Demografi av Malaysia

Demografi i Malaysia
Befolkningspyramiden i Malaysia 2020
Befolkning	33 871 431 (uppskattning 2022)
Tillväxthastighet	1,03 % (uppskattning 2022)
Födelseantal	14,55 födslar/1 000 invånare (uppskattning 2022)
Dödstal	5,69 dödsfall/1 000 invånare (uppskattning 2022)
Förväntad livslängd	76,13 år
• manlig	74,5 år
• kvinna	77,87 år
Fruktsamheten	1,75 barn födda/kvinna (uppskattning 2022)
Spädbarnsdödlighet	6,59 dödsfall/1 000 levande födda
Nettomigreringshastighet	1,48 invandrare/1 000 invånare (uppskattning 2022)
Åldersstruktur
0–14 år	26,8 %
65 och uppåt	6,9 %
Könsförhållande
Total	1,05 man(ar)/kvinna (uppskattning 2022)
Vid födseln	1,07 man(ar)/kvinna
Under 15	1,06 man(ar)/hona
65 och uppåt	1,14 man(ar)/kvinna
Nationalitet
Nationalitet	malaysisk
Stor etnisk	Bumiputera (62,5 %)
Mindre etnisk	kinesiska (20,6 %) indiskt (6,8 %)
Språk
Officiell	malajiska

Demografin i Malaysia representeras av de många etniska grupper som finns i landet. Malaysias befolkning, enligt folkräkningen 2010, är ​​28 334 000 inklusive icke-medborgare, vilket gör det till det 42:a mest befolkade landet i världen . Av dessa bor 5,72 miljoner i östra Malaysia och 22,5 miljoner bor på halvön Malaysia . Befolkningsfördelningen är ojämn, med cirka 79 % av dess medborgare koncentrerade till halvön Malaysia, som har en yta på 131 598 kvadratkilometer (50 810,27 sq mi), vilket utgör mindre än 40 % av Malaysias totala yta.

Den malaysiska befolkningen växer med en hastighet av 1,94 % per år från och med 2017. Enligt den senaste prognosen från 2010 års folkräkning är fertilitetstalen för de tre största malaysiska grupperna följande: Malay / Bumiputera: 2,4 barn per kvinna , kinesiska : 1,4 barn per kvinna och indian : 1,8 barn per kvinna. Malaysiska fertilitetstal är 40 % högre än malaysiska indianer och 56 % högre än malaysiska kineser. Befolkningsprognoser 2017 visar att malajer och bumiputeras utgjorde totalt 68,8 % av den totala befolkningen, kineser 23,2 % och indier 7,0 %. Den kinesiska befolkningen har minskat proportionellt från 1957, då det var cirka 40 % av Malaya , även om de i absoluta tal har ökat runt tre gånger till 2017 i Malaysia (2,4 miljoner 1957 till 6,6 miljoner 2017, den senare siffran inkluderar östra Malaysia) men har förvärrats av den femfaldiga ökningen av malajer (från cirka 3,1 miljoner 1957 till 15,5 miljoner 2017).

Demografiska trender och styrräntor

Folkräkningar gjordes i Malaysia 1970, 1980, 1991, 2000 och 2010. Den totala befolkningen är cirka 28,3 miljoner enligt 2010 års folkräkning. Befolkningsfördelningen är mycket ojämn, med cirka 20 miljoner invånare koncentrerade till halvön Malaysia. 74,7 % av befolkningen är urbana. På grund av ökningen av arbetsintensiv industri beräknas Malaysia ha över 3 miljoner migrantarbetare, vilket är cirka 10 % av den malaysiska befolkningen. De exakta siffrorna är okända: det finns en miljon lagliga utländska arbetare och kanske ytterligare en miljon obehöriga utlänningar. Bara delstaten Sabah hade nästan 25 % av sina 2,7 miljoner invånare listade som illegala utländska arbetare i den senaste folkräkningen. Sabah-baserade icke-statliga organisationer uppskattar att av de 3 miljoner befolkningen är 2 miljoner illegala invandrare.

Dessutom, enligt World Refugee Survey 2008 , publicerad av US Committee for Refugees and Immigrants (USCRI), är Malaysia värd för en befolkning av flyktingar och asylsökande på cirka 155 700. Av denna befolkning är cirka 70 500 flyktingar och asylsökande från Filippinerna, 69 700 från Burma och 21 800 från Indonesien. USCRI utnämnde Malaysia till en av de tio värsta platserna för flyktingar på grund av landets diskriminerande metoder mot dem. Malaysiska tjänstemän rapporteras ha överlämnat deporterade direkt till människosmugglare 2007, och Malaysia anställer RELA , en frivillig milis, för att upprätthålla sin immigrationslagstiftning.

Befolkning på halvön Malaysia efter parlamentarisk valkrets (folkräkning 2020)

Befolkningsfördelning efter stater och territorier

Källa: National Census 2000, Department of Statistics Malaysia.

Befolkning på halvön Malaysia efter lokal myndighet (folkräkning 2020) [

År 2000

stat	Befolkning	Yta (km 2 )	Pop. densitet	Urban pop.(%)	Bumiputra (%)	kinesiska (%)	indiskt (%)
Johor	2,740,625	18987	144	65,2	57,1	35,4	6.9
Kedah	1,649,756	9425	175	39,3	76,6	14.9	7.1
Kelantan	1 313 014	15024	87	34.2	95,0	3.8	0,3
Malacka	635,791	1652	385	67,2	62,8	30.1	6.5
Negeri Sembilan	859,924	6644	129	53,4	57,9	25.6	16,0
Pahang	1,288,376	35965	36	42,0	76,8	17.7	5.0
Penang	1,313,449	1031	1274	80,1	42,5	46,5	10.6
Perak	2,051,236	21005	98	58,7	54,7	32,0	13,0
Perlis	204 450	795	257	34.3	85,5	10.3	1.3
Selangor	4,188,876	7960	526	87,6	53,5	30.7	14.6
Terengganu	898,825	12955	69	48,7	96,8	2.8	0,2
Sabah	2,603,485	73619	35	48,0	80,5	13.2	0,5
Sarawak	2,071,506	124450	17	48,1	72,9	26.7	0,2
FT Kuala Lumpur	1,379,310	243	5676	100,0	43,6	43,5	11.4
FT Labuan	76 067	92	827	77,7	79,6	15.8	1.3
FT Putrajaya	45 000	148	304	100,0	94,8	1.8	2.7

Visuell fördelning av raser i Malaya (1945)

• Putrajaya-data är för 2004.
• Befolkningsuppskattningar är avrundade till närmaste hundratal.

År 2010

Källa: National Census 2010, Department of Statistics Malaysia

stat	Befolkning	Yta (km 2 )	Pop. densitet	Urban pop.(%)	Bumiputra (%)	kinesiska (%)	indiskt (%)
Johor	3,348,283	19 210	174	71,9	58,9	33,6	7.1
Kedah	1 890 098	9 500	199	64,6	77,9	13.6	7.3
Kelantan	1,459,994	15 099	97	42,4	95,7	3.4	0,3
Malacka	788,706	1,664	470	86,5	66,9	26.4	6.2
Negeri Sembilan	997 071	6,686	150	66,5	61,3	23.2	15.2
Pahang	1,443,365	36,137	40	50,5	79,0	16.2	4.4
Penang	1,520,143	1 048	1 500	90,8	43,6	45,6	10.4
Perak	2,258,428	21 035	110	69,7	57,0	30.4	12.2
Perlis	227 025	821	280	51,4	88,4	8,0	1.2
Selangor	5,411,324	8,104	670	91,4	57,1	28.6	13.5
Terengganu	1 015 776	13 035	69	59,1	97,0	2.6	0,2
Sabah	3,117,405	73,631	42	54,0	84,8	12.8	0,3
Sarawak	2 420 009	124 450	19	53,8	74,8	24.5	0,3
FT Kuala Lumpur	1,627,172	243	6,891	100,0	45,9	43.2	10.3
FT Labuan	86 908	91	950	82,3	83,7	13.4	0,9
FT Putrajaya	67,964	49	1 400	100,0	98,0	0,7	1.2

