Vanlig brittisk
| Vanlig brittisk | |
|---|---|
| * Brittonikā | |
| Område | Storbritannien |
| Etnicitet | britter |
| Epok |
c. 600-talet f.Kr. till mitten av 600-talet e.Kr. Utvecklades till gammal walesiska , kumbriska , korniska , bretonska och förmodligen piktiska |
Indoeuropeisk
|
|
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | – |
brit |
|
| Glottolog | Ingen |
| Linguasfären | 50-AB |
Common Brittonic ( walesiska : Brythoneg ; Cornish : Brythonek ; Breton : Predeneg ), även känd som brittisk , vanlig brytonisk , eller protobrittonisk , var ett keltiskt språk som talades i Storbritannien och Bretagne .
Det är en form av Insular Celtic , som härstammar från Proto-Celtic , ett teoretiserat föräldraspråk som vid första halvan av det första årtusendet f.Kr., divergerade till separata dialekter eller språk. Piktiska är länkat, troligtvis som ett systerspråk eller en ättlinggren.
Bevis från tidig och modern walesiska visar att Common Brittonic var avsevärt influerad av latin under den romerska perioden , särskilt när det gäller kyrka och kristendom . Vid det sjätte århundradet e.Kr. divergerade de keltiska britternas tungor snabbt till nybrittoniska : walesiska , kumbriska , korniska , bretonska och möjligen det piktiska språket .
Under de följande tre århundradena ersattes Brittonic i större delen av Skottland av skotsk gaeliska och av fornengelsk (från vilken härstammar modern engelska och skotter ) genom större delen av moderna England såväl som Skottland söder om Firth of Forth . Cumbric försvann på 1100-talet och längst i sydväst dog Cornish troligen ut på 1700-talet, även om dess användning sedan har återupplivats. O'Rahillys historiska modell föreslår ett brittiskt språk i Irland före införandet av de goideliciska språken , men denna uppfattning har inte fått bred acceptans. Walesiska och bretonska är de enda dotterspråken som har överlevt fullt ut in i vår tid.
Historia
Källor
Inga dokument på tungan har hittats, men några inskriptioner har identifierats. Bath curse-tabletterna , som finns i den romerska matarpoolen i Bath, Somerset ( Aquae Sulis ), bär cirka 150 namn – cirka 50 % keltiska (men inte nödvändigtvis brittiska). En inskription på ett metallhänge (upptäckt där 1979) verkar innehålla en gammal brittisk förbannelse: " Adixoui Deuina Deieda Andagin Uindiorix cuamenai " . (Ibland har det sista ordet återgetts cuamiinai .) Denna text ses ofta som: "De anbringade – Deuina, Deieda, Andagin [och] Uindiorix – jag har bundit." annars, i motsatt ytterlighet, med hänsyn till kasusmarkering – -rix "kung" nominativ, andagin "värdelös kvinna" ackusativ, dewina deieda "gudomlig Deieda" nominativ/vokativ – är: "Må jag, Windiorix för/vid Cuamena nederlag [eller "kalla till rättvisa"] den värdelösa kvinnan, [oh] gudomliga Deieda."
Ett plåt/blyark behåller en del av 9 textrader, skadade, med troliga brittiska namn.
Lokala romerska Storbritanniens toponymer (ortsnamn) är bevis, registrerade i latiniserade former av Ptolemaios 's Geography diskuterad av Rivet och Smith i deras bok med det namnet publicerad 1979. De visar att de flesta namn han använde var från tungan. Vissa ortnamn innehåller fortfarande element som härrör från det. Stamnamn och vissa brittiska personnamn tas också ner av greker och främst romare.
Tacitus Agricola säger att tungan skiljde sig lite från den Gallien . Jämförelse med vad som är känt om Gaulish bekräftar likheten.
Pictish och Pritenic
Pictish , som dog ut för omkring 1000 år sedan, var det talade språket för pikterna i norra Skottland. Trots betydande debatt om huruvida detta språk var keltiskt, gav objekt som geografiska och personliga namn dokumenterade i regionen bevis på att detta språk var närmast anpassat till den brittiska grenen av keltiska språk. Frågan om i vilken utsträckning detta språk särskiljdes, och datumet för avvikelsen, från resten av Brittonic, var historiskt omtvistad.
