Kongo språk

För släktet spindlar, se Kikongo (spindel) .
Kongo
Kikongo
Infödd till DRC ( Kongo Central ), Angola , Republiken Kongo , Gabon .
Etnicitet Bakongo
Modersmålstalare
( ca 6,5 ​​miljoner citerade 1982–2012) 5 miljoner L2- högtalare i DRC (kanske Kituba )
latin , Mandombe
Officiell status
Officiellt språk på
  Nationellt språk och inofficiellt språk: Angola
Språkkoder
ISO 639-1
ISO 639-2
ISO 639-3




kon – inkluderande kod Individuella koder: kng – Koongo ldi – Laari kwy – San Salvador Kongo (södra) yom – Yombe
Glottolog
core1256 Core Kikongo yomb1244 Yombe
H.14–16
LanguageMap-Kikongo-Kituba.png
Karta över området där Kongo och Kituba talas, Kituba som en lingua franca. Kisikongo (även kallad Kisansala av vissa författare) är den Kikongo som talas i Mbanza Kongo.
Kongospråket
Person muKongo, muisiKongo, nKongo, musiKongo
människor baKongo, bisi Kongo, besi Kongo, esiKongo, aKongo
Språk kiKongo

Kongo eller Kikongo är ett av bantuspråken som talas av Kongofolket som bor i Demokratiska republiken Kongo , Republiken Kongo , Gabon och Angola . Det är ett tonspråk . Det talades av många av dem som togs från regionen och såldes som slavar i Amerika . Av denna anledning, medan Kongo fortfarande talas i de ovan nämnda länderna, finns kreoliserade former av språket i rituella tal av afroamerikanska religioner , särskilt i Brasilien, Kuba , Puerto Rico , Dominikanska republiken och Haiti . Det är också en av källorna till Gullah-språket och Palenquero- kreolen i Colombia . Den stora majoriteten av dagens talare bor i Afrika. Det finns ungefär sju miljoner som har Kongo som modersmål, med kanske två miljoner fler som använder det som andraspråk .

Geografisk spridning

Kongo var språket i kungariket Kongo före skapandet av Angola av den portugisiska kronan 1575 och Berlinkonferensen (1884-1885) som balkaniserade resten av kungariket i tre territorier, som nu är delar av DRC ( Kongo Central och Bandundu ), Republiken Kongo och Gabon.

Kikongo är basen för det kreolska språket Kituba , även kallat Kikongo de l'État och Kikongo ya Leta ( franska respektive Kituba för "Kikongo of the state administration" eller "Kikongo of the State"). Republiken Kongos författning använder namnet Kituba , och den för Demokratiska republiken Kongo använder termen Kikongo , medan Kituba (dvs. Kikongo ya Leta) används i administrationen. Detta kan förklaras av att Kikongo ya Leta ofta av misstag kallas Kikongo (dvs KiNtandu, KiManianga, KiNdibu, etc.).

Kikongo och Kituba talas på:

Närvaro i Amerika

Många afrikanska slavar som transporterades i den atlantiska slavhandeln talade Kikongo, och dess inflytande kan ses på många kreolspråk i diasporan , som:

människor

Före Berlinkonferensen kallade folket sig "Bisi Kongo" (plural) och "Mwisi Kongo" (singular); för närvarande kallar de sig " Bakongo " (pl.) och "Mukongo" (sång.).

Skrift

The Hail Mary i Kikongo.

För närvarande finns det ingen standardortografi av Kikongo, med en mångfald som används i skriven litteratur, mestadels tidningar, pamfletter och några böcker.

Kongo var det tidigaste bantuspråket som var engagerat i att skriva med latinska tecken och hade den tidigaste ordboken över alla bantuspråk. En katekes producerades under överinseende av Diogo Gomes, en jesuit född i Kongo av portugisiska föräldrar 1557, men ingen version av den finns idag.

redigerade och publicerade Mateus Cardoso, en annan portugisisk jesuit , en Kongo-översättning av den portugisiska katekesen av Marcos Jorge. Förordet informerar oss om att översättningen gjordes av Kongo-lärare från São Salvador (moderna Mbanza Kongo ) och förmodligen delvis var ett verk av Félix do Espírito Santo (även en Kongo).

Ordboken skrevs omkring 1648 för användning av kapucinska missionärer och huvudförfattare var Manuel Robredo, en sekulär präst från Kongo (som blev kapuciner som Francisco de São Salvador). På baksidan av denna ordbok finns en predikan på två sidor endast skriven på Kongo. Ordboken har cirka 10 000 ord.

Ytterligare ordböcker skapades av franska missionärer till Loango -kusten på 1780-talet, och en ordlista publicerades av Bernardo da Canecattim 1805.

Baptistmissionärer som anlände till Kongo 1879 utvecklade en modern ortografi av språket.