År 2020

Källa: National Census 2020, Department of Statistics Malaysia

stat	Befolkning	Yta (km 2 )	Pop. densitet	Urban pop.(%)	Bumiputra (%)	kinesiska (%)	indiskt (%)
Johor	4 009 670	19 210	209	77,4	60,1	32,8	6.6
Kedah	2,131,427	9 500	225	67,3	80,1	12.3	6.3
Kelantan	1,792,501	15 099	119	44.1	96,6	2.5	0,3
Malacka	998,428	1,664	583	90,9	71,7	22.1	5.6
Negeri Sembilan	1 199 974	6,686	180	69,3	63,3	21.9	14.3
Pahang	1,591,295	36,137	44	52,8	81,0	14.7	3.7
Penang	1,740,405	1 048	1 659	92,5	44,7	44,9	9.7
Perak	2,496,041	21 035	118	72,0	60,9	27.2	11.5
Perlis	284,885	821	348	53,8	88,8	7.4	1.8
Selangor	6,994,423	8,104	880	95,8	60,6	27.3	11.3
Terengganu	1,149,440	13 035	89	64,2	97,6	2.1	0,2
Sabah	3,418,785	73,631	46	54,7	88,7	9.5	0,2
Sarawak	2,453,677	124 450	20	57,0	75,7	23.8	0,2
FT Kuala Lumpur	1,982,112	243	8,157	100,0	47,7	41,6	10,0
FT Labuan	95,120	91	1 034	88,9	86,2	11.7	1.1
FT Putrajaya	109,202	49	2 215	100,0	97,9	0,6	1.2

Befolkningens åldersfördelningstendenser 2001–2016

År	< 15 år (%)	15 - 64 år (%)	> 64 år (%)	Befolkning (i miljoner)
2001	32,7	63,4	3.9	24.12
2002	31,9	64,1	4.0	24,72
2004	30.4	65,5	4.1	25,91
2005	29,7	66,1	4.2	26.48
2006	29.2	66,5	4.3	26,83
2007	28.7	66,9	4.4	27.00
2008	28.2	67,3	4.5	27,54
2009	27.7	67,7	4.6	27,90
2010	27.2	68,1	4.7	28.25
2015	24.9	69,3	5.8	31.20
2016	24.5	69,5	6,0	31,71

Data från juli 2010.

Befolkningens struktur

Befolkningspyramiden

Befolkningens struktur (01.07.2011) (Uppskattningar – Data avser prognoser baserade på 2018 års folkräkning):

Åldersgrupp	Manlig	Kvinna	Total	%
Total	14 523 912	14 028 800	28 552 712	100
0–4	1 257 227	1 197 893	2 455 120	8,60
5–9	1 258 724	1 200 377	2 459 101	8,61
10–14	1 407 479	1 333 133	2 740 612	9,60
15–19	1 382 650	1 298 541	2 681 191	9,39
20–24	1 305 753	1 255 439	2 561 192	8,97
25–29	1 225 425	1 202 220	2 427 645	8,50
30–34	1 156 987	1 133 836	2 290 823	8.02
35–39	1 084 255	1 055 838	2 140 093	7,50
40–44	1 021 261	980 714	2 001 975	7.01
45–49	923 951	878 655	1 802 606	6,31
50–54	780 930	741 641	1 522 571	5,33
55–59	627 320	599 062	1 226 382	4.30
60–64	440 893	421 490	862 383	3.02
65–69	276 593	276 416	553 009	1,94
70–74	180 583	198 929	379 512	1,33
75–79	104 871	127 903	232 774	0,82
80–84	56 445	73 578	130 023	0,46
85–89	22 803	31 736	54 539	0,19
90+	9 762	21 399	31 161	0,11
Åldersgrupp	Manlig	Kvinna	Total	Procent
0–14	3 923 430	3 731 403	7 654 833	26,81
15–64	9 949 425	9 567 436	19 516 861	68,35
65+	651 057	729 961	1 381 018	4,84

Befolkningsstrukturen (uppskattningar 2015):

Åldersgrupp	Manlig	Kvinna	Total	%
Total	15 994 299	15 001 407	30 995 706	100
0–4	1 342 280	1 250 354	2 592 634	8,36
5–9	1 290 296	1 220 033	2 510 329	8.10
10–14	1 361 753	1 289 823	2 651 576	8,55
15–19	1 467 520	1 374 861	2 842 381	9.17
20–24	1 666 826	1 512 363	3 179 189	10.26
25–29	1 636 156	1 453 738	3 089 894	9,97
30–34	1 421 538	1 277 508	2 699 046	8,71
35–39	1 122 020	1 012 167	2 134 187	6,89
40–44	966 696	919 886	1 886 582	6.09
45–49	866 201	857 006	1 723 207	5,56
50–54	802 194	754 597	1 556 791	5.02
55–59	662 308	642 015	1 304 323	4.21
60–64	504 442	495 056	999 498	3.22
65–69	370 875	378 953	749 828	2,42
70–74	225 299	236 337	461 636	1,49
75–79	151 764	168 867	320 631	1.03
80–84	73 949	85 206	159 155	0,51
85–89	38 547	47 792	86 339	0,28
90–94	13 383	14 359	27 742	0,09
95+	10 252	10 486	20 738	0,07
Åldersgrupp	Manlig	Kvinna	Total	Procent
0–14	3 994 329	3 760 210	7 754 539	25.02
15–64	11 115 901	10 299 197	21 415 098	69,09
65+	884 069	942 000	1 826 069	5,89

Befolkningsuppskattningar efter kön och åldersgrupp (01.VII.2020):

Åldersgrupp	Manlig	Kvinna	Total	%
Total	16 805 601	15 851 659	32 657 260	100
0–4	1 313 211	1 228 960	2 542 171	7,78
5–9	1 321 691	1 232 295	2 553 986	7,82
10–14	1 288 772	1 215 312	2 504 084	7,67
15–19	1 468 340	1 367 361	2 835 701	8,68
20–24	1 649 108	1 483 506	3 132 614	9,59
25–29	1 729 641	1 518 081	3 247 722	9,94
30–34	1 503 303	1 374 201	2 877 504	8,81
35–39	1 325 416	1 243 400	2 568 816	7,87
40–44	1 041 407	969 239	2 010 646	6.16
45–49	900 990	878 715	1 779 705	5,45
50–54	809 250	824 736	1 633 986	5.00
55–59	744 683	723 021	1 467 704	4,49
60–64	604 050	605 327	1 209 377	3,70
65-69	442 747	458 890	901 637	2,76
70-74	310 254	336 607	646 861	1,98
75-79	171 384	194 969	366 353	1.12
80-84	101 116	119 005	220 121	0,67
85+	80 238	78 034	158 272	0,48
Åldersgrupp	Manlig	Kvinna	Total	Procent
0–14	3 923 674	3 676 567	7 600 241	23.27
15–64	11 776 188	10 987 587	22 763 775	69,71
65+	1 105 739	1 187 505	2 293 244	7.02

Åldersspecifik befolkning efter etnisk grupp 2021

Åldersgrupper	0–14	15–64	65-över
malajer	31 %	63,9 %	5,1 %
kinesiska	12,3 %	72,7 %	15 %
indianer	16,6 %	75,4 %	8 %

Lista över raser efter ålder vid första äktenskapet

Raser	Män	Kvinnor	Genomsnitt	År
malajer	22.4	19.3	20.9	2020
kinesiska	34,6	31.7	33.2	2019
indianer	27.3	23.2	25.3	2020

