Kičevo-Poreče dialekt
Kičevo -Poreče-dialekten ( makedonska : Кичевско-поречки дијалект , Kičevsko-porečki dijalekt ) är en medlem av den centrala undergruppen av den västra gruppen av dialekter av makedonska . Dialekten talas i ett vidsträckt område i Nordmakedonien och främst i städerna Kičevo och Makedonski Brod . Det är också hemma i byarna i regionen Poreče , som Samokov och de runt Kičevo . På grund av migrationen av befolkningen från Poreče talas dialekten i regionen Polog och i huvudstaden Skopje . Kičevo-Poreče-dialekten är nära besläktad med Prilep-Bitola-dialekten , Gostivar-dialekten med vilken de delar många gemensamma egenskaper. Denna dialekt finns i många böcker och romaner, och en av de mer populära är romanen "Milion mačenici" av Risto Krle . Kičevo-Poreče-dialekten har ett betydligt litet antal serbiska och turkiska lånord än de makedonska dialekterna.
Fonologiska egenskaper
- byte av näsvokalen /õ/ med /ɔ/;
- byte av vokal /lˌ/ och vokal /rˌ/;
- användning av konsonantgrupperna шт (št) och жд (žd);
- förlora av det intervokala /v/: глава (glava) > глаа (glaa; huvud).
Morfologiska egenskaper
- användning av dativfallet för personnamn: му рече Стојану (mu reče Stojanu; han berättade för Stojan);
- användning av diminutiv: дете (dete) > детуле (detule; kid);
- användning av suffixet -t för tredje person singular: тој зборува (toj zboruva) > тој зборуват (toj zboruvat; han pratar);
- användning av prepositionen "v" och "vo" (in);
- koppling av prepositionerna eller klitikerna med verbet: јас ќ'ода (jas ḱ'oda) istället för јас ќе одам (jas ḱe odam; jag går);
- att förlora suffixet "-m" för första person singular: јас зборувам (jas zboruvam) > ја зборува (ja zboruva; jag pratar);
- användning av "ja" istället för "jas" (I);
- använd "su" istället för "summa" (am): јас сум (jas sum) > ја су (ja su; jag är).
Exempel på dialekten
- Omarno žeško sonce är en sång som är skriven på Kičevo-Poreče dialekt.
|
|
- Poreče dialekt
En kort berättelse på Poreče-dialekt:
Си ‿ би́л еден ‿ си́ромаф. Би́л гла́вен ка ‿ о́фчар. Еднуш о́фците си ‿ ле́жале на́ ‿ пладне и то́ј си ‿ ле́жел до о́фците со ‿ роопатата Се запа́лило крај ‿ о́фците о́ген'. Пи́штит не́што во о́гин'от, ле́леет го́рата. Огнот му ‿ се ‿ при́бират на ‿ зми́јата и таа пи́штит. Овја што ‿ би́л у́бо срце , ка́ко да ‿ је ‿ спа́сит зми́јава, се ‿ пла́шил да не ‿ не . Се ‿ пре́думал на́јпосле и го ‿ пру́жил ста́пот кеј ‿ зми́јата. И зми́јата се зафа́тила за ‿ ста́по и у́горе по ‿ ро́ка и ‿ о́колу ‿ вра́т со ‿ гнаа́ата т.́ата И му ‿ ве́лит зми́јава на ‿ о́фчарот: „Ајде, ке́ј ‿ ќе ‿ те ‿ но́са ја́, та́мое “ ќ́ .
- Kičevo dialekt
En kort berättelse på Kičevo-dialekt:
До́јде една ‿ а́ждеја со ‿ де́вет глај. Ко ‿ и ‿ се ‿ сја́де, се ‿ ка́че на ‿ ено ‿ те́пе ви́соко. Се ‿ ра́сплаче и пу́шти три со́лѕи. Ти́е три́ ‿ солѕи го ‿ одне́соа Ста́мбол поло́јната. Ра́збрал ца́рот за ‿ таја ‿ ра́бота, се ‿ о́пулел на ‿ те́пето и ре́кол да ‿ е ‿ прааѶ таѶа кат. Ажде́ата ре́кла: „Или ма́ш ми ‿ на́јдојт ца́рот, или ци́л Ста́мбол ќе ‿ го ‿ о́днеса“. Ца́рот се ‿ се́тил за ‿ тро́јца бра́ќа што ‿ живе́еле во ‿ Ста́мбол. Пра́тил лу́ѓе да ‿ пра́шаат за ‿ ти́е тро́јца бра́ќа. Ко ‿ го пра́шале е́дниот али ‿ са́кат да ‿ и ‿ би́дет ма́ш на ‿ ажде́ата , то́ј рете́коќ ‿ си ‿ и́мал же́на. Го ‿ пра́шале две́ќиот. То́ј ре́кол: „Ја́ си ‿ и́мам же́на и е́ден го́лем пи́ф кај ‿ што ‿ си во́за ка́јк”. По́шле кај ‿ поста́риот и му ‿ ре́кле : „Али са́каш да ‿ и ‿ би́диш ма́‿ на ‿ ажде“ —жоса? гла́соа “ — рекол тре́ќиот и е ‿ зе́л ажде́ата за ‿ же́на и та́ка го ‿ ку́ртулел Ста́мбол.