W. Holman Bentleys Dictionary and Grammar of the Kongo Language publicerades 1887. I förordet gav Bentley beröm till Nlemvo, en afrikan, för hans hjälp, och beskrev "metoderna han använde för att sammanställa ordboken, som inkluderade sortering och korrigera 25 000 papperslappar som innehåller ord och deras definitioner." Så småningom producerade W. Holman Bentley med särskild hjälp av João Lemvo en komplett kristen bibel 1905.

Högkommissariens kontor för mänskliga rättigheter har publicerat en översättning av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna i Fiote.

Språklig klassificering

Kikongo tillhör bantuspråksfamiljen.

Enligt Malcolm Guthrie är Kikongo i språkgruppen H10, Kongo-språken . Andra språk i samma grupp inkluderar Bembe (H11). Etnolog 16 räknar Ndingi (H14) och Mboka (H15) som dialekter av Kongo, även om den erkänner att de kan vara distinkta språk.

Enligt Bastin, Coupez och Mans klassificering (Tervuren) som är nyare och mer exakt än Guthrie på Kikongo, har språket följande dialekter:

  • Kikongo grupp H16
    • Södra Kikongo H16a
    • Central Kikongo H16b
    • Yombe (även kallad Kiyombe) H16c
    • Fiote H16d
    • Western Kikongo H16d
    • Bwende H16e
    • Lari H16f
    • Östra Kikongo H16g
    • Sydöstra Kikongo H16h

OBS: Kisikongo är inte protospråket för Kongo-språkklustret. Inte alla varianter av Kikongo är ömsesidigt begripliga (till exempel 1. Civili förstås bättre av Kiyombe- och Iwoyo-högtalare än av Kisikongo- eller Kimanianga-högtalare; 2. Kimanianga förstås bättre av Kikongo från Boko och Kintandu-högtalare än av Civili eller Iwoyo-högtalare).

Fonologi

Konsonantfonem
Labial Coronal Rygg
Nasal m / m / n / n / ng / ŋ /
Klusil tonlös p / p / t / t / k / k /
prenasal röstlös mp /ᵐp/ nt /ⁿt/ nk /ᵑk/
tonande b / b / d / d / ( g / ɡ / ) 1
prenasal tonande mb /ᵐb/ nd /ⁿd/
Frikativa tonlös f / f / s / s /
prenasal röstlös mf /ᶬf/ ns /ⁿs/
tonande v / v / z / z /
prenasal tonande mv /ᶬv/ nz /ⁿz/
Ungefär w / w / l / l / y / j /
Vokalfonem
Främre Tillbaka
Hög jag / jag / u / u /
Mitten e / e / o / o /
Låg a / a /
  1. Fonemet /ɡ/ kan förekomma, men används sällan.

Det finns kontrastiv vokallängd . /m/ och /n/ har också stavelsevarianter , som står i kontrast till prenasaliserade konsonanter.

Grammatik

Substantivklasser

Kikongo har ett system med 18 substantivklasser där substantiv klassificeras enligt substantivprefix. De flesta av klasserna går i par (singular och plural) förutom de lokativa och infinitiva klasserna som inte tillåter plural.

Klasser Substantivprefix Egenskaper Exempel
1 mu-, n- människor muntu/muuntu/mutu/muutu (person, människa)
2 ba-, va-, a- pluralform av klass 1... bantu/baantu/batu/baatu/wantu/antu (människor, människor)
3 mu-, n- olika: växter, livlösa... muti/nti/m'ti (träd)
4 mi-, n-, i- pluralform av klass 3... miti/minti/inti (träd)
5 di-, li- olika: kroppsdelar, grönsaker... didezo/lideso/lidezu/didezu (böna)
6 mamma- olika: vätskor, pluralform av klass 5... madezo/medeso/madeso/madezu (bönor), maza/maamba/mamba/maampa/nlangu/masi/masa (vatten)
7 ki-, ci (tchi/tshi) -, tsi (ti) -, i- olika: språk, livlösa... kikongo/cikongo/tsikongo/ikongo (kongospråk), kikuku/cikuuku/tsikûku (kök)
8 bi- , i- , yi- , u- pluralform av klass 7... bikuku/bikuuku/bikuku (kök)
9 Ø-, n-, m-, yi-, i- olika: djur, husdjur, artefakter... nzo (hus), ngulu (gris)
10 Ø-, n-, m-, si-, zi- pluralform av klasserna 9, 11... si nzo/zi nzo/zinzo (hus), si ngulu/zi ngulu/zingulu (svin)
11 lu- olika: djur, artefakter, platser, attityder, egenskaper, känsla... lulendo (stolthet), lupangu/lupaangu (tomt)
13 tu- pluralform av klasserna 7 11... tupangu/tupangu (tomter)
14 bu-, wu- olika: artefakter, platser, attityder, kvaliteter... bumolo/bubolo (lathet)
15 ku-, u- infinitiv kutuba/kutub'/utuba (att tala), kutanga/kutaangë/utanga (att läsa)
15a ku- kroppsdelar… kulu (fot), koko/kooko (hand)
6 mamma- pluralform av klassen 15a... malu (fot), moko/mooko (händer)
4 mi- pluralform av klassen 15a... miooko/mioko(händer)
16 va-, ga- (ha-), fa- lokativ (proximal, exakt) va nzo (nära huset), fa (på, över), ga/ha (på), va (på)
17 ku- lokativ (distal, ungefärlig) ku vata (i byn), kuna (där borta)
18 mu- lokaliseringar (interiör) mu nzo (i huset)
19 fi-, mua/mwa- diminutiv fi nzo (litet hus)

