Sydvästra bulgariska dialekter
De sydvästra bulgariska dialekterna är en grupp bulgariska dialekter som ligger väster om yat- gränsen och är en del av de västbulgariska dialekterna . Utbudet av sydvästra dialekter på Bulgariens territorium omfattar det mesta av västra centrala och sydvästra Bulgarien . De sydvästliga dialekterna gränsar till nordvästdialekterna i norr, övergångsdialekterna i nordväst och balkandialekterna och rupdialekterna i nordost respektive sydost. Om det makedonska språket betraktas som en tredje litterär form av modern bulgariska, sträcker sig de sydvästra dialekterna västerut och sydväst för att omfatta de slaviska dialekterna i Vardar Makedonien och den västra halvan av grekiska Makedonien . Skulle det makedonska språket räknas som ett separat språk, så utgör gruppens sydligaste dialekt, Blagoevgrad-Petrich- eller Pirin-dialekten, tillsammans med motsvarande varietet på den makedonska sidan av gränsen, Maleshevo-dialekten, en övergångsdialekt mellan bulgariska och makedonska. En utmärkande egenskap hos de sydvästliga dialekterna är den gradvisa övergången från en dialekt till en annan, såväl som till dialekter som tillhör andra dialektgrupper. Till exempel Dupnitsa-dialekten en övergång till både Samokov-dialekten och Blagoevgrad-Petrich-dialekten , Botevgrad -dialekten är övergångsvis till de östra bulgariska Balkan-dialekterna , och särskilt till Pirdop-dialekten , etc. etc. etc.
Fonologiska och morfologiska egenskaper
- Gamla kyrkoslaviska ѣ (yat) uttalas alltid som ɛ kontra formell bulgariska я/е ( ʲa ~ ɛ ) – бел/бели (vit, vit pl.)
- щ~жд ( ʃt ~ ʒd ) för protoslaviska *tʲ ~ *dʲ (som på standardbulgariska) - леща, между (linser, mellan). Framtidspartikeln är dock olika i de olika dialekterna: ще , ше , че , к҄е , к҄у
- Reflexen för gammalkyrkoslavisk ѫ (yus) är i allmänhet en , med undantag för Sofia-dialekten där det är ъ ( ə ): каща vs. formell bulgariska къща (hus)
- Reflexen av gammal kyrkoslavisk ъ skiftar gradvis från norr till söder från endast a till både a och o . De nordliga dialekterna (t.ex. Vratsa-dialekten ) har endast a , de centrala (t.ex. Ihtiman-dialekten ) har mestadels a med förekomster av o endast i vissa suffix och prefix, de södra (t.ex. Maleševo-Pirin-dialekten ) har endast o i suffix och prefix och några rötter och a i andra rötter
- Bevarad övergång av o till e efter ж /ʒ/ , ш /ʃ/ , ч /t͡ʃ/ : ножеве vs. formell bulgariska ножове (knivar)
- Enskild maskulin bestämd artikel -o (som i de moesiska dialekterna ) eller a (som i Balkan Pirdop-dialekten ), beroende på dialekten: гар'бо/гар'бa vs. standardbulgariska гър'бът (baksidan).
- Utbredd bildning av tidigare passiva particip med -н : чуен vs. formell bulgariska чут (hört)
- Suffix -чки istället för -шки för bildandet av vissa adjektiv: човечки vs. човешки
För de fonologiska och morfologiska egenskaperna hos de enskilda dialekter som ingår i dialektgruppen, jfr. enskilda artiklar.
