Och du lynchar negrer

Tryck från 1930 från den sovjetiska tidningen Bezbozhnik u Stanka som visar en lynchad svart amerikan hängande från Frihetsgudinnan

" Och du lynchar negrer " ( ryska : "А у вас негров линчуют" , A u vas negrov linchuyut ; som också betyder " Ändå, i ditt [land] lynchar [de] negrer ") är en slagord som beskriver eller satiriserar Sovjetiska svar på USA:s kritik av sovjetiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna .

De sovjetiska medierna bevakade ofta rasdiskriminering , finansiella kriser och arbetslöshet i USA , vilka identifierades som brister i det kapitalistiska systemet som förmodats utplånats av statssocialismen . Lynchningar av afroamerikaner togs upp som ett pinsamt skelett i garderoben för USA, som sovjeterna använde som en form av retorisk ammunition när de klandrades för sina egna upplevda ekonomiska och sociala brister. Efter Sovjetunionens fall 1991 blev frasen utbredd som en referens till rysk informations-krigföringstaktik. Dess användning blev därefter utbredd i Ryssland för att kritisera någon form av amerikansk politik.

Tjeckiens före detta president och författare Václav Havel placerade frasen bland "vanligt kanoniserade demagogiska knep". The Economist beskrev det som en form av whataboutism som blev allestädes närvarande efter upplösningen av Sovjetunionen . Boken Exit from Communism av författaren Stephen Richards Graubard skrev att den symboliserade en skilsmässa från verkligheten.

Författaren Michael Dobson jämförde det med formspråket potten kallar vattenkokaren svart , och kallade frasen ett "berömt exempel" på tu quoque- resonemang . Den konservativa tidningen National Review kallade det "en bitter sovjettidens punch line" och tillade "det fanns en miljon kalla krigets varianter på skämtet". Den israeliska tidningen Haaretz beskrev användningen av idiomet som en form av sovjetisk propaganda . Den brittiska liberala politiska webbplatsen Open Democracy kallade frasen "ett utmärkt exempel på whataboutism". I sitt verk Security Threats and Public Perception beskrev Elizaveta Gaufman misstaget som ett verktyg för att vända någons argument mot dem.

Historia

Tidig användning

Användning av frasen var vanlig i Sovjetunionen under Joseph Stalin- eran.

Användningen av frasen som en referens till demagogi och hyckleri spåras till USA:s senator Edward W. Carmack under ett tal den 31 maj 1902 i den amerikanska kongressen, där han sa: "Senatorer på andra sidan kammaren började vifta med blodig skjorta igen...[säger] Du lynchar negrer i söder. Vi lynchar dem på Filippinska öarna."

Efter detta användes det som ett ryskt politiskt skämt om en tvist mellan en amerikansk och en sovjetisk man.

Efter att ha fått kritik mot sitt land på grund av dödsfallen orsakade av den antijudiska Kishinev-pogromen 1903 , påpekade den ryske inrikesministern Vyacheslav von Plehve "De ryska bönderna drevs till vanvett. Upphetsade av ras och religiöst hat, och under påverkan av alkohol, de var värre än folket i södra staterna i Amerika när de lynch negrarna." Den sovjetiska konstnären Dmitri Moor producerade litografin Freedom to the Prisoners of Scottsboro! , efter rättegången 1931 mot Scottsboro Boys of Alabama .

Behandlingen av Scottsboro Boys populariserade frasen som Sovjetunionen använde mot USA som en form av kritik mot dem som själva kritiserade kränkningar av mänskliga rättigheter. I sin bok från 1934 Russia Today: What Can We Learn from It? , skrev Sherwood Eddy : "I de mest avlägsna byarna i Ryssland idag får amerikaner ofta frågan om vad de ska göra mot Scottsboro negerpojkarna och varför de lynchar neger."

Uppenbarligen, när Sovjetunionen mötte hårda ord från västvärlden över sina medborgerliga frihetsproblem, använde det uttrycket som en vanlig replik.

I ett argument på 1930-talet med den svarte studenten Pierre Kalmek sa bolsjevikpolitikern Dmitry Manuilsky att i USA "har vita privilegiet att lyncha negrer, men negrer har inte privilegiet att lyncha vita." Han kallade detta en form av vit chauvinism och frågade: "Har vi någon skillnad här mellan lönerna för neger och vita arbetare? Har vi rätt att lyncha negermedborgare?"

