Ser-Drama-Lagadin-Nevrokop dialekt
Ser-Drama-Lagadin-Nevrokop-dialekten är en dialekt som för närvarande behandlas både i sammanhangen av den sydöstra gruppen av bulgariska dialekter och den sydöstra undergruppen av dialekter av den makedonska . Före kodifieringen av standardmakedonska 1945 klassificerades Makedoniens dialekter som bulgariska. Dialekten är dynamisk och är välkänd för att förkorta orden, och kännetecknas också av överdriven användning av /ʲa/ för den protoslaviska yat även i fall där standardbulgariska har / ɛ/ , en egenskap som är typisk för en antal dialekter som talas i södra och sydvästra Bulgarien (t.ex. den thrakiska dialekten ). Ser-Drama-Lagadin-Nevrokop-dialekten är nära besläktad med närliggande dialekter. Det är närmare alla östbulgariska dialekter än alla västerländska. Makedonska delar mycket mindre drag med dialekten än vad den gör med Maleševo-Pirin-dialekten på makedonska och bulgariska. Vissa bulgariska dialekter liknar mer makedonska än Ser-Nevrokop-dialekten, Samokov-dialekten delar fler drag med makedonska än både Ser-Nevrokop- och Pirin-Malasevo-dialekten gör, även om den inte anses vara en makedonsk dialekt, de flesta av de västbulgariska dialekterna och den smoliska dialekten delar fler likheter med makedonska än ser-dialekten. Samokov-dialekten, mest anmärkningsvärt, delar makedonska och Maleševo-Pirin-dialekten - "att vara"-verbet för framtida tid - " ke " , som däremot är " shte " på Ser-Nevrokop-dialekten och på det bulgariska språket. Yat - gränsen passerar genom Maleševo-Pirin-dialekten och delar den på ett sådant sätt att i dialektens norra del uttalas yat " e " (som i alla västbulgariska dialekter och makedonska) och i söder -" ya " (som i östbulgariska dialekter och standardbulgariska). På Ser-Nevrokop-dialekten uttalas yat på de flesta ställen " ya " , därför kallas staden Serres , som dialekten är uppkallad efter, " Syar " av lokalbefolkningen, i motsats till " Ser " på makedonska. Första person singular är som på bulgariska, slutar med " a " eller " am " i motsats till konstanten " am " på makedonska och den bulgariska Smolyan-dialekten. Orden för man - " m'zh " och för en dröm " s'n " är som på bulgariska, till skillnad från de makedonska " mazh " och " son " . Orden för natt och tår - " nosht " och " s'lza " är som bulgariska, till skillnad från makedonska " nok " och " solza " .
Serres-Nevrokop-dialekten behandlas både i samband med bulgarisk och makedonsk dialektologi. Som beskrivs i avsnittet om dess utbud identifierar den stora majoriteten av dess talare sig som bulgarer . I samband med bulgarisk dialektologi är dialekten belägen öster om Yat- gränsen och anses därför tillhöra de östbulgariska dialekterna, mer exakt till Rup-undergruppen
Det tidigare utbredningsområdet för dialekten omfattade stora områden i nordöstra Grekland , i vad som idag är känt som östra Makedonien och Thrakien . Men med tanke på massinvandringen mot Bulgarien under perioden 1912 till 1926 är det oklart i vilken utsträckning, och om överhuvudtaget, dialekten finns bevarad i Grekland. Den enda vissa region där det för närvarande talas är den sydöstra delen av Pirin Makedonien , dvs i staden Gotse Delchev och de omgivande kommunerna.
Förhållande till standardbulgariska och standardmakedonska
Serres-Nevrokop-dialekten har särdrag (jfr tabell) som är typiska för de östbulgariska dialekterna , inklusive я/е ( ʲa / ɛ ) reflexer av gammalkyrkoslaviska ѣ, щ/жд ( ʃt / ʒd ) reflexer av protoslaviska *tʲ / *dʲ , ъ ( ə ) reflexer av fornkyrkoslaviska ѫ (yus) och ъ, ръ ( rə )/лъ ( lə ) reflexer av fornkyrkoslaviska ръ/рь och лъ/ль, bibehållande av h i stammen , stark vokalreduktion etc. och ingen av de typiska för makedonska . Följande är en tabell över de huvudsakliga fonologiska och grammatiska särdragen som skiljer standardbulgariska och vanliga makedonska , jämfört med motsvarande särdrag i Serres-Nevrokop-dialekten, såväl som två västbulgariska dialekter.
