Mochica språk
| Mochica | |
|---|---|
| Chimu | |
| Yunga | |
| Infödd till | Peru |
| Område | Lambayeque |
| Utdöd | ca. 1920 |
Chimuan ?
|
|
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | omc |
omc |
|
| Glottolog | moch1259 |
 Ungefärlig omfattning av Mochica före ersättning med spanska.
| |
Mochica (även Yunga , Yunca , Chimú , Muchic , Mochika , Muchik , Chimu ) är ett utdött språk som tidigare talades längs Perus nordvästra kust och i en inlandsby. Först dokumenterades 1607, språket talades mycket i området under 1600-talet och början av 1700-talet. I slutet av 1800-talet höll språket på att dö ut och talades endast av ett fåtal personer i byn Etén i Chiclayo . Det dog ut som talspråk runt 1920, men vissa ord och fraser fortsatte att användas fram till 1960-talet.
Det är mest känt som det förmodade språket i Moche-kulturen , såväl som Chimú-kulturen / Chimor .
Klassificering
Mochica anses vanligtvis vara ett språkisolat , men har också antagits som tillhörande en bredare chimuansk språkfamilj. Stark (1972) föreslår ett samband med Uru-Chipaya som en del av en Maya-Yunga-Chipayan makrofamiljhypotes.
Språkkontakt
Jolkesky (2016) noterar att det finns lexikala likheter med språkfamiljerna Trumai , Arawak , Kandoshi , Muniche , Barbakoa , Cholon-Hbito , Kechua , Mapudungun , Kanichana och Kunza på grund av kontakt. Jolkesky (2016) föreslår också att likheter med Amazonas språk kan bero på den tidiga migrationen av Mochica-talare nerför Marañón och Solimões .
Olika sorter
"Southern Chimú"-sorter listade av Loukotka (1968) ges nedan.
- Chimú - runt Trujillo, Peru
- Eten - Loukotka (1968) rapporterade om några talare i byarna Eten och Monsefú , departementet Lambayeque
- Mochica - talade en gång vid kusten av departementet Libertad
- Casma - en gång talat vid Casma River , departementet Ancash (ogodkänd)
- Paramonga - talade en gång vid Fortaleza-floden , departementet Ancash (ogodkänd)
Typologi
Sydamerikas västkust, nämligen quechuanska språken , Aymara och mapuchespråket . Dessutom innehåller den sällsynta funktioner som:
- ett fallsystem i vilket fall byggs på varandra i en linjär sekvens; till exempel läggs det ablativa kasussuffixet till det lokativa kasuset , som i sin tur läggs till en sned kasusform ;
- alla substantiv har två stammar, besatt och icke-besatt;
- ett suffix som används huvudsakligen för agenten i passiva klausuler; och
- ett verbalsystem där alla finita former bildas med kopulan .
Fonologi
Rekonstruktionen eller återhämtningen av Mochican-ljuden är problematisk. Olika forskare som arbetade med språket använde olika notationer. Både Carrera Daza som Middendorf ägnade mycket utrymme för att motivera det fonetiska värdet av tecknen de använde, men ingen av dem lyckades helt lösa tvivel om tolkningen av dessa symboler. Faktum är att deras tolkningar skiljer sig markant, vilket ställer tvivel på vissa ljud.
Lehman gjorde en användbar jämförelse av befintliga källor, berikad med observationer från 1929. De efterlängtade fältanteckningarna från Brüning från 1904 till 1905 har förvarats i Etnologiska museet, Hamburg, även om de fortfarande är opublicerade. En ytterligare komplikation i stavningstolkning av olika forskare är det faktum att språket mellan 1500- och 1800-talet upplevde en anmärkningsvärd fonologisk förändring som gör det ännu mer riskabelt att använda de senaste uppgifterna för att förstå äldre material.