Demografiska nyckeltal

• Befolkningstillväxt ^: 1,542 % (2012 data)
• Åldersstruktur^:
  • 0–14 år: 23,0 % (man 4 118 086/kvinna 3 884 403)
  • 15–64 år: 69,6 % (man 7 838 166/kvinna 7 785 833)
  • 65 år och äldre: 7,4 % (man 1 458 038/kvinna 1 418 280) (uppskattning 2021)
• Nettomigrationshastighet: -0,37 invandrare/1 000 invånare (uppskattning 2012)
  • Obs: speglar inte nettoflödet av ett okänt antal illegala invandrare från andra länder i regionen
• Människans könsförhållande :
  • vid födseln: 1,07 man(ar)/kvinna
  • under 15 år: 1,06 man(ar)/kvinna
  • 15–64 år: 1,03 man(ar)/kvinna
  • 65 år och äldre: 0,89 man(ar)/kvinna
  • total befolkning: 1,03 män/kvinnor (uppskattning 2012)
• Spädbarnsdödlighet :^ 14,57 dödsfall/1 000 levande födda (2012 data)
• Förväntad livslängd vid födseln:
  • total befolkning: 74,04 år (vid förhållandet 1:1 män till kvinnor)
  • man: ^ 71,28 år (2012 data)
  • kvinna: ^ 76,99 år (2012 data)
• Total fertilitet:
  • 2,64 barn födda/kvinna (uppskattning 2012)

1987 hade malajer en TFR på 4,51, kineser hade TFR på 2,25 och indianer hade TFR på 2,77. Motsvarande siffror i Singapore var 2,16, 1,48 och 1,95.

Data för ( ^ ) hämtade från avdelningen för statistik. Se anteckningar. Samtliga nyckelräntor prövade per 1000 av befolkningen.

Vital statistik

FN uppskattningar

Befolkningsökning från 1961 till 2003

Data från United Nation:

Period	Levande födda per år	Dödsfall per år	Naturlig förändring per år	CBR 1	CDR 1	NC 1	TFR 1	IMR 1
1950–1955	280 000	92 000	188 000	42,7	14,0	25.3	6.23	96,4
1955–1960	318 000	89 000	229 000	41,9	11.7	28,9	6.23	79,5
1960–1965	361 000	86 000	275 000	40,8	9.7	29,9	6.23	64,3
1965–1970	351 000	82 000	268 000	34.2	8,0	28.1	5.21	51,0
1970–1975	365 000	82 000	283 000	31.4	7.1	25,9	4,56	40,4
1975–1980	385 000	83 000	302 000	29.4	6.3	21.7	3,93	31,9
1980–1985	436 000	86 000	350 000	29,5	5.8	26.4	3,73	25.3
1985–1990	488 000	91 000	397 000	28.7	5.3	26,9	3,59	19.9
1990–1995	535 000	97 000	438 000	27.5	5.0	22.8	3,42	15.7
1995–2000	559 000	104 000	454 000	25.3	4.7	19.8	3.18	12.4
2000–2005	572 000	114 000	458 000	19.4	4.5	14.9	2,45
2005–2010	571 000	127 000	443 000	17.6	4.6	13,0	2.22
2010–2015				17.1	4.7	12.4	2.11
2015–2020				16.8	5.1	11.7	2.01
2020–2025				15.9	5.5	10.4	1,92
2025–2030				14.5	5.9	8.6	1,85
1 CBR = rå födelsetal (per 1000); CDR = grov dödlighet (per 1000); NC = naturlig förändring (per 1000); TFR = total fertilitet (antal barn per kvinna); IMR = spädbarnsdödlighet per 1000 födslar

Registrerade födslar och dödsfall

Data från Malaysias statistikavdelning:

	Genomsnittlig befolkning	Levande födslar	Dödsfall	Naturlig förändring	Rå födelsetal (per 1000)	Rå dödsfrekvens (per 1000)	Naturlig förändring (per 1000)	Total fertilitet (TFR)
1947	4,908,100				43,0	19.4	23.6
1948	4 987 400				40,4	16.3	24.2
1949	5 081 800				43,8	14.2	29.6
1950	5 226 500				42,0	15.8	26.2
1951	5,337,200				43,6	15.3	28.3
1952	5 506 400				44,4	13.6	30.8
1953	5 706 000				43,7	12.4	31.3
1954	5 888 600				43,8	12.2	31.6
1955	6 058 300				43,0	11.5	31.6
1956	6 251 600				45,5	11.3	34.3
1957	6 278 800				46,2	12.4	33,7
1958	6 504 600				43,3	11.0	32.3	6.3
1959	6,702,600				42.1	9.7	32.4	6.2
1960	8 118 000				40,9	9.5	31.4	6,0
1961	8 378 500				41,8	9.2	32.6	6.2
1962	8 651 800				40,4	9.4	31,0	6,0
1963	8 920 200				38,1	8.5	29,7	6,0
1964	9 168 400				38,2	7.7	30,5	6,0
1965	9 436 600				36.1	7.5	28.5	5.6
1966	9,732,800				36,7	7.3	29.4	5.7
1967	10 007 400				34,9	7.2	27.7	5.4
1968	10 252 800				35.2	7.2	28,0	5.4
1969	10 500 200				33.3	7,0	26.3	5.1
1970	10 881 800				32.4	6.7	25.7	4.9
1971	11 159 700				32,8	6.6	26.3	4.9
1972	11 441 300				32.2	6.3	25,9	4.7
1973	11 719 800				31.1	6.3	24.8	4.5
1974	12 001 300				31.3	6,0	25.3	4.4
1975	12 300 300				30.7	6,0	24.8	4.3
1976	12 588 100				30,9	5.7	25.3	4.2
1977	12 901 100				30.3	5.8	24.5	4.1
1978	13 200 200				29,7	5.4	24.3	4.0
1979	13 518 300				30.4	5.4	25,0	4.0
1980	13 879 200				30.6	5.3	25.4	4.0
1981	14 256 900				31.2	4.9	26.3	4.0
1982	14 651 100				31,0	5.0	26,0	4.0
1983	15 048 200				30.2	5.1	25.1	3.8
1984	15 450 400				31,0	5.0	25,9	3.9
1985	15 882 700	497,414			31,5	5.0	26.6	4.0
1986	16 329 400				30.6	4.7	25.8	3.9
1987	16 773 500	488 200			29.3	4.5	24.7	3.7
1988	17 219 100	507,579			29,7	4.6	25,0	3.7
1989	17 662 100	469,663			26.8	4.6	22.2	3.4
1990	18 102 400	497,522	83,244	414,278	27,9	4.6	23.3	3.5
1991	18 547 200	511,527	84,221	427,306	27.6	4.5	23,0	3.4
1992	19 067 500	528,475	86 040	442,435	27.7	4.5	23.2	3.5
1993	19 601 500	541,887	87,626	454,261	27.6	4.5	23.2	3.5
1994	20 141 700	537,654	90 079	447,575	26.7	4.5	22.2	3.4
1995	20 681 800	539,295	95,103	444,192	26.1	4.6	21.5	3.3
1996	21 222 600	540,866	95,520	445,346	25.5	4.5	21.0	3.2
1997	21 769 300	537,104	97 042	440 062	24.8	4.5	20.3	3.1
1998	22 333 500	554,573	97 906	456,667	25,0	4.4	20.6	3.0
1999	22 909 500	554 200	100 900	453 300	24.4	4.4	20.0	2.9
2000	23 494 900	569 500	102 100	467 400	24.5	4.4	20.1	2,926
2001	24 030 500	516 000	104 600	411 400	21.5	4.4	17.1	2,709
2002	24 542 500	482 600	105 900	376 700	19.7	4.3	15.4	2,609
2003	25 038 100	516 300	111 700	404 600	20.6	4.5	16.1	2,494
2004	25 541 500	514 500	113 900	400 600	20.1	4.5	15.6	2.450
2005	26 045 500	512 700	116 200	396 500	19.6	4.4	15.2	2,362
2006	26 549 900	490 000	117 300	372 700	18.4	4.4	14,0	2,299
2007	27 058 400	456,443	116,672	339,771	16.5	4.2	12.3	2,274
2008	27 567 600	470 900	123 300	346 700	17,0	4.4	12.6	2,274
2009	28 081 500	496,315	130,135	366,178	17.7	4.6	13,0	2,245
2010	28 588 600	491,239	130 978	360,261	17.2	4.6	12.6	2,136
2011	29 062 000	511,594	135,463	376,131	17.6	4.7	12.9	2,174
2012	29 510 000	508,774	136,836	371,938	17.2	4.6	12.6	2,188
2013	30 213 700	503,914	142,202	361,712	16.7	4.7	12,0	2,022
2014	30 708 500	528,612	150 318	378,294	17.2	4.9	12.3	2,072
2015	31 186 100	521,136	155,786	365 350	16.7	5.0	11.7	2,002
2016	31 633 500	508,203	162,201	346 002	16.1	5.1	11.0	1,918
2017	32 022 600	508,685	168,168	340,517	15.9	5.3	10.6	1,890
2018	32,382,300	501 945	172 031	329,914	15.5	5.3	10.2	1,841
2019	32 523 000	489,863	174,254	315 609	15.1	5.4	9.7	1,781
2020	32 730 000	471,504	166 970	304,534	14.5	5.1	9.4	1,715
2021	33,587,200	439,744	224,569	215,175	13.5	6.9	6.6	1,696
2022		430,786	199 069	231,717

