Jê språk

För det papuanska språket känt som "Je", se Yei-språket .
Jê
Jê–Kaingang, Gê, Ye
Etnicitet Gê folk

Geografisk fördelning 		Brasilien
Språklig klassificering Makro-Jê
  • Jê
Underavdelningar
Glottolog jeee1236
Macro-Ge languages.png
Jê-språk (klargul) och andra makro-Jê-språk (mörkgul) i modern tid. Skuggat område representerar ungefär förlängning i det förflutna.

Jê -språken (även stavat Gê , Jean , Ye , Gean ), eller Jê–Kaingang-språken , talas av Jê , en grupp ursprungsbefolkningar i Brasilien .

Genetiska relationer

Familjen Jê utgör kärnan i Makro-Jê -familjen. Kaufman (1990) finner förslaget övertygande.

Familjedelning

Enligt Ethnologue (som utelämnar Jeikó) är språkfamiljen följande:

Ramirez (2015)

Intern klassificering av Jê-språken enligt Ramirez, et al. (2015):

Jê

Ramirez utesluter Jaikó som ett möjligen falskt språk .

Nikulin (2020)

Enligt Nikulin (2020) är den interna förgreningen av Jê-språkfamiljen följande:

Jê

Några ljudförändringar och lexikaliska innovationer som definierar olika Jê-undergrupper:

Olika sorter

Nedan finns en fullständig lista över Jê-språksorter listade av Loukotka (1968), inklusive namn på okontrollerade sorter.

Jê språkvarianter listade av Loukotka (1968)
Timbirá-gruppen
  • Mehin - språk som talas i byn Araraparituya på högra stranden av floden Gurupí, delstaten Maranhão. Nu kanske utdöd.
  • Tajé / Timbirá - talas i byn Bacurí på högra stranden av floden Mearim , delstaten Maranhão.
  • Kukoekamekran - talade en gång på den nedre delen av floden Grajaú, Maranhão. (Obevisat.)
  • Kreapimkatajé / Krepúnkateye - talat på mittloppet av floden Grajaú .
  • Karákatajé - en gång talat av de södra grannarna till den föregående stammen. (Obevisat.)
  • Krenjé -talad vid källorna till floden Gurupí .
  • Remkokamekran / Remako-Kamékrere / Merrime - talas vid floden Corda och floden Alpercatas , särskilt i byn Ponto.
  • Aponegicran / Apáñekra -språk som talas vid källorna till floden Corda .
  • Krenkatajé / Canella -utdöda språk talade en gång i byn Suridade vid Alpercatasfloden .
  • Sakamekran / Chacamecran / Mateiros - talas på Codo River och Flores River.
  • Purekamekran -utdöda språk som en gång talades vid källorna till floden Grajaú .
  • Makamekran / Pepuxi - talade en gång vid Manuel Alves Pequeno-floden .
  • Kenpokatajé - talade en gång mellan floden Manuel Alves Grande och floden Manuel Alves Pequeno . (Obevisad.)
  • Kanakateyé - talade en gång vid Farinhafloden , Maranhão. (Obevisad.)
  • Apinagé - språk som talas mellan Tocantinsfloden och Araguaiafloden , nära deras sammanflöde.
  • Karaho / Carauau - talades en gång i Serra do Estrondo, delstaten Goiás.
  • Menren / Gavioes / Augutjé - talas mellan floden Tocantins och floden Surubiu i delstaten Pará. (Bara några få ord.)
  • Meitajé - talas av ett fåtal individer nordost om Itupiranga , delstaten Maranhão.
  • Norokwajé / Nurukwayé - talas söder om Apinagé-stammen vid Tocantinsfloden , men kanske utdöd nu. (Obevisad.)
Krao grupp
Kayapó grupp
Central grupp
Västra
Östra
Jeicó grupp

Ordförråd

Loukotka (1968) listar följande grundläggande ordförråd.

