Lexikala förändringar från klassisk latin till protoromantik

När det klassiska latinet utvecklades till protoromantik fick och förlorade det lexikala föremål av olika anledningar. Ibland kom det nya ordförrådet från kontakt med grannspråk, och andra gånger myntades det från inhemska element. Mycket av det nedärvda latinska ordförrådet genomgick också semantisk drift , regularisering eller andra språkliga förändringar.

Översikt

Oregelbundna substantiv och verb tenderade att antingen regleras eller ersättas med redan existerande regelbundna motsvarigheter; jfr. förlusten av esse "att äta" till förmån för dess egna regulariserade sammansatta comedere. Liknande motiv ligger till grund för den allmänna ersättningen av ferre 'carry' med portare eller loqui 'speak' med parabolare och fabulare .

Semantisk drift påverkade många ord, anmärkningsvärda exempel på dessa är causa ('ämne' → 'sak'), civitas ('medborgarskap' → 'stad'), fokus ('härd' → 'eld'), mittere ('skicka') → 'putta'), necare ('mord' → 'drunkna'), pacare ('placate' → 'betala') och totus ('hela' → 'alla, alla').

Ord som ansågs vara för korta eller fonetiskt obetydliga var mer benägna att ersättas, ofta med sina egna derivator, därför förkastades auris 'öra' och agnus 'lamm' till förmån för diminutiverna auricula och agnellus .

Ett antal verbbildande (eller förlängande) suffix populariserades, som - icare (baserat på adjektivändelsen - icus ), - ulare (baserat på diminutiv - ul -) och - izare (lånad från grekiska).

Majoriteten av det lånade ordförrådet kom från grekiska, särskilt inom områdena medicin, matlagning och kristen tillbedjan. En mindre bråkdel kom från galliska eller germanska .

Det fanns en trend mot att bilda sammansatta prepositioner av typen ab-ante , som till en början helt enkelt kombinerade betydelsen av deras beståndsdelar (därav den ursprungliga betydelsen av abante var "från tidigare"). Med tiden skulle många utveckla en generisk betydelse, ofta helt enkelt en av deras beståndsdelar (därav kom abante att betyda "före", i konkurrens med ante ). Andra exempel som intygas i senantik är de-inter , de-retro , de-foris , de-intus , de-ab och de-ex .

De flesta klassiska partiklar (som en, at, autem, donec, enim, etc.) dog helt enkelt ut i populärt tal och överlever därför ingenstans i romantiken.