Under Stalin-eran föranledde beröm för kvaliteten på någon aspekt av USA:s liv svaren "Ja, men de lynchar svarta, eller hur?" Under hela 1930-talet rapporterade vita män som reste från USA till Sovjetunionen i affärer till USA:s konsulat i Riga , Lettland , att lokalbefolkningen frågade dem om dikotomien mellan att leva i ett fritt samhälle och "lynchningen" av svarta. Termen arbetade sig in i skönlitterära litteraturböcker skrivna i landet, och sågs i sammanhanget som kritik mot utlänningar. År senare en science fiction-serie, Technique - The Youth - 1948. - Nr 2 med titeln "In a world of crazy fantasy" ( ryska : "В мире бредовой фантастики" ) innehöll en dikt om politiska attacker på omslaget som innehöll en liknande rad: "Varje planets negrer blir lynchade där."

Frasen blev en vanlig witticism som användes bland sovjetiska medborgare; en liknelse involverade ett inropsprogram på Radio Moskva där alla frågor om deras levnadsvillkor bemöttes med svaret: "I Amerika lynchar de negrer." En amerikansk medborgare som bodde i Sovjetunionen 1949 arresterades efter att ha klagat på att regeringen hindrade honom från arbete; en lokal tidning gjorde narr av hans förväntan på rättvis behandling och skrev om USA som "landet där de lynchar negrer." 1949 höll den sovjetiske författaren och krigspoeten Konstantin Simonov ett tal vid ett sovjetiskt jubileumsevenemang för att hedra poeten Alexander Pushkin (som hade afrikanska anor), där han avgränsade mellan Sovjetunionen och västvärlden genom att helt enkelt använda frasen för att referera till engelsktalande: "Det finns inget behov för dem som hänger neger för att fira Pushkin!" Historikern Abdurakhman Avtorkhanov skrev i sin bok The Reign of Stalin från 1953 att sovjetiska medier framförde föreställningen att amerikanska medborgare "är eniga i att föra en anti-färgpolitik, och att den genomsnittlige amerikanen ägnar sin tid åt att lyncha negrer." Fortsättningen av frasen under sovjetperioden väckte negativa känslor gentemot USA från arbetarklassens medlemmar .

Tillväxt under det kalla kriget

Under det kalla kriget använde den vänsterorienterade franska publikationen Combat uttrycket för att kritisera verksamheten i House Un-American Activities Committee, och påpekade vad den såg som korruption av "en nation som lynchade svarta och jagade alla som anklagades för 'oamerikanska' aktiviteter." Användningen av frasen som en tu quoque missförstånd växte i popularitet i Ryssland under 1960-talet och användes som ett utbrett skämt mellan ryssar. I den här versionen argumenterar en amerikansk och en sovjetisk bilförsäljare vilket land som tillverkar bättre bilar. Slutligen frågar amerikanen: "Hur många decennier tar det en genomsnittlig sovjetisk man för att tjäna tillräckligt med pengar för att köpa en sovjetisk bil?" Efter en eftertänksam paus svarar sovjeten: "Och ni lynchar negrer!" Frasen fick många iterationer under det kalla kriget. Dess genomgripande i det ryska samhället återspeglade en stark känsla av sovjetisk socialistisk patriotism . När regeringen utsattes för kritik för diskriminering av judar i Sovjetunionen, användes formspråket med en överdrivet sentimental ton för att klaga på rasism i USA . Det användes som en aforism bland andra sovjeter under Mikhail Gorbatjov- perioden, som ett svar på klagomål om bristen på medborgerliga och politiska rättigheter inklusive rörelsefrihet . En variant som användes under denna tid som en form av ömsesidighet när man ställdes inför kritik över fängslande och behandling av Refuseniks , var att sätta fokus på ras i USA:s straffrättssystem . En liknande fras användes för att motverka klagomål om sovjetisk transportineffektivitet.

År 1980 karakteriserade den dåvarande dissidenten och senare Tjeckiens president och författaren Václav Havel frasen bland "allmänt kanoniserade demagogiska knep". I den vetenskapliga forskningen har det beskrivits som "ett allt kraftfullare propagandaverktyg med intensifieringen av det kalla kriget".

Används i Ryssland efter 1991

Rysslands premiärminister Sergei Stepashin använde utan framgång frasen i ett skämt vid ett besök på National Press Club 1999 .
Ytterligare information: Ryssland och Black Lives Matter

Efter Sovjetunionens fall 1991 hade termen blivit en synekdok i Ryssland, som en referens som syftar på all sovjetisk propaganda . Under en resa till Washington, DC 1999, försökte Rysslands dåvarande premiärminister Sergei Stepashin berätta ett skämt med frasen som en punchline vid ett tal inför National Press Club . Han möttes av en oroande tystnad från publiken som svar på hans försök till humor, och han såg senare att de i USA hade svårt att förstå det ryska perspektivet på komedi.