Aktuell vital statistik

Period	Levande födslar	Dödsfall	Naturlig ökning
Januari – September 2021	327,318	161,458	+165 860
Januari – September 2022	320,944	150 289	+170 655
Skillnad	-6 374 (-1,95 %)	-11 169 (-6,92 %)	+4,795

Total fertilitet per etnisk grupp

	malajer	kinesiska	indianer	Total
2010	2,694	1,517	1,733	2,136
2011	2,694	1,557	1,663	2,174
2012	2,743	1,719	1,579	2,188
2013	2,640	1,384	1,474	2,022
2014	2,653	1,414	1,384	2,018
2015	2,553	1,353	1,361	1,941
2016	2,482	1,345	1,337	1,892
2017	2,472	1.200	1,282	1,890
2018	2,415	1,112	1,256	1,841
2019	2,288	1,111	1,198	1,781
2020	2,192	0,981	1,177	1,715
2021	2,074	0,849	1,104	1,696

Total fertilitet per stat

Total fertilitet (TFR) per stat enligt år:

stat	2011	2015	2020
Putrajaya	1,44	1,37	2,78
Kuala Lumpur	1,53	1,40	1,49
Penang	1,62	1,51	1,25
Sabah	1,81	1,64	1,33
Selangor	1,96	1,82	1,57
Johor	2.18	1,88	1,94
Melaka	2.23	1,93	1,73
Sarawak	2.23	2.01	1,53
Negeri Sembilan	2.30	2.02	1,96
Perak	2,39	2.05	1,66
Pahang	2,50	2,31	1,94
Perlis	2,56	2,33	1,96
Kedah	2,61	2,37	2.03
Terengganu	3,46	2,80	2,86
Kelantan	3,77	3.07	2,66

Förväntad livslängd vid födseln

Förväntad livslängd i Malaysia sedan 1950

Förväntad livslängd i Malaysia sedan 1960 efter kön

Medellivslängd vid 0 års ålder av den totala befolkningen .

Period	Förväntad livslängd i år	Period	Förväntad livslängd i år
1950–1955	54,8	1985–1990	70,1
1955–1960	57,9	1990–1995	71,3
1960–1965	60,9	1995–2000	72,3
1965–1970	63,3	2000–2005	73,2
1970–1975	65,4	2005–2010	73,7
1975–1980	67,2	2010–2015	74,7
1980–1985	68,8	2015-2020	75,9

Etnolinguistiska grupper

Malaysias befolkning består av många etniska grupper. Människor av austronesiskt ursprung utgör majoriteten av befolkningen och är kända som Bumiputras . Det finns också stora kinesiska och indiska minoriteter. Malayer, som Bumiputra, ser Malaysia som sitt land, och sedan rasupploppen 1969 har Bumiputra varit särskilt privilegierade i Malaysia – högsta regeringspositioner är reserverade för malayserna, och malayserna fick billigare bostäder, prioriterade statliga jobb samt affärslicenser . Men sedan upploppet har rasstabilitet rådit, om inte full harmoni, och blandäktenskap är på frammarsch. I 2010 års folkräkning ansågs 68,8 procent av befolkningen som bumiputera , 23,2 procent malaysiska kineser och 7 procent malaysiska indianer . År 2021 var dessa siffror 69,7 procent bumiputera, 22,5 procent kineser och 6,8 procent indiska.

Fördelning av Bumiputera och kinesiska befolkningen i Malaysia

Grupp	Total
Malajiska , malaysiska språk	6 916 000
Malajiska, Kedah	3 095 000
Malajiska, östkusten	2 448 000
Hankineser , Hokkien	1 903 000
Tamil	1 796 000
Hankineser, Hakka	1 729 000
hankinesiska, kantonesiska	1 396 000
Hankineser, Teochew	1 004 000
Hankineser, mandarin	986 000
Minangkabau	901 000
Iban	686 000
javanesiska	640 000
arabiska människor	500 000
Filippinska , Tagalog	456 000
Hankineser, hainaneser	396 000
Hankinesiska, Northern Min	384 000
Brunei Malay , Kedayan	350 000
Malay, östra Malaysia	280 000
Hankinesiska, Eastern Min	256 000
Straits kinesiska	244 000
nepalesiska	224 000
Tausug	209 000
Dusun , Central	197 000
Malayali , Malayalam	228 900
Telugus , Telugu	120 000
Punjabis , indiska Punjabis	100 000
Bugis	139 000
Murut människor	110,131
Lun Bawang/Lundayeh	31 600
Kelabit människor	5 000

Bumiputras

Huvudartikel: Bumiputra

En skyltfönster i en Kuala Lumpur kopi tiam som skildrar språken och etniska grupper i Malaysia

Bumiputras med totalt 68,8 % av Malaysias befolkning från och med 2017 är indelade i egentliga muslimska malayser , som utgör majoriteten av den malaysiska befolkningen på 54,66 %; och andra bumiputra , som utgör 14,14% av den malaysiska befolkningen, och de flesta tillhör olika austronesiska etniska grupper relaterade till de muslimska malayserna. Bumiputra-status ges också till vissa icke-malayiska ursprungsbefolkningar , inklusive etniska thailändare , khmerer , chams och infödingarna i Sabah och Sarawak . Lagar om vem som får Bumiputra-status varierar mellan staterna. Vissa eurasier kan få bumiputra-privilegier, förutsatt att de kan bevisa att de är av portugisisk ( Kristang ) härkomst.

malajer

Huvudartiklar: malajer (etnisk grupp) och malaysiska malajer

En malaysisk jogetprestation.

Malajerna är en etnisk grupp som huvudsakligen bor på den malaysiska halvön och delar av Sumatra och Borneo . De utgör det största samhället i Malaysia och spelar en dominerande roll politiskt. De utgör ungefär hälften av den totala befolkningen. Enligt konstitutionell definition är malajer muslimer som utövar malaysiska seder ( adat ) och kultur.

Deras språk, malajiska ( Bahasa Melayu ), är landets nationella språk. Medborgare av Minangkabau, Bugis eller Javanesiskt ursprung, som kan klassificeras som "malajiska" enligt konstitutionella definitioner kan också tala sina respektive förfäders tungomål. Men engelska talas också i stor utsträckning i större städer över hela landet. Malayer från olika delstater i Malaysia bär distinkta dialekter som ibland kan vara obegripliga för de flesta av sina landsmän. Enligt definitionen av den malaysiska konstitutionen är alla malajer muslimer.

Tidigare skrev malajer i Pallava eller med det sanskritbaserade alfabetet Kawi . Arabiska handlare introducerade senare Jawi , ett arabiskt skrift, som blev populärt efter 1400-talet. Fram till dess var läsning och skrivning mestadels förbehållet forskare och adeln, medan de flesta malaysiska folk var analfabeter. Jawi undervisades tillsammans med islam, vilket gjorde att manuset kunde spridas genom alla samhällsklasser. Ändå Kawi i bruk av överklassen långt in på 1400-talet. Den romaniserade skriften introducerades under kolonialtiden och med tiden kom den att ersätta både sanskrit och jawi. Detta berodde till stor del på inflytandet från det europeiska utbildningssystemet, där barn fick lära sig det latinska alfabetet.