Pritenic (även Pretanic och Prittenic ) är en term som myntades 1955 av Kenneth H. Jackson för att beskriva en hypotetisk romersk era (1:a till 500-talet) föregångare till det piktiska språket. Jackson såg att Pritenic hade avvikit från Brittonic runt tiden 75-100 e.Kr.
Termen Pritenic är kontroversiell. 2015 drog lingvisten Guto Rhys slutsatsen att de flesta förslag som Pictish avvek från Brittonic före ca. 500 e.Kr. var felaktiga, tvivelaktiga eller av ringa betydelse, och att en brist på bevis för att skilja brittiskt och piktiskt gjorde termen Prittenic "överflödig".
Diversifiering och nybrittonisk
Common Brittonic tävlade med latin efter den romerska erövringen av Storbritannien år 43 e.Kr., åtminstone i större bosättningar. Latinska ord lånades i stor utsträckning av dess talare i de romaniserade städerna och deras ättlingar, och senare från kyrkans användning.
Vid 500–550 e.Kr. hade Common Brittonic divergerat till de nybrittoniska dialekterna: Old walesiska främst i Wales, Old Cornish i Cornwall, Old Breton i det som nu är Bretagne, Cumbric i norra England och södra Skottland, och förmodligen piktiska i norra Skottland .
De moderna formerna av bretonska och walesiska är de enda direkta ättlingarna till Common Brittonic som har överlevt fullt ut in på 2000-talet. Cornish föll ur bruk på 1700-talet men har sedan dess genomgått en återupplivning . Cumbric och Pictish är utdöda och talas idag endast i form av lånord på engelska, skotska och skotsk gaeliska .
Fonologi
Konsonanter
| Labial | Dental | Alveolär | Palatal | Velar |
Labial– velar |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ( ŋ ) | |||||||||
| Sluta | sid | b | t | d | k | ɡ | ||||||
| Frikativa | θ | ð | s | x | ||||||||
| Ungefär | j | w | ||||||||||
| Lateral | l | |||||||||||
| Drill | r | |||||||||||
Vokaler
| Främre | Central | Tillbaka | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| kort | lång | kort | lång | kort | lång | |
| Stänga | i | iː | u | |||
| Nära-mitt | e | eː | o | |||
| Öppen-mitt | ɛː | ɔː | ||||
| Öppen | a | ɑː | ||||
Den tidiga Common Brittonic vokalinventeringen är i praktiken identisk med den för Proto-Celtic. /ɨ/ och /ʉ/ har inte utvecklats ännu.
| Främre | Central | Tillbaka | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| oavrundad | avrundad | oavrundad | avrundad | avrundad | ||
| Stänga | i | y | ɨ | ʉ | u | |
| Nära-mitt | e | o | o | |||
| Mitten | (ə) | (ɵ̞) | ||||
| Öppen-mitt | ɛ | ɔ | ||||
| Öppen | a | |||||
Vid sena Common Brittonic hade det nya kvantitetssystemet inträffat, vilket ledde till en radikal omstrukturering av vokalsystemet.
Anmärkningar:
- De centrala mellanvokalerna /ə/ och /ɵ̞/ var allofoniska utvecklingar av / i/ respektive /u/ .