Václav Havel placerade formspråket bland "allmänt kanoniserade demagogiska knep".

I en artikel från januari 2008 populariserade The Economist termen whataboutism för den upprepade användningen av denna retoriska taktik i Sovjetunionen. Tidningen skrev att taktiken blev överanvänd, och vid tiden för Sovjetunionens upplösning 1991 hade den blivit ett tal som användes för att hänvisa till hela den sovjetiska propagandan .

I och med valet av Barack Obama till USA:s president i november 2008 uttryckte New York Times förhoppningen att taktiken skulle kunna se minskad användning: "I Ryssland, till exempel, där sovjetiska ledare brukade svara på all amerikansk kritik av kränkningar av mänskliga rättigheter med "Men ni hänger neger", noterar analytiker att valet av Mr. Obama tar bort en fläck."

I en artikel från 2009 berättade journalisten George Feifer att när han reste till Moskva för att bevaka den amerikanska nationella utställningen 1959, mötte han dem som använde frasen mot honom. Feifer trodde att: "Skickliga propagandister stationerade bland lyssnarna avbröt regelbundet för att upprepa frågor som var avsedda att misskreditera mig. Varför tolererade Amerika skamlig fattigdom och lynch negrer?" År 2011 skrev författaren Michael Dobson att frasen var en form av potten som kallade vattenkokare svart och ett "berömt exempel" på tu quoque-felet som härrör från ett "berömt ryskt skämt från 1960-talet."

Under Ferguson-oroligheterna 2014 i Ferguson, Missouri , efter att en vit polis som sköt och dödade en obeväpnad svart tonåring inte åtalades, var statskontrollerad pressbevakning i Ryssland mycket kritisk mot rasism i USA . Journalisten Allison Quinn skrev för The Moscow Times att bevakningen av protesterna i Ferguson fungerade som en optimal metod för att distrahera media från den ukrainska krisen . Quinn sa: "Amerikansk rasism gav ett förstahandsargument för amerikanskt hyckleri i åratal under Sovjetunionen, med fraser som "Nåja, ni lynchar negrer" som slungades tillbaka mot USA som svar på alla anklagelser om kränkningar av mänskliga rättigheter i Sovjetunionen. ." Hon jämförde Ferguson-orosbevakningen av ryska statskontrollerade medier med tidigare användning av denna fras som en form av sovjetisk propaganda. Julia Ioffe skrev i mars 2014 för den amerikanska liberala tidskriften The New Republic under den ukrainska krisen och gjorde en liknande jämförelse som Quinn när det gäller sovjetisk kontra 2014 års användning av tekniken. Ioffe skrev att frasen tog formen av ett "tecknat svar" och hade utökats efter Sovjetrysslands fall till en liknande strategi som användes av Vladimir Putin .

År 2015 hade frasen kommit in i det gemensamma lexikonet i Ryssland som ett verktyg för att kritisera någon form av amerikansk politik. Ryssar använde termen sinsemellan så ofta att det blev en form av satir , som en allestädes närvarande replik på alla kriser som hanteras och låg livskvalitet , inklusive inköp av matvaror eller hantering av trafikstockningar.

I en artikel från 2015 för den konservativa tidskriften National Review kallade korrespondent Kevin D. Williamson frasen "en bitter sovjettidens slaglinje". Williamson påpekade: "Det fanns en miljon varianter av kalla kriget på skämtet". Reportern David Volodzko skrev för den internationella nyhetstidningen The Diplomat 2015 om "det berömda tu quoque-argumentet". Stycket sa att termen användes som ett sätt att kritisera kapitalismen som praktiseras i västvärlden. Journalisten Maxim Edwards skrev för den brittiska liberala politiska webbplatsen Open Democracy 2015: "Frasen 'och du lynchar negrer' har kommit in i det ryska talet som ett utmärkt exempel på whataboutism , ett hypotetiskt svar på all amerikansk kritik av sovjetisk politik."

Michael Bohm , en amerikansk reporter som arbetar utanför Moskva, blev målet för frasen efter att han dök upp på Sunday Evening With Vladimir Solovyov, som sändes på den stora statliga tv-kanalen Russia-1 . Kommentatorn Igor Korotchenko skrev: "människor som Bohm släppte atombomber på Hiroshima och Nagasaki , de lynchade negrer." I ett bidrag från 2015 till den ryska tidskriften International Affairs beklagade Rysslands biträdande utrikesminister Sergei Ryabkov och chefredaktören Armen Oganesyan sannolikheten att en rysk replik på ett internationellt fördrags publicering av det amerikanska utrikesdepartementet skulle ses som en form av "du lynch negrer" svar. Ryabkov och Oganesyan skrev att denna reaktion skadade samarbetsprocessen eftersom det var viktigt för nationalstater att vara oense och möjliggöra diskurs.