Utvalda lexikaliska jämförelser

Menande Klassiskt ord Ärvda ättlingar Konkurrent(er) i Proto-Romance Ärvda ättlingar Ursprung
Allt omnis Den. ogni totus Fr. tout , Oc. tot , Kat. tot , Sp. att göra , Pt. att göra , Srd. totu , det. tutto , Ro. parvel Betydde "hela" i CL .
innan ante OIT. anti , Sp. ante avante Fr. avant , Occ. avan , Cat. abans , Pt. avante , Sp. avante, It. avanti Ab 'bort från' + ante .
inante Välja. enante , OSp. enante , Vgl. aninč , OIt. inanti , Nea. 'nnante , Ro. înainte, ARo. nãnte In + ante .
antes Sp. antes , Pt. antes Ante + ex 'ut från'.
Börja incipere Rms. entscheiver , Ro. începe(re) comintiare Fr. nybörjare , Occ. començar , Kat. començar , Sp. comenzar , Pt. começar , It. cominciare Prefixerad och synkoperad version av LL initiare 'start', ett verb baserat på CL initium 'början'.
fågel avis Katt. au , Sp. ave , Pt. ave , Srd. ae aucellus Fr. oiseau , Occ. aucèl, Kat. ocell , It. uccello Diminutiv av avis .
passarus Sp. pájaro , Pt. pássaro , Ro. pasăre , It. "passero Ändring av CL passer "sparv".
katt felis — cattus Fr. chatt , Occ. katt , katt. gat , Sp. gato , Pt. gato , It. gatto Sen upplåning av oklart ursprung.
öra auris — auricla~oricla Fr. oreille , Occ. aurelha , Kat. orella , Sp. oreja , Pt. orelha , It. orecchio , Ro. ureche Diminutiv av auris .
äta esse — comedere Sp. comer , Pt. komma Prefixerad och regulariserad version av esse .
manducare Fr. krubba , Occ. manjar , Katt. menjar , Ara. minchar , OIt. manicare , It. mangiare , Ro. mâncare Menade "tugga" i CL.
kväll vesper Fr. vêpre , Occ. vèspre, Cat . vespre , Paj . vespr, Lmb. vèsper , Vgl. viaspro sera Fr. soir , Rms. saira , Vgl. saira , det. sera , Ro. seară Troligen en förkortning av ett uttryck som sera dör "sen (del av) dagen".
brand ignis — fokus Fr. feu , Occ. fuòc , Kat. foc , Sp. fuego , Pt. fogo , det. fuoco , Ro. foc Betydde 'härd' i CL.
bekämpa pugna — lucta Fr. lutte , Occ. lucha , Katt. lluita , Sp. lucha , Pt. luta , It. lotta , Ro. luptă Substantiv baserat på CL luctari 'brotta, kämpa'.
battalia Fr. bataille , Occ. batalha , Kat. batalla , Pt. batalha , It. battaglia , Ro. bătaie Ändring av tidigare battualia, från CL battuere 'strike', ett tidigt lån från Galliska.
från a~ab Occ. amb , kat. amb de Fr. de , Oc. de , Cat. de , Sp. de , Pt. de , It. di , Ro. de Menade 'ner från' i CL.
hjälp iuvare Frl. zovâ , It. giovare adiutare Fr. aider , Occ. ajudar , Kat. ajudar , Sp. ayudar , Pt. ajudar , It. aiutare , Ro. ajutare Frekventativ av CL adiuvare , en prefixversion av iuvare .
Hem domus Den. duomo , Srd. domu casa OFr. chiese , Occ. casa , Cat. casa , Sp. casa , Pt. casa , It. casa , Ro. casă Betydde "hydda" i CL.
inuti intus OFr. enz , Lig. inte deintus Fr. dans , Occ. dins , Cat. dins , It. dentro , Nea. dinto , Pt. dentro De + intus , ursprungligen 'inifrån'. Bestyrkt på sent latin.
kök kulina — cocina Fr. köket , Occ. cosina , Cat. cuina , Sp. cocina , Pt. cozinha , It. cucina Substantiv baserat på CL coquere 'kock'.
känna till scire Ro. știre , Srd. ischire sapere Fr. savoir , Occ. sabel , Katt. sabel , Sp. sabel , Pt. sabel , It. sapere Betydde "smak" i CL, men med de sekundära sinnena "förstå" och "vara intelligent".
lamm agnus Pt. anho agnellus Fr. agneau , Occ. anhèl , Kat. anyell , Rms. agnè , It. agnelo , Sic. agneddu , Ro. miel Ursprungligen helt enkelt diminutiv av agnus .
ben crus — camba~gamba Fr. jambe , Occ. camba , Katt. cama , OSp. cama , It. gamba , Ro. gambă Sen upplåning av grekiska καμπή.