Obs: Substantivprefix kan ändras från en Kikongo-variant till en annan (t.ex. klass 7: substantivprefixet ci används i civili, iwoyo eller ciladi (lari) och substantivprefixet ki används i kisikongo, kiyombe, kizombo, kimanianga ,...).

Konjugation

Personliga pronomen Översättning
Mono jag
Ngeye Du
Yandi Han eller hon
Kima Det (för ett föremål / en aminal / en sak, exempel: ett bord, en kniv,...)
Yeto / Beto Vi
Yeno / Beno Du
Yawu / Bawu (eller Bau) De
Bima De (för föremål / djur / saker, exempel: bord, knivar,...)

OBS: Alla varianter av Kikongo har inte helt samma personliga pronomen och vid konjugering av verb blir de personliga pronomenen betonade pronomen (se nedan och/eller referenserna som publiceras).

Konjugera verbet ( mpanga i Kikongo) till att vara ( kuena eller kuna ; även kuba eller kukala i Kikongo) i nutid:

(Mono) ngi ena / Mono ngi na (Jag), jag är
(Ngeye) w ena / Ngeye w ina (Du), du är
(Yandi) w ena / Yandi k ena (Han/Henne), han eller hon är
(Kima) ki ena (Det), det är (för ett föremål / ett djur / en sak, exempel: ett bord, en kniv,...)
(Beto) tu ena / Yeto tu ina (Vi), det är vi
(Beno) lu ena / Yeno lu ina (Du), du är
(Bawu) b ena / Yawu b ena (Dem), det är de
(Bima) bi ena (Dem), de är (för föremål / djur / saker, exempel: bord, knivar,...)

Konjugera verbet ( mpanga på Kikongo) att ha ( kuvua på Kikongo; även kuba na eller kukala ye ) i presens:

(Mono) m vuidi (Jag), det har jag
(Ngeye) v uidi (Du), du har
(Yandi) v uidi (Han/Henne), han eller hon har
(Beto) tu vuidi (Oss), vi har
(Beno) lu vuidi (Du), du har
(Bawu) ba vuidi (Dem), de har

OBS: I Kikongo görs böjningen av en tid till olika personer genom att ändra verbala prefix (markerade med fet stil). Dessa verbala prefix är också personliga pronomen. Alla varianter av Kikongo har dock inte helt samma verbala prefix och samma verb (jfr referenserna som publicerats). Webbplatsen ksludotique använder flera varianter av Kikongo (kimanianga,...).