Malajisk kultur visar starka influenser från buddhism , hinduism och animism. Men sedan islamiseringsrörelsen på 1980- och 90-talen är dessa aspekter ofta försummade eller helt förbjudna. Eftersom alla malaysisktalande muslimer har rätt till Bumiputra-privilegier, har många icke-malaysiska muslimer antagit det malaysiska språket, sederna och klädseln under de senaste decennierna. Detta är särskilt fallet med indiska muslimer från halvön och Kedayan på Borneo. Den malaysiska etniska gruppen skiljer sig från begreppet malaysisk ras , som omfattar en bredare grupp människor, inklusive större delen av Indonesien och Filippinerna.

Andra Bumiputras

Huvudartiklar: Orang Asal och Orang Asli

Etniska grupper i Sabah

Malaysia har många andra icke-malaysiska ursprungsbefolkningar, som ges Bumiputra-status. Ursprungsstammarna är de äldsta invånarna i Malaysia , och de inhemska grupperna på halvön Malaysia är kända kollektivt som Orang Asli och i östra Malaysia som " Orang Asal" . De står för cirka 11 procent av landets befolkning och representerar en majoritet i östra Malaysia av Sabah och Sarawak . I Sarawak är den dominerande stamgruppen Dayak-folket , som antingen är Iban (även känd som Sea Dayak) eller Bidayuh (även känd som Land Dayak) av vilka huvudsakligen är kristna. Iban utgör den största av alla inhemska grupper, med över 600 000 (35 % av Sarawaks befolkning), som för det mesta fortfarande bor i traditionella långhus som kan rymma upp till 200 personer. Långhus är mestadels platser längs floderna Rajang och Lupar och deras bifloder, även om många Iban har flyttat till städerna. Bidayuhs , är ​​koncentrerade i den sydvästra delen av Sarawak. De utgör tillsammans med andra inhemska grupper i Sarawak över hälften av statens befolkning.

Den största inhemska stammen i Sabah är Kadazan , av vilka de flesta är kristna och risbönder. De lever som försörjningsbönder. Sabah har ett stort antal ursprungsbefolkningar, 19,3% av befolkningen är Kadazan-Dusuns och 16,5% är Bajaus .

Det finns också aboriginska grupper i mycket mindre antal på halvön, där de är kollektivt kända som Orang Asli (ordagrant betyder "ursprungsperson"). De 140 000 Orang Asli består av ett antal olika etniska grupper. Många stammar, både på halvön och i Borneo, var traditionellt nomadiska eller semi-nomadiska jägare – samlare som utövar animism, inklusive Punan , Penan och Senoi . Men deras förfäders mark och jaktmarker återvinns vanligtvis av staten, vilket flyttar dem till underlägsen mark och ibland pressar dem bort från deras traditionella livsstil. De mest talrika av Orang Asli kallas Negritos och är släkt med infödda papuaner i västra Papua, Indonesien och Papua Nya Guinea, och möjligen även till aboriginerna i Australien. Andra bumiputera-minoriteter i mindre grad inkluderar malaysiska siameser , khmerer, chams, burmeser och de indiska muslimerna allmänt kända som Mamaks.

Icke-Bumiputras

Minoriteter som saknar Bumiputra-status har etablerat sig i Malaysia. De som inte anses vara Bumiputras utgör en avsevärd del av den malaysiska befolkningen – icke-malajer utgjorde en gång omkring 50 % av befolkningen på halvön Malaya (1947–1957), men har sedan dess minskat i procent på grund av en högre födelsetal av malajer på grund av gynnsam politik från regeringen samt en viss grad av utvandring från kineserna. Ett stort antal av icke-Bumiputra anlände under kolonialtiden, men de flesta av icke-Bumiputra var infödda 1947 eftersom den storskaliga invandringen i praktiken hade upphört i slutet av 1940-talet. Vissa kinesiska familjer, kända som Peranakan ("sundet födda"), har bott i Malaysia sedan så långt tillbaka som 1400-talets Malacka.

kinesiska

Huvudartikel: Malaysisk kinesiska

Malajiska kinesiska

Malaysisk kines i Perak

Den näst största etniska gruppen med 6,69 miljoner är kineser som utgör 23 % av befolkningen exklusive icke-medborgare från och med 2018. De har varit dominerande inom handel och affärer sedan början av 1900-talet. Malaysiska kinesiska företag utvecklades som en del av det större bambunätverket , ett nätverk av utländska kinesiska företag som verkar på marknaderna i Sydostasien som har gemensamma familje- och kulturband. George Town , Ipoh och Iskandar Puteri är städer med kinesisk majoritet, medan Penang var den enda delstaten i Malaysia med en icke-Bumiputera majoritetsbefolkning. Kineserna har bosatt sig i Malaysia i många århundraden, vilket framgår av uppkomsten av Peranakan- kulturen, men utvandringen nådde sin topp under artonhundratalet genom handel och tennbrytning . När de först anlände arbetade kineserna ofta de mest ansträngande jobb som plåtbrytning och järnvägsbyggande. Senare ägde några av dem företag som blev stora konglomerat i dagens Malaysia. De flesta kineser är tao- buddhister och behåller starka kulturella band till sitt förfäders hemland.

Det första kinesiska folket att bosätta sig i Straits Settlements , främst i och runt Malacka , antog gradvis delar av malaysisk kultur, och några gifte sig med den malaysiska gemenskapen. En distinkt subetnisk grupp kallad babas (man) och nyonyas (kvinnlig) uppstod. Babas och nyonyas som grupp är kända som Peranakan . De producerade en synkret uppsättning metoder, övertygelser och konster, som kombinerade malaysiska och kinesiska traditioner på ett sådant sätt att de skapade en ny kultur. Peranakankulturen är fortfarande synlig än i dag i de tidigare Straits Settlements i Singapore , Malacka och Penang .

Det kinesiska samfundet i Malaysia, beroende på den dominerande dialekten i en viss region, talar en mängd kinesiska dialekter inklusive mandarin , Hokkien , kantonesiska , Hakka och Teochew . I vissa regioner i Malaysia är vissa dialekter mer utbredda; Hokkien dominerar i Penang och Kedah , medan de flesta kineser i de tidigare centra för tennbrytning, som Ipoh och Kuala Lumpur , talar kantonesiska . Men på senare tid, med den standardiserade, obligatoriska användningen av mandarin i kinesiska skolor, talar en stor majoritet av malaysiska kineser nu mandarin , ett icke-modersmål som härstammar från norra Kina.

Å andra sidan rapporterades det att upp till 10 % av malaysiska kineser i första hand är engelsktalande. Den engelsktalande kinesiska minoriteten är vanligtvis koncentrerad till städer som Kuala Lumpur , Petaling Jaya , Subang Jaya , Johor Bahru , George Town , Ipoh och Malacca . De engelsktalande utgör en distinkt undergrupp inom det större kinesiska samhället, eftersom de är kända för att ha ett mindre sinocentriskt tänkesätt och är ganska västerländska i tänkande och attityder.

indiska

Huvudartikel: Malaysisk indian

Malaysiska indianer i Selangor

Det 2,01 miljoner starka indiska samhället i Malaysia är den minsta av de tre etniska huvudgrupperna, och omfattar endast 7,0 % av den totala befolkningen exklusive icke-medborgare från och med 2017. Indianer fördes in till Malaysia under den brittiska kolonialtiden i slutet av 1700-talet och tidigt 1800-tal. De kom först till Malaya för byteshandel, särskilt i de tidigare Straits Settlements i Singapore, Malacca och Penang. Under det brittiska kolonialstyret fördes indiska arbetare, som mestadels var sydindiska tamiler från Tamil Nadu och några teluguer och malayalier från andra delar av södra Indien, till Malaya för att arbeta på sockerrörs- och kaffeplantager, gummi- och oljepalmgårdar, byggande av byggnader, järnvägar, vägar och broar. Engelskutbildade Ceylon-tamiler från Ceylon (nu Sri Lanka) och några malaysiska teluguer och malayaläer (från Kerala) togs in för att sköta tjänstemannajobb. Kerala hade de första missionsskolorna i Indien och producerade som sådan engelskutbildade administratörer. Båda etniciteterna arbetade främst som tjänstemän, tjänstemän, lärare, sjukhusassistenter, läkare och i andra kvalificerade yrken. När det gäller Punjabis från Punjab var de flesta av dem värvade i armén i Malaya medan några skötte tjurvagnstjänsterna i landet.

