Betoi språk
| Betoi | |
|---|---|
| Jirara | |
| Infödd till | Venezuela |
| Område | Orinoco Llanos |
| Utdöd | mitten av 1800-talet |
Betoi – Saliban ? |
|
| Dialekter |
|
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 |
Ingen ( mis ) |
qtd |
|
| Glottolog | beto1236 |
Betoi ( Betoy ) eller Betoi-Jirara är ett utdött språk i Colombia och Venezuela , söder om floden Apure nära den moderna gränsen till Colombia. Namnen Betoi och Jirara är de för två av dess folk/dialekter; det egentliga språket har inget känt namn. Vid kontakt var Betoi en lokal lingua franca som talades mellan floderna Uribante och Sarare och längs Arauca . Det spelades in tillräckligt för att en kort grammatisk monografi skulle skrivas (Zamponi 2003).
Klassificering
Betoi ses i allmänhet som ett isolat, även om Kaufman (2007) inkluderade det i Macro-Paesan .
Zamponi (2017) finner tillräckligt med lexikaliska likheter mellan Betoi och de salibaniska språken för att dra slutsatsen att ett genealogiskt förhållande är rimligt.
Olika sorter
Nedan är en fullständig lista över Betoi-sorter listade av Loukotka (1968), inklusive namn på okontrollerade sorter.
- Betoi / Guanero / Isabaco - utdöda språk som en gång talades på Casanare River , Cravo Norte River och Apure River , Arauca territorium, Colombia.
- Situfa / Cituja - utdöende språk som en gång talades vid Casanare-floden i Arauca-regionen.
- Airico - talade en gång vid källorna till floden Manacacías . (Gumilla 1745, pt. 2, sid. 243-247, bara några få ord.)
- Jirara - talas en gång i den övre regionen Manacacías River . (Gumilla 1745, s. 1, s. 201 och 203, p. 2, s. 16 och 328, endast några få ord och fraser.)
- Atabaca - talade en gång i den övre regionen Manacacías River . (Gumilla 1745, s. 2, s. 274, endast några få ord.)
- Lolaca - talade en gång vid sammanflödet av floden Arauca och floden Chitagá . (Obevisad.)
- Quilifay - talade en gång kring sammanflödet av floden Arauca och floden Chitagá . (Obevisad.)
- Anabali - talas söder om Atabaca-stammen runt sammanflödet av Araucafloden och Chitagáfloden . (Obevisad.)
- Ele - talas på Ele River. (Obevisad.)
Lexikon
Lexicon of Betoi sammanställt av Zamponi (2003) från olika källor:
Substantiv
| Engelsk glans | Betoi | Anteckningar |
|---|---|---|
| jord (jord) | dafibú, umena | |
| Land | ajabó | |
| himmel | teo-tucu | belyst. "solens hus" |
| Sol | teo, theo, teo-umasoi | belyst. "sol-man" |
| måne | teó-ro | belyst. "sol-kvinna" |
| stjärna | silicó | |
| Plejader | ucasú, ocasú | |
| vind | fafuala | |
| blixt | buní | |
| regn | ofacú | |
| vatten | ocú, ocudú, oculiba | |
| sjö | ocú | = 'vatten' |
| sten | inakí | |
| brand | fútui, futuit | |
| dag | munitá | |
| månad | teo-ró | = 'måne' |
| år | ucasú, ocasú | = 'Pleiader' |
| levande varelse (djur, rationell varelse) | ubad-, sg. ubadoi, pl. ubadola | |
| man | humas-, umas-, sg. humasoi, pl. humasola | |
| kvinna | ro, pl. roducajaná | |
| apa | ledsen | |
| jaguar | ufi | |
| fågel | cosiú, cusí | |
| Anka | cuiviví | |
| höna | focará | |
| ko mygga | sumí | |
| fisk | dujiduca | duca kan vara den demonstrativa enklitiken "detta" |
| myror (kollektiv) | irruqui | |
| kuk | toteleló | |
| honung | alalaba | |
| skog | quaja, ucaca-ajabo | ajabo = 'land' |
| polypodi (ko ormbunke) | ledsen umucosó | belyst. "apans hand" |
| majs | romú | |
| kropp | ejebosi | |
| huvud | osacá | |
| hår | ubuca | |
| panna | afubá | |
| ansikte | afucá | |
| öga | ufonibá | |
| näsa | iusaca | |
| mun | afubó | |
| läpp | afubé | |
| tand | oxoki | |
| tunga | inecá | |
| hals | emalafadá | |
| ärm | dafucá | |
| hand | umucosó, umocoso | |
| finger | umucurrú | |
| ben fot | emocá | |
| lår | uduba | |
| hjärta | ijiba | |
| mage | utucú | |
| axel | telisá | |
| far | babí, babí | |
| mor | mamma | |
| förfäder | ojabolá | pl. |
| hus | tucú, pl. tucujaná | |
| väg | maná | |
