Nedre Prespa-dialekt

Placeringen av den nedre Prespa-dialekten bland de andra makedonska dialekterna

Nedre Prespa-dialekten ( makedonska : Долнoпреспански дијалект , Dolnoprespanski dijalekt ), är en medlem av den västra undergruppen av den västra gruppen av dialekter av makedonska . Denna dialekt talas huvudsakligen på den östra stranden av Prespasjön och den lilla Prespasjön, både i Nordmakedonien och av det slaviskttalande samhället på den grekiska sidan av gränsen. Prespa-dialekten som talas i det grekiska samhället har inslag av grekiska som "d/δ". Detta område består huvudsakligen av byar, såsom Brajčino , Dupeni , Štrbovo , Ljubojno , västra delarna av Florina regionala enhet och norra delarna av Kastoria regionala enhet . Nedre Prespa-dialekten är mycket lik den övre Prespa-dialekten och Ohrid-dialekten .

Fonologiska egenskaper

• användning av e istället för yat: цена/ cena 'pris'
• användning av palatal j
• användning av ф/f och в/v istället för fornkyrkoslaviska х.

Morfologiska egenskaper

• användning av prepositionen od med possessiv kasus: внукот од брат ми / vnukot od brat mi 'brorson genom min bror'
• pluralsuffixet - ovi ändras ofta till suffixet - oj : лебови > лебој / lebovi > leboj 'bröd'
• personligt pronomen för tredje person singular och plural: тој, таа, тоа, тие / toj, taa, toa, binda 'han, hon, det, de'
• förkortning av ord: Богројца/ Bogrojca istället för Богородица/ Bogorodica 'Jungfru Maria', П'делник/P'delnik istället för Понеделник/ Ponedelnik 'Monday'
• förlust av v : Nivno > Nino , Nivna > Nina

Typiska ord

• мисур/ misur istället för чинија/ chinija 'tallrik/fat'
• с'ти/ s'ti istället för сите/ site 'alla'
• воа/ voa istället för ова/ ova 'den här'
• шо/ šo istället för што/ što 'vad'
• как/ kak istället för како/ kako 'how'
• планучки/ planučki istället för јагоди/ jagodi 'jordgubbar'
• к'ртол/ k'rtol istället för компир/ kompir 'potatis'
• даскал/ daskal istället för учител/ učitel 'lärare'
• луканец/ lukanec istället för колбас/ kolbas 'korv'
• думан/ duman istället för прашина/'prašina 'damm'
• пепун/ pepun istället för диња/ dinja 'cantaloupe'
• пупки/ pupki istället för ќофтиња/ kjoftinja 'köttbulle'
• лафе/ lafe istället för зборува/ zboruva 'talk'
• зборва/ zborva istället för зборува/ zboruva 'talk'
• стори/ stori istället för случи/ sluči 'hända'
• заек/ zaek istället för зајак/ zajak 'kanin'
• пули/ puli istället för види// vidi 'look'
• ошче/ ošče istället för уште/ ušte 'still'
• каδе/ kadhe istället för каде/ kade 'var'
  • дека/ deka eller деа/ dea används vanligtvis istället för каде/ kade 'var'

Några exempelfraser (i jämförelse med standardmakedonska ):

• Oti zborvaš kak taka? i motsats till Zošto zboruvaš kako taka? 'Varför pratar du sådär?'
• Šo ke se stori ako znaj toj? i motsats till Što ḱe se sluči ako znae toj? "Vad kommer att hända om han vet?"
• Hur är det? i motsats till Kade odiš? 'Vart ska du?'

Exempel

Nedan är skriven en populär folkvisa från Prespa-regionen. Låten är på dialekten Lower Prespa.

Ozgora idat Turcite,

mladi Ljubanki teraat,

napred mi odi Todorka.

Todorke mlada nevesto,

ostavi si go deteto

na tie ravni ledini

na tie tenki kamenja.

Todorka poču turčinot

si go ostavi deteto

na tie ravni ledini.

Mi pominal ovčarče

pa si go zema deteto,

pa si go glavil sluginče

kaj edna mlada vdovica.

kaj toj mi Osman Beg.

Devet mi godidi sluguval,

liceto ne i go videl

na taa mlada vdovica.

Poduvnal veter gornjaneni

i go duvnal feredžeto,

liceto i se otkrilo,

liceto na vdovicata.

I togaš si ovčarče zagrabil,

majčice mila majčice,

deka sisluguvaše devet godini

vo taa crna zandana.

Ah milo moje detence,

deka rasteše devet godini

vo tie crni zandani.

Togaš si majka zagrnal,

zaklal si turčin na guša

i kuḱa si napravil

so tie pari od sluguvanje

Litteratur

• Шклифов, Бл. Долнопреспанският говор. -В: Трудове по българска диалектология. Т. 11. София: Изд. на БАН, 1979. (Shklifov, Bl. Dolnoprespanskiyat govor. -V: Trudove po balgarska dialektologiya. T. 11. Sofia: Izd. na BАN, 239 s.)