Grammatik
Genom jämförande lingvistik är det möjligt att ungefär rekonstruera deklinationsparadigmen för Common Brittonic:
Första deklinationen
| # | Fall | Brittonic | galliska | Gammal irländare | PAJ |
|---|---|---|---|---|---|
| Singularis | Nominativ | * tōtā | toutā | túath L | * * tewteh 2 |
| Vokativ | * tōtā | toutā | túath L | * * tewteh 2 | |
| Ackusativ | * tōtin | toutim | túaith N | * * tewte 2 m | |
| Genitiv | * tōtiās | toutiās | túaithe | * * tewteh 2 s | |
| Dativ | * tōtī | toutī | túaith L | * * tewteh 2 eh 1 | |
| Ablativ | * tōtī | toutī | * * tewteh 2 es | ||
| Instrumental | * tōtī | toutī | * * tewteh 2 (e)h 1 | ||
| Lokaliserad | * tōtī | toutī | * * tewteh 2 i | ||
| Dubbel | Nominativ ackusativ vokativ | * tōtī | — | túaith L | * * tewteh 2 h 1 e |
| Genitiv | * tödigt | — | túath L | * * tewteh 2 ows | |
| Dativ | * tōtābon | — | túathaib | * * tewteh 2 b h ām | |
| Ablativ instrumental | * tōtābin | — | * * tewteh 2 b h ām | ||
| Lokaliserad | * tōtābin | — | * * tewteh 2 ows | ||
| Flertal | Nominativ vokativ | * tōtās | toutās | túatha H | * * tewteh 2 es |
| Ackusativ | * tōtās | toutās | túatha H | * * tewteh 2 ns | |
| Genitiv | * tōtābon | toutānon | túath N | * * tewteh 2 om | |
| Dativ | * tōtābo | toutābi | túathaib | * * tewteh 2 b h i | |
| Ablativ | * tōtā | — | * * tewteh 2 b h os | ||
| Instrumental | * tōtā | — | * * tewteh 2 b h är | ||
| Lokaliserad | * tōtā | — | * * tewteh 2 su |
Anmärkningar:
- Dativ dual och plural representerar de nedärvda instrumentalformerna, som ersatte den ärvda dativen dual och plural, från protokeltiskt * toutābom , * toutābos .
Andra deklinationen
| # | Fall | Brittonic | galliska | walesiska | Gammal irländare | PAJ |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sg | Nom. | * wiros | wiros | gŵr | fer | * wiHros |
| Voc. | * tråd | tråd | fir L | * wiHre | ||
| Enl. | * wiron | wirom | fer N | * wiHrom | ||
| Gen. | * wirī | wirī | fir L | * wiHrosyo | ||
| Dat. | * wirū | wirū | fyr L | * wiHroh 1 | ||
| Abl. ins. | * wirū | — | * wiHroh 1 | |||
| Loc. | * wirē | — | * wiHrey | |||
| Du | Nom. enl. voc. | * wirō | wirō | fer L | * wiHroh 1 | |
| Gen. | * Wirōs | — | fer | * wiHrows | ||
| Dat. | * wirobon | — | feraib | * wiHrob h ām | ||
| Abl. | * wirobin | — | * wiHrob h ām | |||
| Ins. | * wirobin | — | * wiHrob h ām | |||
| Loc. | * wirou | — | * wiHrows | |||
| Pl | Nom. voc. | * wirī | wirī | gwŷr | fir L (nom.), firu H (vok.) | * wiHroy |
| Enl. | * wirūs | wirūs | firu H | * wiHrons | ||
| Gen. | * wiron | wiron | fer N | * wiHrooHom | ||
| Dat. | * wirobi | wirobi | feraib | * WiHrōys | ||
| Abl. | * wirobi | — | * wiHromos | |||
| Ins. | * wirobi | — | * WiHrōys | |||
| Loc. | * wirobi | — | * wiHroysu |
Anmärkningar:
- Neutrum 2:a deklinationsstammar avviker från paradigmet som sådant:
| # | Fall | Brittonic |
|---|---|---|
| Sg | Nom. voc. enl. | * cradion |
| Pl | Nom. voc. enl. | * cradiā |
Anmärkningar:
- Dual är samma som singular
- Alla andra deklinationer är samma som vanliga 2:a deklinationsparadigm
Tredje deklinationen
| # | Fall | Brittonic | galliska | walesiska | Gammal irländare | PAJ |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sg | Nom. | * carrecis | — | carreg | carrac | |
| Voc. | * carreci | — | ||||
| Enl. | * carrecin | — | ||||
| Gen. | * carrecēs | — | ||||
| Dat. | * carrecē | — | ||||
| Abl. ins. loc. | * carrecī | — | ||||
| Du | Nom. | * carrecī | — | |||
| Gen. | * carreciōs | — | ||||
| Dat. | * carrecibon | — | ||||
| Abl. ins. loc. | * carrecī | — | ||||
| Pl | Nom. voc. enl. | * carrecīs | — | cerrig | ||
| Gen. | * carrecion | — | ||||
| Dat. | * carrecibo | — | ||||
| Abl. ins. loc. | * carrecibi | — |
Ortsnamn
Brittoniskt härledda ortnamn är utspridda över Storbritannien, med många förekommande i Västlandet ; dock kan några av dessa vara förkeltiska. Det bästa exemplet är kanske det av varje (flod) Avon , som kommer från den brittiska aβon[a] , "flod" (transkriberad till walesiska som afon , cornisk avon , irländsk och skotsk gaelisk abhainn , manx awin , bretonsk aven ; den latinska besläktad är amnis ). När flod föregås av ordet, i modern tappning, är det tautologiskt .
