Skopje-Veles dialekt

Placeringen av Skopje-Veles-dialekten bland de andra makedonska dialekterna

Dialektprover

Saga om den rike mannens och hans frus öde

Utdrag ur tal av en man från Bardovci , Skopje-regionen

Herden och ormen

Utdrag ur en berättelse berättad av en man från Šiševo , Skopje-regionen

Problem med att spela dessa filer? Se mediahjälp .

Skopje -Veles-dialekten ( makedonska : Скопско-велешки дијалект , Skopsko-veleški dijalekt ) är en medlem av den centrala undergruppen av den västerländska dialektgruppen av makedonska . Dialekten talas av en större grupp människor i städerna Skopje och Veles och i de omgivande byarna: Volkovo , Katlanovo , Petrovec och Čaška bland andra. Denna dialekt är av historisk betydelse för makedonska eftersom den av många anses vara en prestigedialekt . ^{[ citat behövs ]} Den 2 augusti 1945 reglerades Skopje-Veles-dialekten, tillsammans med de andra dialekterna i den centrala gruppen, officiellt som grund för standardmakedonska. Många makedonska författare och lingvister skrev på denna dialekt och ansåg att den var vanlig makedonska. ^{[ citat behövs ]} En av dem var Krste Petkov Misirkov och skrev i sin bok For Macedonian affairs att denna dialekt borde vara standard makedonska. Han har skrivit på Skopje-Veles-dialekten och på Prilep-Bitola-dialekten .

Intern migration till huvudstaden Skopje på 1950- och 1960-talen ledde till utvecklingen av en ny, urban slang där nyanlända människor försökte införliva delar av Skopje-Veles-dialekten i sitt eget tal, och ofta blandade ihop lokala element med dem från serbokroatiska. . Språkkontakten med serbokroatiska, då ett mer prestigefyllt språk i SFR Jugoslavien , nådde också sin höjdpunkt under denna period. Denna sort har beskrivits som en " kreoliserad form av serbisk" (jfr även Surzhyk i Ukraina, Trasianka i Vitryssland) och är skild från den "äkta" Skopje-Veles-dialekten.

Fonologiska egenskaper

användning av /v/ istället för det arkaiska /x/ : страх ( strah ) > страв ( strav ; 'rädsla');
betoning mest på den förenäst sista stavelsen i Veles, och mindre i Skopje;
användning av det hårda (palatal) l;
användning av intervokal /v/ : човек ( čovek ; 'man');
användning av det hårda ljudet њ (nj) (i de andra dialekterna i den centrala gruppen är detta ljud mjukt);
användning av bokstaven ќ och ѓ (i de övriga dialekterna i den centrala gruppen finns klustret јќ och јѓ): куќа ( kuḱa ) – кујќа ( kujḱa ; 'hus').

Morfologiska egenskaper

användning av prepositionen во (vo) eller в (v);
användning av den grammatiska konstruktionen har + particip: имам работено ( imam raboteno ; 'Jag har arbetat');
användning av tre artiklar.

Exempel på dialekten Skopje-Veles

Dikten "En röst från Makedonien" av Kole Nedelkovski är förmodligen en av de mest kända texterna som skrivits på Skopje-Veles-dialekten.

О, трајте, трајте, тирани недни! Доста се тија лаги и злоба – пакосен глас од устите гадни над мојот народ у секоја доба. Та ете веќ векови цели писка и стенка од волци гости – за брата вијат кој да го дели за да му глоск. Hur kommer det sig att vi kommer att vara med och göra det, och vi kommer att komma till andra, och utan врева. Та Шар и Пирин дружно да викнат родната песна в небеса темни и бурниот Егеј – на век да плиски техн темни .

O, trajte, trajte, tirani nedni! Dosta se tija lagi i zloba – pakosten glas od ustite gadni nad mojot narod u sekoja doba. Ta ete veḱe vekovi celi piska i stenka od volci gosti – za brata vijat koj da go deri, za da mu gloda suvite koski. Pa neka sega sam da si reši so svoja volja, sudba i seva, v životot ednaš sam da se teši, d' izdigne slavno svoj rod bez vreva. Ta Šar i Pirin družno da viknat rodnata pesna v nebesa temni i burniot Egej — navek da pliska teškiot glas na novite himni.

Skopje-dialekt

И кога о́тишол та́му, прет ку́ќата и́мало една ‿ ја́бука. И се ‿ ка́чил на ја́буката. И ‿ иско́чило ла́мн'ичето и ви́ка: „И, ма́мо, ка́коф сра́шен ју́нак има на ја́буката“. „Ка́ко ги ‿ ја́де, ќе́рко, ја́буките, а́ли со ‿ све ‿ ли́стот, а́ли ѓи ‿ о́дбира“? „Не ‿ ѓи ‿ о́дбира, не́“. „Е, не ‿ е сра́шен за ‿ на́с, ви́кни ‿ го ‿ ва́му”. Коа ‿ го ‿ ви́кнале та́му, и ‿ о́на ту́рила сла́ма да ‿ за́пали о́ѓин да ‿ му ‿ на́и́в:‿ му ‿ на́ипра "Наве́дни ‿ се ‿ ју́наче". Он се ‿ на́веднал и ‿ о́на го ‿ га́лтнала. И ‿ и́сто и ‿ со ‿ фто́ријот бра́т та́ка. И ќе́лчо че́кал, че́кал, бра́ќава ѓи ‿ не́ма. Ќи́нисал да ‿ и́де и о́н. И ‿ го ‿ сре́тнал симиџи́јата и му ‿ ви́ка: „Ка́де, бре ‿ ќе́лчо“? „У ‿ то́ва се́ло и́ма една ‿ ла́мн'а, ќ ‿ и́дам да ‿ ја ‿ уте́пам...

Veles dialekt

Еден та́мн'а та́тко си́ц и. Сино́вите ре́кле: „Та́тко, ве́днага са́каме да ‿ не ‿ же́ниш“. Он им ‿ ре́кол: „Зе́мете по ‿ е́дно ста́пче, фрлете од ‿ ри́дот , и на ‿ ко́ја ку́ќа ќе , ́е ту́ка не́веста ќе ‿ зе́мете“. Фрли ста́риот, у ‿ а́рна ку́ќа му ‿ се ‿ по́годи; фрли среѓниот, и ‿ не́му та́ка, а ‿ на ‿ ма́лиот мо́ре. Два́јцата бра́ќа би́ле сре́ќни, а ‿ во́ј на́јмалиов не́среќен. Се́днал на ‿ кра́ј на ‿ мо́рето и ‿ му ‿ ка́жује на ‿ го́спода: „Го́споди , штома ќе ‿ штома ќе л све́т да ‿ ми ‿ се ‿ сме́е“. Бра́ќата си ‿ ги ‿ зе́доја неве́стите и ‿ се́а ќе ‿ о́дат да ‿ ви́дат шо ќе́стите и ‿ се́а ќе ‿ о́дат да ‿ ви́дат шо ќелие ма́ Оти́доа до ‿ мо́ре и ‿ ги ‿ пу́штија чинѓе́лите за ‿ со ‿ ни́м не́што да ‿кна итма́. Во мо́рето и́мало една ‿ ма́јка и ‿ ќе́рка. Ма́јката си ‿ ја ‿ че́шла ќе́рката и му ‿ ви́ка на ‿ свато́вите: „Кре́нете ‿рри си ‿ ме ‿ ста́сани “ ...

Se även