Språk Gren huvud öga tunga hand ett två tre
Mehín Timbirá I i-xreː ntó i-yotó i-nuxrá püti ibiaklüte inklüt
Tajé Timbirá I pá-krẽ ntó pá-yõtó pá-ushrá
Krenjé Timbirá I í-xu ntó pá-yõtó pá-ükra mbuchíd ibyashüd nkri
Remkoka-Mekran Timbirá I pa-krãn pa-ntó pa-ñató pa-nukra puchite hibakruke inkri
Aponegikran Timbirá I i-kra i-nthó i-ñoto i-ninkráy hapuchiti ipiakautu inkré
Krenkatajé Timbirá I hõ-ató hõ-krá buchití daikrut donkré
Sakamekran Timbirá II i-krã i-tó du u-krá
Purekamekran Timbirá II i-klan jag-inte
Makamekran Timbirá II i-kran ñóto i-nontó ñukrá puchit äklúte glé
Apinagé Timbirá II is-kran in i ñoto ñukra pushi adkrúte adrun-ati
Karaho Timbirá II i-kran in i yoto ñukra ita ökrüd inkrä
Menren Timbirá II pa-kran i-tó i-yukrá pitit emkröt enkrí
Kayapó Kayapó I i-kran in i i-ñoto i-nikra pudi amaikrut
Iraamráire Kayapó I krã Nej i-ñoto nikra púdi amaikrut
Gorotiré Kayapó II krã Nej ñótó nikra püdyi amaigru
Duludi Kayapó II huh-nej hue-nohdoh hue-nigrah
Metotíre Kayapó II i-kran jag-nó i-ñotó i-nikra
Gradaú Kayapó II i-kran i-naká i-ñoto i-nikra podzyi ameikrut
Xikrí Kayapó II krãn Nej till nikrá pudí amaikrut amaikrutkieket
Usikrin Kayapó II Nej
Södra Kayapó Kayapó II i-ikran in i tsuto shikria
Kapiekran Krao ñukrá
Krahó Krao krãn Hej till hioptó nikrá puchite hibakruke nkri
Piokobjé Krao nkrãn ntó till nkrá pechäte hibiakrót nkri
Krikati Krao i-krã i-tó i-yukrá det är pochet netá ipekrot itá ikri
Suyá Östra wa-kurá woa-ndó wã-notó wa-ñikó
Xavante Östra da-kän da-to da-nonto dé-iperé simisi maipoänä skudaton
Xerente Östra da-krãn da-tó da-noitó da-nipikra shimishi poñkámen mepráne
Xakriabá Östra da-kran da-toman da-shipigrá hemerotong práné eskumantong
Akroá Östra ai-krán aí-nthó likaså as-subkrá
Jeicó Jeicó grang-blá a-lepú ä-netá ä-nänong


Språk Gren vatten brand Sol jaguar tapir rosett
Mehín Timbirá I kú kühü pudding erb kuxrüd xúhi
Tajé Timbirá I kú kúhü sätta oróp kuxüd kúhi
Krenjé Timbirá I kú kúxü pudding orób kukrüdn kúhi
Remkoka-Mekran Timbirá I kó kuxú pudding oróbo kukrúte kuːhí
Aponegikran Timbirá I kó koxʔhó sätta dig orópa
Krenkatajé Timbirá I goxé sätta oropi kuhé
Sakamekran Timbirá II ko sätta kuhẽ
Purekamekran Timbirá II gå kuhü sätta rop guklüthe
Makamekran Timbirá II gå köyhé men róp kokreyuti kuché
Apinagé Timbirá II inkó kukuvu buré robo koklüte gutye
Karaho Timbirá II kó kukuvu sätta robo kokräti kuhä
Menren Timbirá II ko koró putiri orótuk kokrét kuhẽ
Kayapó Kayapó I ngo kuwú mut róp kukrot dzyuzyé
Iraamráire Kayapó I Nej kuö mút råna kukrüt dzyudzye
Gorotiré Kayapó II ngó kuwü lera råna kukrüd dyúdye
Duludi Kayapó II
Metotíre Kayapó II ingo kua mut rokronre kukrut dudzye
Gradaú Kayapó II ngo kui mut rab kukrit dzyudzyä
Xikrí Kayapó II ngou kuã matta róp diudieː
Usikrin Kayapó II ngo kóã lera rokrari kokrít derätukä
Södra Kayapó Kayapó II piñkó ichiú itputi napiá idzhúta Är han
Kapiekran Krao ku kusshi amikru
Krahó Krao kó kuvrú amkró råna kutkrút
Piokobjé Krao kó kahó amkró ropkro kokrät kohé
Krikati Krao ko kuhẽ ankró
Suyá Östra ngo kustó múrru rauití kukrit tuté
Xavante Östra kö kushe budu hú kuhodu kumikã
Xerente Östra kö kuzé bedö rhúkú kudu komikan
Xakriabá Östra kü kuché stakró ukú kutó komekané
Akroá Östra kuchio sätta hukutu kuäté
Jeicó Jeicó ping xügkrá kolunong xkünoniang

Proto-språk

Proto-Jê
Rekonstruktion av Jê språk

Rekonstruerad förfader

Nikulin (2020)

Proto-Jê-rekonstruktioner av Nikulin (2020):