Vokaler
Språket hade förmodligen sex enkla vokaler och ytterligare sex långsträckta vokaler: /i, iː, ä, äː, e, eː, ø, øː, o, oː, u, uː/. Carrera Daza och Middendorf gav felaktiga system som kan sättas i ungefärlig korrespondens:
| Carrera Daza | a, â | e | i | o, ô | U u | œ |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Middendorf | a, ā, ă | e (ē) | ī, (i), ĭ | ō, (o), ŏ | u, ū, ŭ | ä, ů |
Morfologi
Några suffix i Mochica som rekonstituerad av Hovdhaugen (2004):
- sekventiellt suffix: -top
- ändamålssuffix: -næm
- gerund suffix: -læc och -ssæc
- gerund suffix: -(æ)zcæf
- gerund suffix: -(æ)d
Lexikon
Några exempel på lexikaliska poster i Mochica från Hovdhaugen (2004):
Substantiv
Besatta och icke-besatta substantiv i Mochica:
| glans | besatt substantiv | icke-besatt substantiv |
|---|---|---|
| 'herre' | çiec | çiequic |
| 'far' | ef | efquic |
| 'son' | eiz | eizquic |
| 'näsborrar' | fon | fænquic |
| 'ögon' | locɥ | lyckosamt |
| 'själ' | moix | moixquic |
| 'hand' | mæcɥ | mæcɥquic |
| 'odla' | uiz | uizquic |
| "bröd, mat" | xllon | xllonquic |
| 'huvud' | falpæng | falpic |
| 'ben' | tonæng | tonic |
| 'människokött' | ærqueng | ærquic |
| 'öra' (men med i medec 'i öronen') | medeng | medquic |
| 'mage, hjärta' ( pol och polæng verkar vara motsvarigheter) | polæng / pol | polquic |
| 'advokat' | capæcnencæpcæss | capæcnencæpæc |
| 'himmel' | cuçias | cuçia |
| 'hund' | fanuss | fanu |
| 'Anka' | kille | felu |
| 'tjänare' | ianass | yana |
| 'synd' | ixllæss | ixll |
| 'band' | llaftuss | llaftu |
| 'häst' | colæd | kol |
| 'fisk' | xllacæd | xllac |
| "(silver)pengar" | xllaxllæd | xllaxll |
| 'mais' | mangæ | mang |
| 'tak' | cɥapæn | cɥap |
| 'skapare' | chicopæcæss | chicopæc |
| "sovfilt" | cunur | cunuc |
| 'stol' (< fel 'att sitta') | filur | filuc |
| 'kopp' (< man 'att dricka, äta') | manir | manisk |
| 'leksak' (< ñe(i)ñ 'att spela') | ñeñur | ñeñuc |
Lokala former av Mochica substantiv:
| substantivstam | lokaliserad form |
|---|---|
| för 'näsborrar' | funæc 'i näsborrarna' |
| loc 'fot' | lucæc "på fötterna" |
| ssol 'pannan' | ssulæc 'i pannan' |
| locɥ 'öga' | lucɥæc 'i ögonen' |
| mæcɥ 'hand' | mæcɥæc 'i handen' |
| långt "semester" | farræc 'på semester' |
| olekɥ 'utanför' | olecɥæc 'utanför' |
| ssap 'mun' | ssapæc 'i munnen' |
| lecɥ 'huvud' | lecɥæc 'på huvudet' |
| ett hus' | enec 'i huset' |
| med 'öra' | medec "i öronen" |
| neiz 'natt' | ñeizac 'i nätterna' |
| xllang 'sun' | xllangisk 'i solen' |
Kvantifierare
Kvantifierare i Mochica:
| kvantifierare | betydelse och semantiska kategorier |
|---|---|
| felæp | par (räkna fåglar, kannor, etc.) |
| luc | par (räkneplattor, dryckeskärl, gurkor, frukt) |
| cɥoquixll | tio (räkna frukter, ax, etc.) |
| cæss | tio (räkna dagar) |
| pong | tio (räkna frukter, kolvar, etc.) |
| ssop | tio (räkna människor, boskap, vass etc., dvs allt som inte är pengar, frukter och dagar) |
| chiæng | hundra (räkna frukter, etc.) |
Siffror
Mochica siffror:
| Siffra | Mochica |
|---|---|
| 1 | onác, na- |
| 2 | aput, pac- |
| 3 | çopæl, çoc- |
| 4 | nopæt, noc- |
| 5 | exllmætzh |
| 6 | tzhaxlltzha |
| 7 | ñite |
| 8 | langæss |
| 9 | knacka |
| 10 | çiæcɥ, -pong, ssop, -fælæp, cɥoquixll |
| 20 | pacpong, pacssop osv. |
| 30 | çocpong, çocssop, etc. |
| 40 | nocpong, nocssop osv. |
| 50 | exllmætzhpong, exllmætzhssop, etc. |
| 60 | tzhaxlltzhapong, tzhaxlltzhassop, etc. |
| 70 | ñitepong, ñitessop, etc. |
| 80 | langæsspong, langæssop osv. |
| 90 | tappong, tapsong osv. |
| 100 | palæc |
| 1000 | cunô |
Överlevande rekord
Den enda bevarade sången på språket är en enda tonada , Tonada del Chimo , bevarad i Codex Martínez Compañón bland många akvareller som illustrerar Chimú-folkets liv under 1700-talet:
- Ja ya llunch, ja ya lloch
- In poc cha tanmuisle pecan
- muisle pecan e necam
- Ja ya llunch, ja ya lloch
- Emenspochifama le qui
- ten que consmuifle Cuerpo lens
- locunmunom chi perdonar moitin ha
- emens
- Ja ya llunch, ja chrifto
- llunch Chon ya llunch
- si ta malli muis le Mey po lem
- lo quees aoscho perdonar
- Mie ñe fe che tas
- Ja ya llunch, ja ya lloch
Quingnam , möjligen samma som Lengua (Yunga) Pescadora, anses ibland vara en dialekt, men en lista över siffror som upptäcktes 2010 och som misstänks vara Quingnam eller Pescadora är inte Mochica.
Lärande program
Gestión de Cultura i Morrope i Peru har lanserat ett program för att lära sig detta språk, för att bevara det antika kulturarvet i området. Detta program har tagits emot väl av människor och antagits av många skolor, och har även lanserat andra aktiviteter som utveckling av keramik, kompisar, etc.
Vidare läsning
- Brüning, Hans Heinrich (2004). Mochica Wörterbuch / Diccionario mochica: Mochica-castellano, castellano-mochica . Lima: Universidad San Martín de Porres.
- Hovdhaugen, Even (2004). Mochica . München: LINCOM Europa.
- Schumacher de Peña, G. (1992). El vocabulario mochica de Walter Lehmann (1929) comparado con otras fuentes léxicas . Lima: UNSM, Instituto de Investigación de Lingüística Aplicada.