Indianerna som kom till Malaysia tog med sig den hinduiska religionen , dess unika tempel kallade Kovils och sikherna med sina Gurdwaras . Det tamilska köket är enormt populärt. Mer än 86% av malaysiska indianer ansluter sig till hinduismen. Chitty-samhället i Malacka är ättlingar till mycket tidigare indiska invandrare som anammat lokal kultur. Även om de förblir hinduer, talar Chitties Bahasa Malaysia och kvinnor klär sig i sarong kebayas. Den hinduiska gemenskapen firar två huvudfestivaler - Deepavali och Thaipusam - och många andra mindre religiösa evenemang varje år. Både etniska telugu-folk och malayaler från Andhra Pradesh och Kerala firar Ugadi- festivalen (nyår) och Onam . Etniska Punjabis firar Vasakhi , Lodi och Gurpurab. Majoriteten av indierna i Malaysia talar tamil (även lingua franca bland alla indianer) medan Telugu , Malayalam och Punjabi också talas av minoriteter.

Andra

En liten minoritet av malaysier passar inte in i de bredare etniska grupperna. En liten befolkning finns av människor av europeisk och Mellanöstern härkomst. Européer och Mellanösternbor, som först anlände under kolonialtiden, assimilerades genom blandäktenskap i de kristna och muslimska samfunden. De flesta eurasiska malaysier spårar sina anor till brittiska, holländska och/eller portugisiska kolonister, och det finns en stark Kristang -gemenskap i Malacka.

Nepaleserna är till största delen migrantarbetare från Nepal , totalt 356 199, varav malaysiska medborgare är så lite över 600 som bor i Rawang , Selangor . Ursprungligen hämtad av britterna som livvakter och säkerhetspersonal, den nepalesiska befolkningen består av klaner Rana, Chettri, Rai och Gurung. Andra minoriteter inkluderar filippiner och burmeser . Ett litet antal etniska vietnameser från Kambodja och Vietnam bosatte sig i Malaysia som Vietnamkrigsflyktingar .

Det finns ingen allmän konsensus om den etniska profileringen av barn med blandad härkomst. Vissa väljer att bli identifierade efter faderlig etnicitet medan andra helt enkelt tror att de faller i kategorin "Andra". Majoriteten väljer att identifiera sig som malaj så länge endera föräldern är malaj, främst på grund av den juridiska definitionen av Bumiputra och de privilegier som följer med det. Barn av kinesisk-indiska härkomst kallas Chindians . Även om detta inte är en officiell kategori i nationella folkräkningsdata, är det ett ökande antal, särskilt i stadsområden på grund av de ökande etniska kinesisk-indiska relationerna.

Många andra människor från hela världen har flyttat till Malaysia. Det finns över 70 000 afrikaner som har emigrerat till Malaysia.

språk

Huvudartikel: Språk i Malaysia

En skylt vid 7-Eleven- butiker som visar vanliga språk i Malaysia: malajiska, engelska, kinesiska och tamilska

Malaysia innehåller talare av 137 levande språk, varav 41 finns på halvön Malaysia. Det officiella språket i Malaysia är känt som Bahasa Malaysia , en standardiserad form av det malaysiska språket . Engelska var under en utdragen period det de facto administrativa språket i Malaysia, även om dess status senare upphävdes. Trots det är engelska fortfarande ett aktivt andraspråk inom många områden i det malaysiska samhället och lärs ut som ett obligatoriskt ämne i alla offentliga skolor. Många företag i Malaysia utför sina transaktioner på engelska, och det används ibland i officiell korrespondens. Examina baseras på brittisk engelska , även om det har funnits mycket amerikanskt inflytande genom tv.

Malaysisk engelska , även känd som malaysisk standardengelska (MySE), är en form av engelska som kommer från brittisk engelska , även om det finns lite officiell användning av termen, förutom när det gäller utbildning. Malaysisk engelska har också stor användning i affärer, tillsammans med Manglish , som är en vardagsform av engelska med tunga malaysiska , kinesiska språk och tamilska influenser. De flesta malaysier är bevandrade i engelska, även om vissa bara talar flytande manglish. Den malaysiska regeringen avråder officiellt användningen av Manglish.

Malaysiska kineser talar mest kinesiska språk från de södra provinserna i Kina. De vanligaste språken på halvön Malaysia är Hokkien , Kantonesiska , Hakka , Teochew , Hainanese och Hokchiu . I Sarawak talar de flesta etniska kineser antingen Fuzhounese eller Hakka medan Hakka dominerar i Sabah förutom i staden Sandakan där kantonesiska talas oftare trots Hakka -ursprunget för kineserna som bor där. Hokkien talas mest i Penang , Kedah och Perlis , medan kantonesiska mest talas i Ipoh och Kuala Lumpur . Men i Malaysia som helhet talar majoriteten av etniska kineser nu mandarin , ett främmande språk från norra Kina (ursprungligen talat av Pekingeliten och valt som det officiella språket i Kina), som deras första språk, medan engelska är första språket för resten. Några av de mindre talade språken som hainanesiska står inför utrotning. Precis som med malaysiska ungdomar av andra raser är de flesta kinesiska ungdomar flerspråkiga och kan tala upp till fyra språk med minst måttligt flyt – deras modersmål kinesiska, mandarin, engelska och malajiska.

Tamil är det vanligaste språket som talas bland indier i Malaysia, särskilt på halvön Malaysia där de fortfarande har nära kulturella band med sitt hemland Tamil Nadu & Ceylon . Detta beror på att det finns mycket färre indianer i östra Malaysia än på halvön. Det tamilska samhället från Ceylon har sin egen tamilska dialekt känd som lankesisk tamil. Förutom tamil talas malayalamspråket av över 200 000 malayaläer i Malaysia, främst i Perak , Selangor , Negeri Sembilan och Johore . Telugu talas också av Telugu-gemenskapen. Punjabi-språket talas vanligtvis av Punjabi-gemenskapen. Förutom det används singalesiska av ett litet antal singalesiska samhällen från Sri Lanka .

Medborgare av Minangkabau , Bugis eller Javanesiskt ursprung, som kan klassificeras som "malajiska" enligt konstitutionella definitioner kan också tala sina respektive förfäders tungomål. De infödda stammarna i östra Malaysia har sina egna språk som är släkt med, men lätt att skilja från, malajiska. Iban det huvudsakliga stamspråket i Sarawak medan dusuniska språk talas av infödingarna i Sabah . En variant av det malajiska språket som talas i Brunei är också vanligt talat i båda staterna.

Vissa malaysier har kaukasiska anor och talar kreolska språk , som de portugisiska malacanska kreolerna och den spanska Zamboangueño Chavacano . Thai talas också i vissa områden.

Medborgarskap

Huvudartiklar: Malaysiskt medborgarskap och malaysisk nationalitetslag

Medborgarskap beviljas vanligtvis av lex soli . Medborgarskap i delstaterna Sabah och Sarawak på malaysiska Borneo skiljer sig från medborgarskap i halvön Malaysia för immigrationsändamål. Varje medborgare får ett biometriskt smart chip- identitetskort , känt som MyKad , vid 12 års ålder och måste alltid bära kortet.