glans Proto-Jê
'fot' *par
"arm, gren" *panorera
"träd, ved, ved" *pĩm
"gnugga, städa" *põ
"att lämna.PL" *pôc
'att fisa' *pê/*pê-k
"hungrig, att vilja" *prə̃m'
'kol, glöd' *prʏ
'väg' *bända (~ *pryn)
'fru' *prũ
'att höra, förstå' *mba
'lever' *mba
'att vara rädd' *-mbaŋ'
'DAT' *mə̃
'gripa, bära' *mbə̂
'svans' *mbyn
'himlakropp' *mbyt
'Bra' *mbec
'PL; med' *mig
'flytande' *mbên
'Make' *mbɪn'
'to go.PL' *mũ
'aska' *mbrə
'myra' *mbrʊm'
'släkting genom äktenskap' (släktskapsbeteckning) *mbre
'att gå' *wa
'att ta, att bära' *wy
"att lossa" *wô
'att flyga.SG' *tə
'tunga' *ñũctə
'INSTR' *tə̃
"stark, hård" *tə̂t
'att dö' *tack
'capybara' *k(r)Vmtym'
'svart mörker' *tyk
'fett' *tom'
'gammal' *tʊm'
'att bära' *tu
'broms' *potu
"NEG" *tũ
'att gå.SG' *tẽ
'att drömma' *peti
'att skicka' *jandə
'öga' *ndəm
'mor' *nə̃
'att ljuga.SG' *Nej
"dålig eller sned" *pondʊ (~ *pondʊn)
'att träffa' *ra
'vinge; armhåla' *jara
'himlakropp' *roñ
'att transportera vätska eller hälla' *ru
'att lämna, att överge' *re
'att kasta.PL' *re
'rot' *jarê (~ *jarên)
"att ogräs" *-rê(C)
'att titta' *rĩt
'att väva' *cy
'utsäde' *cym
'att äta mjuk mat, att suga' *cô
'blad' *coj
'bo' *jacê ~ *jVmcê
'bandage, sling' *-cĩ(C)
'att tugga' *kapnĵa
"bi, humla" *nej
'att hänga.SG' *nĵô
'att kittla' *nĵê
'att stå.SG' *ja
'att sätta vertikalt.SG' *ja
'näsa' *ñĩja
'att äta.INTR, mat' *jañ
'bitter' *jə̂
'rök' *ñĩjə̂
'urin' *jʏ
'att sitta.SG' *ñỹ
'tand' *jo
'salt' *kVjo
'att riva, att riva' *jo
'pus' *jʊ
'postposition' *jʊ
'far' *jʊm'
'att gömma' *peju
"värma, torka" *nĵu
'att sova' *ũt/*ñũt
"tråd, knut, tyg" *jê (~ *jên)
"kvinnligt bröst" *ñũmjê(C)
'ven' *kujêk
'att lägga.SG' *ji
'namn' *jiji ~ *ñĩji
'kött' *ñĩ
"lämna (in sammansättningar)" *ñĩ(m)-
'korg' *kaj'
'hud, skäll' *kyñ
'läpp' *jar-kyñ
'att gräva' *ko
'mun' *jar-ko
'himmel' *kVñko
"flyga, mygga" *kôp
"träd, horn" *kom
'horn' *ñĩ-kôm
'vind' *kôk ~ *ka-kôk
'att äta' *kʊ
'sten' *kẽt
"NEG" *kêt
'grop' *kɪj
'att dela' *kɪ ~ *kɪj ~ *kɪj'
'avkomma' *kra
'ara' *krat
'huvud' *krỹñ
'knä' *jVkrỹñ
'haka, näbb' *krot
'hål' *kre
"att plantera" *kre
'lår' *krɪñ
'att trycka emot, att mala' *ŋə̃(C)
'fjäder, hår' *ŋgoñ'
'lus' *gô
"att trycka emot, att smula sönder" *ŋũ
'att gå in.PL' *ŋgɪ
"tukan" *ŋrũ (~ *ŋrũn)
'ägg' *ŋgre
'att dansa' *ŋgre
'slå in' *ŋrĩ(C)

För en mer komplett lista över Proto-Jê-rekonstruktioner, såväl som Proto-Southern Jê-rekonstruktioner, se motsvarande portugisiska artikel .

Ribeiro & van der Voort (2010)

Proto-Jê-rekonstruktioner av Ribeiro och van der Voort (2010):

glans Proto-Jê
'relationsprefix' *j-
'dativ' *mã
'att öppna' *kje
'vinge' *burk
'mun' *j-arkua
'mun' *burk-
'huvud' *krã
'fjäder' *burk
'väg' *prɨ
"förorsakande" *-n
'chef' *paʔi
'att suga' *så
'att fånga' *wɨ
'att äta, att bita' *ku
'kropp' *hǝ
"att sjunga, att dansa" *ŋrɛ
'att ligga' *ji, *si
'hård' *tǝt
'att stå' *sylt
'tagg' *j-ĩ
'att tala' *vi
'fisa' *pek
"träd, trä, horn" *ko
'ved, ved' *pi
"aska, damm" *mrɔ
'att tvätta' *pe
'tunga' *j-õtɔ
'hand' *j-ĩ-
'hand' *ɲ-ĩkra
'att döda' *wĩ
'bo' *j-ase
'ben' *si
"att höra, veta" *ma
'ägg' *ŋrɛ
'sten' *kɛn
'hud, skäll' *kɨ
"att plantera" *krɛ
"första person" *I j-
"andra person" *a-
"3:e person" *ĩ-
"3:e person" *s-
'pus' *ju, *j-ur
'svans' *mɨ
'rot' *j-are
'utsäde' *sɨ
'att sitta' *j-ã
'hunger' *pråm
'jord' *pɨka
'att komma' *tẽm
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Jê_languages&oldid=1066259169 "