| Parameter | Maleshevo-dialekt | Blagoevgrad-Petrich dialekt | Standardbulgariska (baserat på östbulgariska) | Standard makedonska | Dupnitsa dialekt | Samokov dialekt | engelsk |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Protoslavisk *tʲ / *dʲ – Gamla kyrkoslaviska щ/жд ( ʃt / ʒd ) | шч/жџ ʃtʃ / /dʒ/ (i vissa områden även щ/жд ( ʃt / ʒd ) och ќ/ѓ ( c / ɟ ) – лешча/межџу (i vissa områden леща/между eller между ) | щ/жд ( ʃt / ʒd ) – леща/между | щ/жд ( ʃt / ʒd ) – леща/между | ќ/ѓ ( c / ɟ ) – леќа/меѓу | щ/жд ( ʃt / ʒd ) – леща/между | щ/жд ( ʃt / ʒd ) – леща/между | linser/mellan |
| Protoslavisk *ɡt/kt – Gamla kyrkoslaviska щ ( ʃt ) | ќ ( c ) (i vissa områden även щ ( ʃt ) – ноќ (i vissa områden нощ ) | щ ( ʃt ) – нощ | щ ( ʃt ) – нощ | ќ ( c ) – ноќ | щ ( ʃt ) – нощ | щ ( ʃt ) – нощ | natt |
| Gamla kyrkoslaviska ѣ (yat) | е ( ɛ ) – бел/бели | е ( ɛ ) – бел/бели | я/е ( ʲa / ɛ ) – бял/бели | е ( ɛ ) – бел/бели | е ( ɛ ) – бел/бели | е ( ɛ ) – бел/бели | vit |
| Gamla kyrkoslaviska ѫ (yus), ca. ɔ̃ | а ( a ) – маж | а ( a ) – маж | ъ ( ɤ ) – мъж | а ( a ) – маж | а ( a ) – маж | а ( a ) – маж | man |
| Gamla kyrkoslaviska ъ ( ɤ ) | о ( ɔ ) – сон | о ( ɔ ) – сон | ъ ( ɤ ) – сън | о ( ɔ ) – сон | о ( ɔ ) – сон | а ( a ) – сан | dröm |
| Gamla kyrkoslaviska ръ/рь | vokalisk r/ро ( ɾɔ ) – врох, крф | vocalic r – врх, крф | ръ/ър ( ɾɤ / ɤɾ ) – връх, кръв | vokalisk r – врв, крв | vocalic r – врх, крф | vocalic r – врх, крф | toppmöte, blod |
| Gamla kyrkoslaviska лъ/ль | ъ ( ɤ ) – съза |
oл ( ɔl ) – солза
ъ ( ɤ ) – съза |
лъ/ъл ( lɤ / ɤl ) – сълза | oл ( ɔl ) – солза | sång l/ъ ( ɤ ) – слза/съза beroende på region | у ( u ) – суза | riva |
| Gamla kyrkoslaviska x /x/ | Blandat – бех, убаво | Blandat – бех, убаво | Bevarad – бях, хубаво | Förlorad eller ersatt av ф/в ( f / v ) – бев, убаво | Blandat – бех, убаво | Blandat – бех, убаво | var snäll |
| Vokalreduktion | Nej | Nej | Ja | Nej | Nej | Nej | |
| Bestämd artikel | Enstaka bestämd artikel – момче то | Enstaka bestämd artikel – момче то | Enstaka bestämd artikel – момче то | Trippel bestämd artikel – момче то , момче во , момче но | Enstaka bestämd artikel – момче то | Enstaka bestämd artikel – момче то | pojken |
| Slut på verb i 1:a person sjunga. nutid | а – 1:a och 2:a konjugationen, ам – 3:e – чета, пиша | endast ам – че́там, пишам (пишувам som dialekt)
пишув samt)ам |
а (я) – 1:a och 2:a konjugationen, ам (ям) – 3:e – чета, пиша | endast ам – читам, пишувам | а – 1:a och 2:a konjugationen, ам – 3:e – чета, пиша | endast (и/е)м – четем, пишем | (jag) läser, (jag) skriver |
| Bildning av perfekt tid | бeх + particip – бех писал, бех молил | бeх + particip – бех писал, бех молил | бях + particip – бях писал, бях молил | имам + tidigare passiv aoristum particip – имам пишувано, имам молено | бeх + particip – бех писал, бех молил | бех + particip – бех писал, бeх молил | (jag) hade läst, (jag) hade skrivit |
| Ordbetoning | Dynamisk – доˈбиток, пеˈре | Dynamisk – доˈбиток, пеˈре | Dynamisk – доˈбитък, пеˈре | Fast förenäst sista – ˈдобиток, ˈпере | Dynamisk – доˈбиток, пеˈре | Dynamisk – доˈбиток, пеˈре | boskap, (han/hon/det) tvättar |
Källor
Стойков, Стойко: Българска диалектология, Акад. изд. "Проф. Марин Дринов", 2006 [1]