| behov (krav) | duiji | |
| ande, djävul | memelú | |
| Gud | Diosó | < Spanska Dios |
| Far, missionär | Babí | = 'far' |
| jäkel | memelú-fofei | belyst. "dålig ande" |
| kommer | ojaca, ajaca |
Verb
| Engelsk glans | Betoi | Anteckningar |
|---|---|---|
| ge råd | babasa-, o- -eba | -eba = 'göra, göra' |
| angripa | rolla- | |
| bada | do- | |
| vara (platsverb (?) och hjälpmedel) | -u | |
| vara (kopula) | aj- | |
| bli bestört (eller förvånad) | ijuca- -uma | Italienska: 'essere sbigottito' |
| var snäll | mamiaj- | mamí = 'ja' |
| vara inte (copula och auxiliary) | re- (sg.) ~ ref- (pl.) | |
| vara lydig | obai- -omucaaj- | |
| vara ynklig | dusucaaj- | |
| luffare | fafole- | |
| ring upp | kaffe- | |
| komma | -usa | |
| lura | -olea, -oloa | |
| dö | -iju, rijubi- | |
| fylla | anu- -eba | -eba = 'göra, göra' |
| förlåta | -usuca | = 'betala' |
| ge | -umua | |
| gå | -anu | |
| hjälp | -ausu | |
| belysa | tulu- -eba | -eba = 'göra, göra' |
| leta efter | be-, cula- -atu | |
| göra, göra | -ebá, sa- | |
| Jag måste slå dig | robarriabarrarráácajú | |
| betala | -usuca | = 'förlåt' |
| tillåter inte | jitebometú | |
| förhindra | tu- | |
| vörda | -omea | |
| tala, säg | faá- | |
| stjäla | rááquirra- | |
| hämtmat | kummi- | |
| ta hand om | -inefá | |
| tror | o- -acaa |
Adverb
| Engelsk glans | Betoi | Anteckningar |
|---|---|---|
| i förväg | umarrá | |
| nu | maidacasí | maida "idag" |
| snart, redan | maydaytú, maydaitú | maida "idag" |
| efteråt, senare | lojenuma | numa kan vara roten "alla" |
| i går | vita | |
| i dag | maidda, maida | |
| en annan gång | jajamú | |
| där | fa | |
| ner | umenanú | = 'på jorden' |
| överallt | ubujenuma | numa kan vara roten "alla" |
| var | día | |
| varifrån | diatú | |
| väl | mamí | |
| steg för steg | caibanú | |
| vardagligt | foirreojanudá | |
| så | maj, maj | |
| lite, lite | bijeasi | |
| tillräckligt | fedanú | |
| hur | dag | = 'vad, ?hur mycket' |
| mycket | naisú |
Pronomen
| Engelsk glans | Betoi | Anteckningar |
|---|---|---|
| jag | rau | |
| du (sg.) | uju | |
| han Hon det | yairi | |
| vi | raufisucá | |
| du (pl.) | ujurrola | |
| de | yarola | |
| den här (m.) | irrí | |
| den här (f.) | iú | |
| denna (n.) | ijé | |
| den samma | oanú | = 'som' |
| vem (sg. m.) (frågande och släkting) | madoi | |
| vem (sg. f.) (frågande och släkting) | mado | |
| vad, vilket, det (sg. n.) (frågande och relativ) | majaduca | |
| Vad | dag | = 'hur, ?hur mycket' |
Andra delar av talet
| Engelsk glans | Betoi | Anteckningar |
|---|---|---|
| detta | -ducá | demonstrativ klitik? |
| vit | cocosiajo | |
| ljuv | olisa | |
| dålig | fofei, fofej, fofey | |
| klok, förståndig | culasa | |
| Övrig | ed-, sg. edoi, pl. edolatu | |
| nästa, kommer | edasu | |
| ett | edojojoi | |
| två | edoi | = 'annat' |
| tre | ibutú | = 'och' |
| fyra | ibutú-edojojoi | belyst. 'och/tre en' |
| fem | rumucoso | belyst. 'min hand' |
| många | maitolá | |
| Allt | -numa, sg. bagenuma, pl. bolanuma | |
| hur mycket | daitolá | pl. |
| ovan | ubo | |
| inuti | toli | |
| och | ibutú | |
| men | uita | |
| därför att | dag | |
| som | oanu | = 'samma' |
| Nej | ebamucá | |
| Sann! | tugadag | |
| hur hände det här? | dag día qué | dag = 'vad, hur, ?hur mycket'; día 'var', -qué = 'förhörande' |
| exkl. av förundran | ayaddi | |
| exkl. av beundran | ódique | |
| exkl. av lust och osäkerhet | odijá | |
| exkl. av rädsla | odifarracá | |
| exkl. av sorg | ai aidí | |
| frågemarkör | -qué | dag = 'vad, hur, ?hur mycket'; -qué = 'förhörande' |
| tagg-fråga markör | dayqué | |
| dessutom | farrocafada, farrocafada |
Bibliografi
- Fabre, Alain (2005). Diccionario etnolingüístico y guía bibliográfica de los pueblos indígenas sudamericanos: BETOI (PDF) .
- Zamponi, Raoul (2003). Betoi . 428. Vol. Världens språk/material. Lincom. sid. 66. ISBN 3-89586-757-8 .