Journalisten Catherine Putz kommenterade frasen i en artikel i juli 2016 för den internationella nyhetstidningen The Diplomat och jämförde den med användningen av whataboutism av affärsmannen och politikern Donald Trump : "Kritik av mänskliga rättigheter i Sovjetunionen möttes ofta av vad som blev en vanlig slagord: 'Och du lynchar negrer'." James Palmer skrev för ChinaFile efter att Trump vunnit presidentvalet i USA 2016 och fruktade att en ökning av rasism "skulle ge en brutal ny trovärdighet till den gamla sovjetiska whataboutism närhelst de utmanades på gulag: "Men i Amerika lynchar ni negrer " . " Den israeliska journalisten Chemi Shalev skrev i juli 2016 för den liberala israeliska tidningen Haaretz och gjorde en liknande jämförelse: "Trump berättade för New York Times denna vecka att Amerika är i en sådan röra när det gäller medborgerliga friheter att de inte kan föreläsa utländska länder. längre, vilket är ett eko av gammal sovjetisk propaganda som svarade på amerikanska tillrättavisningar med repliken "Och ni lynchar negrer". Shalev följde upp denna analys i en artikel från september 2016 och skrev: "Trump bedriver pro-rysk propaganda i samma linje som den gamla repliken "And You Hang Blacks" med vilken sovjeterna försökte avleda USA:s kritik av deras kränkningar av mänskliga rättigheter. Han är inte bekymrad över att Putins politiska motståndare mördas, eftersom "människor dödas här också".

År 2017, som svar på Storbritanniens kritik av annekteringen av Krim , föreslog den ryska FN-ambassadören att Storbritannien först skulle återlämna Falklandsöarna och Gibraltar .

Används i Östeuropa

Alternativa versioner av frasen har använts i östeuropeiska satellitländer som då kontrollerades av Sovjetunionen, så att den portades för användning i Polen . Frasen såg också användning på andra språk, inklusive tjeckiska , ungerska och rumänska .

Liknande fraser på språken i Östeuropa inkluderar :

  • Tjeckiska : A vy zase bijete černochy! ("Och i sin tur misshandlar du svarta!")
  • Ungerska : Amerikában (pedig) verik a négereket ("Och i Amerika slog de upp negrer")
  • Polska : A u was Murzyn ów biją! ("Och hos dig misshandlade de neger!")
  • Rumänska : Da, dar voi linșați negrii! ("Ja, men du lynchar negrer!")
  • Bulgariska : Да, а вие биете негрите! ("Ja, men du slår ner neger!")

Användning av andra länder

Förutom Sovjetunionen och dess satelliter, och senare Ryssland, har liknande avledande argument relaterade till rasism i USA använts av ett antal politiker, diplomater och statskontrollerade medier från länder vars kränkningar av mänskliga rättigheter har kritiserats av USA:s regering, icke-statliga organisationer eller medborgare. Länder som har sagts använda "Lynchar du negrer"-retoriken i början av 2000-talet inkluderar Kina , Iran , Syrien och Nordkorea .

Analys

Boken Exit from Communism från 1993, redigerad av Stephen Richards Graubard, hävdade att detta talesätt inkapslade en övergripande skilsmässa från verkligheten: "Kanske finns det och kanske inte finns det fångläger i Sibirien, kanske i USA gör de det eller kanske inte gör det. lynch blacks ... I slutändan spelar det ingen roll om vi är på riktigt eller bara låtsas: allt är bara en del av historien."

I sitt verk från 2016 Security Threats and Public Perception karakteriserade Elizaveta Gaufman frasen som en form av att vända på någons resonemang mot dem. Gaufman skrev att man genom att använda denna fras i ett argument underförstått vägrade svara på frågor som skickades till dem och istället svarade med fördömanden.

Agentur för afroamerikaner

Det har hävdats att afroamerikaner har haft en mer nyanserad ställning i denna fråga mellan de två staterna och framhävt deras byråkrati trots att de har använts för andras propagandavinster. Samtidigt som afroamerikaner upprepade gånger konfronterat exploateringen av afroamerikaner av och för den sovjetiska propagandans vinning , har afroamerikaner likväl expanderat på sådan användning för den upptagna frågan om rasism och dess institutionalisering ; Denna effekt av instrumentaliseringen går ofta förlorad när man diskuterar frågan och har kritiserats.

Se även

Vidare läsning

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=And_you_are_lynching_Negroes&oldid=1138601971 "