man vir — homo Fr. homme , Occ. ò jag , katt. hem , Sp. hombre , Pt. homem , It. uomo , Ro. om Betydde 'människa' i CL.
pengar pecunia ARo. picunj~piculj denarer Fr. förnekare , Occ. dinèrs , Cat. diners , Sp. dineros , Pt. dinheiros , It. denari , Ro. dinari Hänvisade till en specifik typ av mynt i CL, men användes som en metonym för "pengar" i Ciceros brev.
mun os — bucca Fr. bouche , Occ. boca , Cat. boca , Sp. boca , Pt. boca , It. bocca , Ro. bucă Menade "kind" i CL. Intygas i betydelsen "mun" redan i Petronius skrifter .
smal angustus Sp. angosto , It. angusto , Ro. ingust strictus Fr. étroit , Occ. estreit , Kat. estret , Sp. estrecho , Pt. estreito , It. stretto , Ro. strâmt Betydde 'åtdragen' i CL.
nu nunc — ora Sp. ora , Pt. hora , det. ora CL hora 'timme, tid'.
adora Fr. eller , Occ. aüra , Cat. ara Består av CL ad + hora(m) . Intygad i Anthimus skrifter .
acora Sp. ahora , Pt. agora Består av CL hac 'detta' + hora.
gammal vetus OFr. viet , Sp. viedo , OPt. vedro , It. vieto veclus Fr. vieux , Occ. vièlh , Kat. vell , Sp. viejo , Pt. velho , It. vecchio , Ro. vechi Ändring av CL vetulus , en diminutiv av vetus .
höger dexter OFr. destre , OOcc. dèstre , Kat. destre , Sp. diestro , Pt. destro , It. förstöra directus~drectus Fr. droit , Occ. dreit , Cat. dret , Sp. derecho , Pt. direito , It. diritto , Ro. drept Betydde "rakt" eller "nivå" i CL.
rep funis Den. fune , Ro. funie corda Occ. còrda , Kat. corda , Sp. cuerda , Pt. corda , It. corda , Ro. coardă Upplåning av grekiska χορδή.
lördag dör saturni — dör sabbati Occ. dissabte , Kat. dissabte Belyst. "sabbatsdagen".
sambati dör Fr. samedi , Rms. sonda Samma men omvänt och med nasal infix .
sabbatu~sambatu Sp. sábado , Pt. sábado , It. sabato, Ro. sâmbătă , Srd. sàpadau Helt enkelt ordet för "sabbat" i sig.
skjorta tunika Katt. tonga , Sp. tonga , It. tonaca camisia Fr. chemise , Occ. camisa , Cat. camisa , Sp. camisa , Pt. camisa , It. camicia , Ro. cămașă Sen lån från Gaulish.
kort brevis Fr. bref , Occ. brèu , Kat. breu , It. breve , Sp. breve , Pt. breve curtus Fr. domstol , Occ. cort , Sp. corto , OPt. corto , It. corto , Ro. scurt Betydde "kortklippt, stympad" i CL.
sjuk infirmus OFr. enfer , OOcc. eferm , Sp. enfermo , Pt. enfermo , It. infermo malabitus Fr. malade , Occ. malaut , Kat. malalt , It. malato , Srd. malaidu Sammandragning av LL manlig habitus "i dålig form".
hud cutis pellis Fr. peau , Occ. pèl , Kat. pell , Sp. piel , Pt. pele , It. pelle , Ro. piele Betydde 'djurskinn' i CL.
tala loqui — fabulare OOcc. faular , Vgl. favlur , OIt. favolare , Sp. habar , Pt. falar Regularisering av den sällsynta CL fabulari 'chatta', ursprungligen 'berätta historier', ett verb baserat på fabula .
fabellare Frl. fevelâ , OIt. favellare , Srd. faeddare Verb baserat på CL fabella, diminutiv av fabula .
parabolare Fr. parler , Occ. parlar , Kat. parlar , It. parlare Verb baserat på CL parabel 'liknelse', ett lån av grekiska παραβολή.
sten saxum Pt. seixo , It. sasso petra Fr. pierre , Occ. pèira , Kat. pedra , Sp. piedra , Pt. pedra , It. pietra , Ro. piatră Sen upplåning av grekiska πέτρα.
söndag dör solis — dör dominicus Fr. dimanche , Occ. dimenge , Kat. diumenge , Sp. domingo , Srd. dominigu Belyst. "Herrens dag". Dies 'dag' kan vara antingen maskulin eller feminin på latin.
dör dominica Vgl. domienca , It. domenica , Ro. duminică