Religion

Huvudartikel: Religion i Malaysia

Dominerande religiösa bekännelser i Malaysia enligt 2020 års folkräkning . Mörkgrön: Muslimsk majoritet > 50 % Ljusgrön: Muslimsk pluralitet < 50 % Blå: Kristen majoritet > 50 %

Islam är den största och statliga religionen i Malaysia, även om Malaysia är ett multireligiöst samhälle och den malaysiska konstitutionen garanterar religionsfrihet . Trots erkännandet av islam som statsreligion har de fyra första premiärministrarna betonat att Malaysia skulle kunna fungera som en sekulär stat. Enligt befolknings- och bostadsräkningen 2020 praktiserade cirka 63,5 procent av befolkningen islam; 18,7 procent buddhism ; 9,1 procent kristendom; 6,1 procent hinduism ; och 2,7 procent utövar andra religioner eller rapporterade att de inte hade någon religion eller lämnade ingen information. Andelen muslimer har stadigt ökat – från 58,6 % 1991, 60,4 % 2000, 61,5 % 2010, till 63,5 % av 2020 års folkräkning.

Majoriteten av malaysiska indianer följer hinduismen (84,5 %), med en betydande minoritet som identifierar sig som kristna (7,7 %), sikher (3,9 %), muslimer (3,8 %) och 1 000 jainer . De flesta malaysiska kineser följer en kombination av buddhism , taoism , konfucianism och förfäderdyrkan men, när de pressas för att specificera sin religion, kommer de att identifiera sig som buddhister. Statistik från 2000 års folkräkning indikerar att 75,9% av Malaysias etniska kineser identifierar sig som buddhister, med ett betydande antal anhängare som följer taoismen (10,6%) och kristendomen (9,6%), tillsammans med små Hui-muslimska befolkningar i områden som Penang . Kristendomen utgör en knapp majoritet av den icke-malayiska Bumiputra -gemenskapen (50,1 %) med ytterligare 36,3 % som identifierar sig som muslimer medan 7,3 % följer folkreligion .

Islam

Huvudartikel: Islam i Malaysia

Kampung Laut-moskén i Tumpat är en av de äldsta moskéerna i Malaysia, med anor från tidigt 1700-tal

Islam tros ha förts till Malaysia runt 1100-talet av arabiska handlare. Sedan dess har religionen blivit den dominerande religionen i landet och är erkänd som statens officiella religion. Alla etniska malajer anses vara muslimer enligt artikel 160 i Malaysias konstitution .

Syarias domstolars beslut i frågor som rör deras religion. De islamiska domarna förväntas följa Shafi`i legal school of Islam, som är Malaysias främsta madh'hab . Jurisdiktionen för shariadomstolar är begränsad till muslimer i frågor som bland annat äktenskap, arv , skilsmässa, avfall , religiös omvändelse och vårdnad. Inga andra straffrättsliga eller civila brott är under jurisdiktionen av shariadomstolarna, som har en liknande hierarki som civildomstolarna . Trots att de är landets högsta domstolar, prövar de civila domstolarna (inklusive den federala domstolen) inte ärenden relaterade till islamisk praxis, som ratificerades av Tun Dr Mahathir Mohamad i slutet av 1980-talet. Regleringen av sexuella aktiviteter bland den muslimska befolkningen är strikt; med lagar som förbjuder ogifta par att ockupera ett avskilt område eller ett begränsat utrymme för att förhindra misstanke om handlingar som är förbjudna i islam .

Utbildning

Huvudartikel: Utbildning i Malaysia

Malaysia campus vid University of Nottingham i Semenyih , Selangor

Andelen läskunnighet (andel av personer över 15 år som kan läsa och skriva) är höga i Malaysia, med en total läskunnighet på 88,7 %. Läskunnighet är högre bland män (92 %) än kvinnor (85,4 %)

Utbildningen i Malaysia övervakas av det federala utbildningsministeriet . Utbildningssystemet har en icke-obligatorisk dagisutbildning följt av sex års obligatorisk grundskoleutbildning och fem års frivillig gymnasieutbildning. De flesta malaysiska barn börjar skolan i åldrarna tre till sex år på dagis .

Grundskoleutbildning

Barn börjar grundskolan vid sju års ålder under en period av sex år. Grundskolorna är indelade i två kategorier, nationella grundskolor och folkskola. Folkliga skolor ( Sekolah Jenis Kebangsaan ) använder antingen kinesiska eller tamil som undervisningsmedium, medan nationella grundskolor ( Sekolah Kebangsaan ) använder Bahasa Malaysia som undervisningsmedium för ämnen utom engelska, naturvetenskap och matematik.

Malay College Kuala Kangsar (MCKK) är en av de tidigaste internatskolorna etablerade i brittiska Malaya .

Innan de går vidare till gymnasienivån måste elever i årskurs 6 genomgå Primary School Achievement Test ( Ujian Pencapaian Sekolah Rendah, UPSR). Ett program kallat First Level Assessment ( Penilaian Tahap Satu , PTS) som togs under primärår 3 avskaffades 2001.

Gymnasieutbildning

Gymnasieutbildning i Malaysia bedrivs i gymnasieskolor ( Sekolah Menengah Kebangsaan ) i fem år. Nationella gymnasieskolor använder malajiska som det huvudsakliga undervisningsspråket. De enda undantagen är matematik och naturvetenskap och andra språk än malajiska, men detta implementerades först 2003, innan dess alla icke-språkiga ämnen undervisades på malajiska. I slutet av Form Three, som är det tredje året, utvärderas eleverna i Form Three Assessment ("Pentaksiran Tingkatan Tiga", PT3). Gymnasieelever går inte längre för PMR i Form Three som har avskaffats 2014. Under det sista året av gymnasieutbildningen (Form Five) gör eleverna provet Malaysian Certificate of Education ( Sijil Pelajaran Malaysia , SPM), vilket motsvarar tidigare brittiska ordinarie eller "O" nivåer. Regeringen har beslutat att överge användningen av engelska i undervisningen i matematik och naturvetenskap och återgå till Bahasa Malaysia med start 2012.

Malaysiska nationella gymnasieskolor är uppdelade i flera typer: National Secondary School ( Sekolah Menengah Kebangsaan ), Religious Secondary School ( Sekolah Menengah Agama ), National-Type Secondary School (Sekolah Menengah Jenis Kebangsaan) (även kallad Mission Schools), Tekniska skolor (Sekolah Menengah Teknik), Residential Schools och MARA Junior Science College (Maktab Rendah Sains MARA).

Det finns också 60 kinesiska oberoende gymnasieskolor i Malaysia, där de flesta ämnen undervisas på kinesiska. Kinesiska oberoende gymnasieskolor övervakas och standardiseras av United Chinese School Committees' Association of Malaysia (UCSCAM). Men till skillnad från statliga skolor är friskolor självständiga. Det tar sex år att slutföra gymnasieutbildning i kinesiska friskolor. Studenter kommer att göra ett standardiserat test utfört av UCSCAM, vilket är känt som Unified Examination Certificate (UEC) i Junior Middle 3 (motsvarande PMR) och Senior Middle 3 (motsvarande A-nivå ) . Ett antal fristående skolor håller lektioner i malajiska och engelska förutom kinesiska, vilket gör att eleverna kan delta i PMR och SPM dessutom.

Högskoleutbildning

Se även: Lista över universitet i Malaysia

En flygfoto över Multimedia Universitys Cyberjaya - campus. Multimedia University är Malaysias första privata universitet.

Före införandet av studentexamenssystemet måste elever som siktar på att komma in på offentliga universitet slutföra ytterligare 18 månaders gymnasieutbildning i Form Six och ta det malaysiska gymnasiet ( Sijil Tinggi Persekolahan Malaysia, STPM); motsvarande de brittiska avancerade eller "A"-nivåerna . Sedan introduktionen av studentexamen som ett alternativ till STPM 1999, kan studenter som slutfört det 12-månadersprogrammet på matrikuleringshögskolor (kolej matrikulasi på malaysiska) skriva in sig på lokala universitet. Men i studentexamen är endast 10 procent av platserna öppna för icke-Bumiputra-elever.