Ordförråd

Ord Översättning
kiambote, yenge (kiaku, kieno) / mbot'aku / mbotieno (mboti'eno) / mbote zeno / mbote / mboti / mboto / bueke / buekanu hej, god morgon
malafu, malavu alkoholhaltig dryck
diamba hampa
binkuti kläder
ntoto, mutoto, m'toto jord, golv, mark, jord
nsi, tsi, si land, provins, region
vata (ou vata), gata (här kan bokstaven g också uttalas r), divata, digata, dihata, diɣata, bwala (eller buala), bwal' (eller bwalë), bula, hata, ɣata by
mavata, magata (här kan bokstaven g också uttalas r), mahata, maɣata, mala, maala byar
nzo hus
zulu, yulu, yilu himmel, topp, ovan
maza, masa, mamba, masi, nlangu, mazi, maampa vatten
tiya, mbasu, mbawu brand
makaya blad (exempel: hampa blad)
bakala, yakala man, make
nkento, mukento, m'kento, nkiento, ncyento, nciento, ntchiento, ntchientu, ntchetu, ncetu, nceetu, m'cyetu, m'kyêtu, mukietu, mukêtu kvinna
mukazi, m'kazi, nkazi, nkasi, mukasi make (hustru)
mulumi, m'lumi, nnuni make (make)
muana (eller mwana) ndumba, ndumba ung flicka, singel ung kvinna
nkumbu / zina / li zina / dizina / ligina namn
kudia, kudya, kulia, kulya att äta
kunua att dricka
nene stor
fioti små
mpimpa natt
lumbu dag
kukovola, kukofola, kukofula, kukôla, kukosula att hosta
kuvana, kugana (här kan bokstaven g också uttalas r), kuhana, kuɣana att ge
nzola, zola, luzolo, luzolu kärlek
kutanga, kutaangë att läsa
kusonika, kusonikë, kusonika, kutina att skriva
kuvova, kuta, kuzonza, kutuba, kutub', kugoga, kuɣoɣa, utuba att säga, att tala, att prata, att berätta
kuzola, kutsolo, uzola att älska
ntangu tid, sol, timme
kuseva, kusega, kuseɣa, kuseha, kusefa, kusefë, kuseya att skratta
nzambi Gud
luzitu respekten
lufua, lufwa döden
yi ku zolele / i ku zolele / ngeye nzolele / ni ku zololo (eller ni ku zolele) (Ladi) / minu i ku zoleze (Ibinda) / mi ya ku zola (Vili) / minu i ku tidi (Cabindan Yombe) / mê nge nzololo (eller mê nge nzolele) (Ladi) / minu i ku zoleze (Cabindan Woyo) / minu i ba ku zola (Linji, Linge) / mi be ku zol' (eller mi be ku zolë) (Vili) / me ni ku tiri (Beembe) / minu i ku tili jag älskar dig
Veckodagar på engelska Kisikongo och Kizombo Flag of the Republic of the Congo.svg kongolesiska Yombe Ladi (Lari) Vili Ibinda Ntandu Kisingombe och Kimanianga
måndag Kyamosi Un'tône Buduka / Nsila (N'sila) / M'tsila Un'tône Tchikunda Kintete Kiamonde / Kiantete
tisdag Kyazol N'silu Nkênge N'silu Tchimuali / Tchimwali Kinzole Kianzole
onsdag Kyatatu Un'duka Mpika Un'duk Tchintatu Kintatu Kiantatu
torsdag Kyaya N'sone Nkôyi N'sone Tchinna Kinya Kianya
fredag Kyatanu Bukonzu Bukônzo Bukonz' Tchintanu Kintanu Kiantanu
lördag Kyasabala Sab'l Tsaba / Saba / Sabala Sab'l Tchisabala Sabala Kiasabala
söndag Kyalumingu Lumingu Lumîngu / Nsona Lumingu Tchilumingu Lumingu Kialumingu
Nummer 1 till 10 på engelska Kisikongo och Kizombo Ladi (Lari) Ntandu Solongo Yombe Beembe Vili Kisingombe och Kimanianga Ibinda
Ett Mosi Mosi Mosi Kosi Mosi Mosi Muek' Mosi Mueka / Tchimueka
Två Zole Zole Zole Zole Wadi Boolo / Biole Wali Zole Wali
Tre Tatu Tatu Tatu Tatu Tatu Tatu / Bitatu Tatu Tatu Tatu
Fyra Ja Ja Ja Ja Ja Na / Bina Na Ja Na
Fem Tanu Tanu Tanu Atanu Tanu Taanu / Bitane Tanu Tanu Tanu
Sex Sambanu Sambanu Sambanu Nsambanu Sambanu Saambanu / Saamunu / Samne Samunu Sambanu Sambanu
Sju Nsambuadi (Nsambwadi) / Nsambuadia (Nsambwadia) Nsambuadi (Nsambwadi) Sambuadi (Sambwadi) Nsambaadi Tsambuadi (Tsambwadi) Tsambe Sambuali (Sambwali) Nsambuadi (Nsambwadi) Sambuali (Sambwali)
Åtta Nana Nana / Mpoomo / Mpuomô Nana Nana Dinana Mpoomo Nana Nana Nana
Nio Vua (Vwa) / Vue (Vwe) Vua (Vwa) Vua (Vwa) Vua (Vwa) Divua (Divwa) Wa Vua (Vwa) Vua (Vwa) Vua (Vwa)
Tio Kumi Kumi Kumi / Kumi dimosi Kumi Dikumi Kumi Kumi Kumi Kumi

Engelska ord med ursprung i Kongo

Dessutom har berg-och dalbanan Kumba vid Busch Gardens Tampa Bay i Tampa, Florida fått sitt namn från ordet i Kongo för "vrål".

Exempeltext

Enligt Filomão CUBOLA översätts artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna i Fiote till:

Bizingi bioso bisiwu ti batu bambutukanga mu kidedi ki buzitu ayi kibumswa. Bizingi-bene, batu, badi diela ayi tsi-ntima, bafwene kuzingila mbatzi-na-mbatzi-yandi mu mtima bukhomba.
"Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap."

externa länkar

Kongo läromedel

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kongo_language&oldid=1140904865 "