den föregående stavelsen inte genomgår tonsandhi.
Lätta stavelser | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Datoranvändning
Unicode-kodpunkter
Följande är tontecken och deras respektive Unicode-kodpunkter som används i Tâi-lô. Tonerna som används av Tâi-lô bör använda Combining Diacritical Marks istället för Spacing Modifier Letters som används av bopomofo . Eftersom Tâi-lô inte är kodad i Big5 , den vanliga kodningen som används i traditionell kinesiska, är vissa bokstäver i det taiwanesiska romaniseringssystemet inte direkt kodade i Unicode, utan bör istället skrivas med att kombinera diakritiska tecken officiellt.
Grundbokstav/ton 1 | Ton 2 | Ton 3 | Ton 4 | Ton 5 | Ton 6 | Ton 7 | Ton 8 | Ton 9 | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kombinationsmärke | ́ (U+0301) | ̀ (U+0300) | h | ̂ (U+0302) | ̌ (U+030C) | ̄ (U+0304) | ̍h (U+030D) | ̋ (U+030B) | ||||||||
Versal | A | Á (U+00C1) | À (U+00C0) | AH | Â (U+00C2) | Ǎ (U+01CD) | Â (U+0100) | A̍H (U+0041 U+030D) | A̋ (U+0041 U+030B) | |||||||
E | É (U+00C9) | È (U+00C8) | VA | Ê (U+00CA) | Ě (U+011A) | Ē (U+0112) | E̍H (U+0045 U+030D) | E̋ (U+0045 U+030B) | ||||||||
jag | Í (U+00CD) | Ì (U+00CC) | IH | Î (U+00CE) | Ǐ (U+01CF) | Ī (U+012A) | I̍H (U+0049 U+030D) | I̋ (U+0049 U+030B) | ||||||||
O | Ó (U+00D3) | Ò (U+00D2) | ÅH | Ô (U+00D4) | Ǒ (U+01D1) | Ō (U+014C) | O̍H (U+004F U+030D) | Ő (U+0150) | ||||||||
U | Ú (U+00DA) | Ù (U+00D9) | UH | Û (U+00DB) | Ǔ (U+01D3) | Ū (U+016A) | U̍H (U+0055 U+030D) | Ű (U+0170) | ||||||||
M | Ḿ (U+1E3E) | M̀ (U+004D U+0300) | MH | M̂ (U+004D U+0302) | M̌ (U+004D U+030C) | M̄ (U+004D U+0304) | M̍H (U+004D U+030D) | M̋ (U+004D U+030B) | ||||||||
N | Ń (U+0143) | Ǹ (U+01F8) | NH | N̂ (U+004E U+0302) | Ň (U+0147) | N̄ (U+004E U+0304) | N̍H (U+004E U+030D) | N̋ (U+004E U+030B) | ||||||||
Små bokstäver | a | á (U+00E1) | à (U+00E0) | ah | â (U+00E2) | ǎ (U+01CE) | à (U+0101) | a̍h (U+0061 U+030D) | a̋ (U+0061 U+030B) | |||||||
e | é (U+00E9) | è (U+00E8) | va | ê (U+00EA) | ě (U+011B) | ē (U+0113) | e̍h (U+0065 U+030D) | e̋ (U+0065 U+030B) | ||||||||
i | í (U+00ED) | ì (U+00EC) | ih | î (U+00EE) | ǐ (U+01D0) | ī (U+012B) | i̍h (U+0069 U+030D) | i̋ (U+0069 U+030B) | ||||||||
o | ó (U+00F3) | ò (U+00F2) | åh | ô (U+00F4) | ǒ (U+01D2) | ō (U+014D) | o̍h (U+006F U+030D) | ő (U+0151) | ||||||||
u | ú (U+00FA) | ù (U+00F9) | eh | û (U+00FB) | ǔ (U+01D4) | ū (U+016B) | u̍h (U+0075 U+030D) | ű (U+0171) | ||||||||
m | ḿ (U+1E3F) | m̀ (U+006D U+0300) | mh | m̂ (U+006D U+0302) | m̌ (U+006D U+030C) | m̄ (U+006D U+0304) | m̍h (U+006D U+030D) | m̋ (U+006D U+030B) | ||||||||
n | ń (U+0144) | ǹ (U+01F9) | nh | n̂ (U+006E U+0302) | ň (U+0148) | n̄ (U+006E U+0304) | n̍h (U+006E U+030D) | n̋ (U+006E U+030B) | ||||||||
Noteringar
|
Tecken som inte är direkt kodade i Unicode kräver förgjorda glyfer i teckensnitt för att applikationer ska kunna visa tecknen korrekt.
Stöd för teckensnitt
Teckensnitt som för närvarande stöder POJ inkluderar:
- Charis SIL
- Deja vu
- Doulos SIL
- Linux Libertine
- Taigi Unicode
- Källa Sans Pro
- I.Ming (8.00 och framåt) från Ichiten Font Project
- Typsnitt gjorda av justfont gjuteri
- Teckensnitt modifierade och släpper i GitHub-arkivet POJFonts : POJ Phiaute, Gochi Hand POJ, Nunito POJ, POJ Vibes och POJ Garamond.
- Typsnitt modifierade och släppta av But Ko baserat på källa Han Sans : Genyog , Genseki , Gensen ; baserat på Källa Han Serif : Genyo , Genwan , Genryu .
Anteckningar
Ord på modersmål
externa länkar
- 臺灣閩南語羅馬拼音及其發音學習網 ( på kinesiska) , Taiwanesiska Romanization System (Tai-lo) läroplats av Taiwans utbildningsministerium