Det finns ett antal statligt finansierade offentliga universitet i Malaysia, den mest framträdande av dem är University of Malaya . Även om det etniska kvotsystemet som gynnar malajer vid sådana universitet avskaffades 2002, finns det fortfarande skillnader i studentintaget på dessa universitet med underrepresentation av icke-Bumiputras. Istället har privata universitet vuxit fram för att tillgodose lokalbefolkningen. Dessa privata universitet får också ett rykte för internationell kvalitetsutbildning och studenter från hela världen går på dessa universitet. Dessutom har fyra välrenommerade internationella universitet etablerat sina filialcampus i Malaysia sedan 1998. Ett filialcampus kan ses som ett "offshorecampus" för det utländska universitetet, som erbjuder samma kurser och utmärkelser som huvudcampuset. Både lokala och internationella studenter kan förvärva dessa identiska utländska kvalifikationer i Malaysia till en lägre avgift. De utländska universitetens filialcampus i Malaysia är: Monash University Malaysia Campus , Curtin University, Malaysia , Swinburne University of Technology Sarawak Campus och University of Nottingham Malaysia Campus .

Studenter har också möjlighet att skriva in sig på privata högskolor efter gymnasiestudier. De flesta institutioner har utbildningsförbindelser med utländska universitet, särskilt i USA, Storbritannien och Australien, vilket gör att studenter kan spendera en del av sin kurstid utomlands samt få utländska kvalifikationer. Ett sådant exempel är Tunku Abdul Rahman University College som samarbetade med Sheffield Hallam University och Coventry University .

Internationella skolor

Se även: Mall:Internationella skolor i Malaysia

Förutom den malaysiska nationella läroplanen har Malaysia många internationella skolor som The International School Kuala Lumpur, Alice Smith School, Gardens International School, Cempaka Schools Malaysia, Kolej Tuanku Ja'afar...etc. Dessa skolor tillgodoser den växande utlandsbefolkningen i landet och malaysier som vill ha en utländsk läroplan, UK-baserad läroplan, engelsk utbildning eller australiensisk läroplan också.

Hälsa

Se även: Sjukvård i Malaysia

Den malaysiska regeringen lägger vikt vid utbyggnad och utveckling av hälso- och sjukvården, och lägger 5 % av den statliga budgeten för utveckling av den sociala sektorn på offentlig hälso- och sjukvård – en ökning med mer än 47 % jämfört med föregående siffra. Detta har inneburit en total ökning med mer än 2 miljarder RM. Med en stigande och åldrande befolkning vill regeringen förbättra sig på många områden, inklusive renovering av befintliga sjukhus, bygga och utrusta nya sjukhus, utöka antalet polikliniker och förbättringar av utbildning och utbyggnad av telehälsa . Ett stort problem med hälso- och sjukvårdssektorn är bristen på vårdcentraler för landsbygdsområden, vilket regeringen försöker motverka genom utveckling och utbyggnad av ett system som kallas " tele-primary care" . En annan fråga är överförskrivning av läkemedel, även om detta har minskat de senaste åren. Sedan 2009 har det malaysiska hälsoministeriet ökat sina ansträngningar för att se över systemet och attrahera fler utländska investeringar.

Landet har generellt sett ett effektivt och utbrett sjukvårdssystem. Den implementerar ett universellt sjukvårdssystem , som samexisterar med det privata sjukvårdssystemet. Spädbarnsdödligheten 2009 var 6 dödsfall per 1 000 födslar, och den förväntade livslängden vid födseln 2009 var 75 år. Malaysia har de högsta nivåerna av fetma bland ASEAN- länderna.

Det malaysiska hälso- och sjukvårdssystemet kräver att läkare utför en obligatorisk treårig tjänstgöring på offentliga sjukhus för att säkerställa att arbetskraften på dessa sjukhus bibehålls. Nyligen har även utländska läkare uppmuntrats att ta anställning i Malaysia. Det råder dock fortfarande en betydande brist på den medicinska arbetskraften, särskilt på högutbildade specialister; sålunda finns viss medicinsk vård och behandling endast tillgänglig i storstäder. Den senaste tidens ansträngningar att få många anläggningar till andra städer har försvårats av bristande expertis för att driva den tillgängliga utrustningen.

Majoriteten av de privata sjukhusen ligger i stadsområden och är, till skillnad från många av de offentliga sjukhusen, utrustade med de senaste diagnos- och bildbehandlingsfaciliteterna. Privata sjukhus har generellt sett inte setts som en idealisk investering – det har ofta tagit upp till tio år innan företagen har sett någon vinst. Men situationen har nu förändrats och företag utforskar nu detta område igen, vilket motsvarar det ökade antalet utlänningar som kommer in i Malaysia för att få medicinsk vård och regeringens senaste fokus på att utveckla hälsoturismindustrin . Regeringen har också försökt främja Malaysia som hälsovårdsdestination, regionalt och internationellt.

Storstäder

Huvudartiklar: Lista över städer i Malaysia efter befolkning och Lista över städer i Malaysia efter befolkning § Största tätorter

Kuala Lumpur är huvudstad och största stad i Malaysia. Även om många verkställande och rättsliga grenar av den federala regeringen har flyttat till Putrajaya , är Kuala Lumpur säte för Malaysias parlament , vilket gör det till landets lagstiftande huvudstad. Det är också landets ekonomiska och affärscentrum och är en primatstad . Kuala Lumpur är också rankad som en global stad och är den enda globala staden i Malaysia. Tillsammans med Subang Jaya , Klang , Petaling Jaya , Shah Alam , Kajang-Sungai Chua , Ampang Jaya och Selayang utgör den landets största och viktigaste stadsområde, Klangdalen .

George Town , huvudstaden i Penang , är den näst största staden, med nästan 710 000 invånare 2010. Det brukade vara Malaysias största och enda stad fram till 1970-talet då Kuala Lumpur blev huvudstad. Idag fungerar staden som nav för ekonomisk, finansiell, logistik och medicinsk turism i den norra regionen av Malaysia. Tillsammans med de omgivande städerna, inklusive Butterworth , Sungai Petani , Kulim , Bandar Baharu och Parit Buntar , bildar den Greater Penang , landets näst största tätort med en befolkning på cirka 2,5 miljoner.

Det tredje största stadsområdet i Malaysia ligger i landets södra ände och består av tvillingstäderna Johor Bahru och Iskandar Puteri , tillsammans med Pasir Gudang och Kulai . Beläget bredvid Singapore , är det också ett viktigt industri-, turism- och kommersiellt nav för södra Malaysia.

Andra större städer i Malaysia inkluderar Ipoh , Kota Kinabalu och Kuching .

Största städer och kommuner i Malaysia Department of Statistics, Malaysia (2020) [2]
	Rang	namn	stat	Pop.	Rang	namn	stat	Pop.
Kuala Lumpur Kajang	1	Kuala Lumpur	Federala territorier	1,982,112	11	Ipoh	Perak	759 952	Seberang Perai Subang Jaya
	2	Kajang	Selangor	1 047 356	12	Seremban	Negeri Sembilan	681,541
	3	Seberang Perai	Penang	946 092	13	Iskandar Puteri	Johor	575,977
	4	Subang Jaya	Selangor	902 086	14	Kuantan	Pahang	548 014
	5	Klang	Selangor	902 025	15	Sungai Petani	Kedah	545 053
	6	Johor Bahru	Johor	858,118	16	Ampang Jaya	Selangor	531,904
	7	Shah Alam	Selangor	812,327	17	Kota Kinabalu	Sabah	500 425
	8	George Town	Penang	794,313	18	Malacka stad	Malacka	453,904
	9	Petaling Jaya	Selangor	771,687	19	Sandakan	Sabah	439 050
	10	Selayang	Selangor	764,327	20	Alor Setar	Kedah	423,868

Se även

• Immigration till Malaysia
• Projekt IC , korruption & valdemografi

externa länkar

• Department of Statistics, Malaysia Arkiverad 20 december 2006 på Wayback Machine