|
Jämförelse av Serres-Nevrokop-dialekten med standardbulgariska och standardmakedonska
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Förr och nu, emigration och utvisning till Bulgarien
Före Balkankrigen uppskattades räckvidden för Serres-Nevrokop-dialekten omfatta regionerna Serres , Drama , Nevrokop och en liten del av Thessaloniki -regionen. Detta sortiment omfattade ca. 170 000 talare på det moderna Greklands territorium (150 000 kristna och 20 000 muslimska bulgarer eller pomaks) och 25 000 talare på det moderna Bulgariens territorium (10 000 kristna och 15 000 muslimer). Kanchov indikerar dock att åtminstone några av dessa var tvåspråkiga och föremål för stark hellenisering , inklusive den slaviska befolkningen i städerna Drama , Serres , Lagkadas , såväl som i flera byar runt Lagadina. Det skedde en betydande emigration mot Bulgarien redan före Balkankrigen, ca. 50 000 bulgarer från Makedonien bodde i Bulgarien år 1900; det finns dock inga uppgifter om hur många av dessa som kom från de regioner som identifierats ovan.
Regionen led kraftig förödelse under andra Balkankriget . Sammanlagt 260 bulgariska byar i regionerna Drama och Serres sattes i brand av de framryckande grekiska trupperna, med deras invånare antingen slaktade eller utvisade till Bulgarien. I slutet av 1913 hade Bulgarien fått ca. 50 000 flyktingar från grekiska Makedonien , de allra flesta av dem från de mest drabbade regionerna Kilkis, Serres och Drama. Emigrationen fortsatte 1914 och under och efter första världskriget . Ytterligare 60 000 till 90 000 bulgarer från grekiska Makedonien (av 90 000 till 120 000 människor, varav 32 000 från västra Thrakien ) emigrerade till Bulgarien i början av 1920-talet enligt Mollov-Kafandaris-avtalet.
Således utgjorde flyktingar från det grekiska Makedonien minst 110 000 till 140 000 av de 250 000 officiellt registrerade bulgariska flyktingarna mellan 1912 och 1916, eller något mer än en tredjedel till något mindre än hälften av de kristna bulgarerna före kriget (benämnt etniskt makedonien Republiken Makedonien) befolkningen i det grekiska Makedonien som identifierats till ca. 320 000 av Kanchov. Med tanke på att antalet flyktingar från östra Thrakien och västra Thrakien var ca. 50 000 respektive drygt 30 000, och att det inte förekom några massutvisningar från Serbiska Makedonien och södra Dobruja , var antalet flyktingar från det grekiska Makedonien troligen högre. Vidare omfattar uppgifterna från den bulgariska flyktingmyndigheten endast officiellt registrerade flyktingar och utelämnar personer som inte registrerat sig som sådana.
Enligt Hugh Poulton skilde sig mönstren för migration till Bulgarien mellan de olika delarna av det grekiska Makedonien. Majoriteten av slaverna ungefär öster om Vardar (inklusive regionen där Serres-Nevrokop-dialekten talades) antingen flydde eller, senare, immigrerade till Bulgarien, medan majoriteten av slaverna väster om Vardar stannade kvar i Grekland och endast en minoritet flyttade till Bulgarien. till Bulgarien. Den storskaliga migrationen bekräftas av data som samlades in under den bulgariska ockupationen av nordöstra Grekland under andra världskriget .
De bulgariska myndigheterna räknade endast 37 000 bulgarer under folkräkningen 1941 i den bulgariska ockuperade zonen (som praktiskt taget sammanföll med Serres-Nevrokop-dialektens utbredning), även inklusive tvåspråkiga personer och återvändare från Bulgarien, ner från mer än 170 000 före Balkankrigen . Enligt den bulgariska statistiken, på ca. 698 000 bulgarer som immigrerade till Bulgarien från 1878 till 1945, 200 000 kom från grekiska Makedonien, vilket är lika med mellan hälften och två tredjedelar av den slaviska befolkningen i grekiska Makedonien före Balkankrigen. Som framgår ovan kom den stora majoriteten av flyktingarna och migranterna från den östra delen av grekiska Makedonien. [ citat behövs ]
Med tanke på ovanstående, såväl som det starka grekiska assimileringstrycket, uppenbart även före Balkankrigen, är det i allmänhet osannolikt att Serres-Nevrokop-dialekten kommer att bevaras i något betydande antal i dess tidigare territorium i Grekland. Det enda säkra Pirin Makedonien nuvarande området är alltså i den sydöstra delen av , såväl som bland ättlingar till flyktingar från regionen i andra delar av Bulgarien. Den överväldigande majoriteten av dialekttalarna i Pirin Makedonien identifierar sig som bulgarer , medan mindre än 1,0% av befolkningen i regionen (endast regionomfattande data tillgänglig) identifierar sig som etniska makedonier .
| Västra |
|
 |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nordlig |
|
|||||
| Sydöstra |
|
|||||
1 Också betraktad som en dialekt av bulgariska . 2 Anses vara en del av övergångsdialekten Torlak och som en underdialekt av bulgariska, makedonska och serbokroatiska . | ||||||