snabb celer rapidus OFr. rade , OSp. raudo , OIt. ratto , Ro. upprepa Betydde "hastig" i CL.
svärd gladius OFr. glai , OOcc. glasyr , OIt. ghiado spatha Fr. épée , Occ. espasa , Cat. espasa , Sp. espada , Pt. espada , It. spada , Ro. spată Upplåning av grekiska σπάθη.
lära docere OFr. duire insignare Fr. enseigner , Occ. ensenhar , Kat. ensenyar , Sp. enseñar , Pt. ensinar , It. insegnare Prefixversionen av CL är " notera , ange".
tjock densus Ro. des , Vgl. podium grovt Fr. gros , Occ. gròs , Kat. gros , Sp. grueso , Pt. grosso , It. grosso , Ro. brutto Av dunkelt ursprung.
spissus Fr. épais , Occ. espés , Cat. espès , Sp. espeso , Pt. espesso , It. spesso Betydde generellt 'långsam', 'svår', etc. i CL.
tror cogitare OFr. cuidier , Occ. cuidar , Cat. cuidar , Sp. cuidar , Pt. cuidar , OIt. coitare , Ro. cugetare pensare Fr. penser , Occ. pensar , Kat. pensar , Sp. pensar , Pt. pensar , It. pensare , Ro. păsare Betydde generellt "väga" i CL, tillsammans med den utökade betydelsen av "överväga".
i morgon cras OSp. cras , OPt. cras , OIt. crai , Sic. crai , Srd. cras man Ro. mâine Betydde "på morgonen" i CL.
de mane Fr. demain , Occ. deman , Katt. demà , Rms. damaun , det. domani LL uttryck som betyder "tidigt på morgonen".
Rör tangere OCat. tànyer , Sp. tañer , Pt. tanger toccare Fr. toucher , Occ. tocar , Cat. tocar , Sp. tocar , Pt. tocar , It. toccare , Ro. att bry sig Lånat från germanska, med den ursprungliga betydelsen av "slå, slå".
förstå intellegere Rms. encleger , Ro. înțelegere intendere Fr. entender , Occ. entender , Kat. entender , Sp. entender , Pt. entender , It. intendere Hade olika sinnen i CL, mest relevant "rikta ens uppmärksamhet (mot)".
vecka hebdomas OFr. domée , Ct. doma , Rms. jamna , Vgl. jedma , OIt. edima och domada . septimana Fr. semaine , Occ. setmana , Kat. setmana , Sp. semana , Pt. semana , Vgl. setimuon , It. settimana , Ro. săptămână Attesterad i LL, från CL septem 'sju', avser antalet dagar i veckan.
bred latus Fr. lé , Ro. lat largus Fr. stor , Occ. stor , Kat. llarg , OSp. largo , Pt. largo , It. largo , Ro. stor Betydde "rikligt" i CL.
ord verbum Fr. verve , OSp. vierbo , Ast. vierbu , Ro. vorbă parabel Fr. villkorlig frigivning , Occ. paraula , Kat. paraula , Sp. palabra , Pt. palavra , It. parola , Srd. paragula Betydde 'liknelse' i CL, ett lån av grekiska παραβολή.
arbete laborare Occ. laurar , Kat. llaurar , Sp. labrar , Pt. lavrar , Rms. luvrar , It. lavorare tripaliare Fr. travailler , Occ. trabalhar , Kat. treballar , Sp. trabajar , Pt. trabalhar , Srd. triballare Verb baserat på LL tripalium , en sorts tortyranordning gjord av tre pålar.

Se även

Förklarande anteckningar

Citat

Allmänna källor

  • Dworkin, Steven Norman. 2016. Lexikalisk stabilitet och delat lexikon. I Ledgeway, Adam & Maiden, Martin (red.), The Oxford guide to the Romance languages , 577–587. Oxford University Press.
  • Elcock, William Dennis. 1975. De romanska språken . London: Faber och Faber.
  • Herman, József. 2000. Vulgär latin . University Park: Pennsylvania State University Press. Översatt av Wright, Roger.
  • Lewis, Charlton; Kort, Charles. 1879. En latinsk ordbok . Oxford: Clarendon Press.
  • Löfstedt, Einar. 1959. Sen latin . Oslo: H. Aschehoug & Co. Översatt av Willis, James.
  • Meyer-Lübke, Wilhelm. 1911. Romanisches etymologisches Wörterbuch . Heidelberg: C. Winter.


Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Lexical_changes_from_Classical_Latin_to_Proto-Romance&oldid=1138673631 "