Exempel på ortnamn som härrör från de brittiska språken
Exempel är:
- Avon från abonā = 'flod' (jfr walesiska afon , Cornish avon , Breton aven )
- Storbritannien , besläktad med Pritani = (möjligen) 'Formernas människor' (jfr walesiska Prydain 'Storbritannien', pryd 'utseende, form, bild, likhet'; irländsk sanning 'utseende, form', Old Irish Cruithin ' Picts ')
- Cheviot från * cev- = 'ås' och -ed , ett substantivsuffix
- Dover : eftersom förmedeltida latin inte särskiljde ett blandat [b/v] -ljud i spansk stil, är det fonetiska standardsättet att läsa Dubrīs som [dʊβriːs] . Det betyder 'vatten(er)' (besläktat med gammal walesisk dwfr , plural fonetiskt / d ə v r ʊ ɪ ð / , Cornish dowr , Breton dour och irländsk dobhar , dess ortografi bh betecknar [v] eller [β] fonetiskt)
- Kent från canto- = 'gräns' (blir på walesiska cant(el) 'kant, brätte', på bretonska, kant )
- Lothian , ( Lleuddiniawn på medeltida walesiska) från * Lugudũn(iãnon) ' Fort of Lugus '
- Severn från Sabrīna , kanske namnet på en gudinna (modern walesiska, Hafren )
- Thames från Tamesis = 'mörk' (troligen besläktad med walesiskt tywyll 'mörker', cornish tewal , bretonsk teñval , irländsk teimheal , pekar på ett brittiskt ungefärligt ord temeselo- )
- Thanet (udde) från tan-eto- = 'brasa', 'flamma' (jfr walesiska tân 'eld', korniska tanses , gammalbretonska tanet 'aflame')
- York från Ebur-ākon = ' idegranbestånd /-grupp' (besläktad med walesisk Efrog , från efwr ' ko palsternacka', hogweed ' + -og 'rikligt i', bretonsk evor ' al havtorn ', skotsk gaelisk iubhar 'yew', iùbhrach "bestånd/lund av idegran"; besläktad med Évreux i Frankrike, Évora i Portugal och Newry , Nordirland) via latinska Eburacum > OE Eoforwīc (omanalyserad av engelsktalande som eofor 'galt' med fornengelsk wic bifogad i slutet ) > fornnordiska Jórvík
Grundord tor , combe , bere , och hele från Brittonic vanliga i Devons ortnamn. Tautologa tvåspråkiga namn finns i England, såsom:
- Derwentwater (för Brittonic del se Dover ovan)
- Chetwood, (besläktad med walesisk coed , bretonsk koad )
- Bredon Hill
Anteckningar
Bibliografi
- Filppula, M.; Klemola, J.; Pitkänen, H. (2001); The Celtic Roots of English , (Studier in Languages, No. 37); Universitetet i Joensuu, Humanistiska fakulteten; ISBN 952-458-164-7 .
- Forsyth, K. (1997), Language in Pictland .
- Jackson, Kenneth H. (1953), Language and History in Early Britain .
- Jackson, Kenneth H. (1955), "Det piktiska språket"; i FT Wainwright, The Problem of the Picts ; London: Nelson.
- Koch, John T. (1986), "New Thought on Albion, Ieni and the 'Pretanic Isles'", Proceedings of the Harvard Celtic Colloquium , 6: s. 1–28.
- Lambert, Pierre-Yves [red.] (2002), Recueil des inscriptions gauloises II.2. Textes gallo-latins sur instrumentum ; Paris: CNRS Editions; s. 304–306.
- Lambert, Pierre-Yves (2003), La langue gauloise ; 2:a uppl.; Paris: Editions Errance; sid. 176.
- Lockwood, WB (1975), Languages of the British Isles Past and Present ; London: Deutsch; ISBN 0-233-96666-8 .
- Ostler, Nicholas (2005), Ordets imperier ; London: HarperCollins; ISBN 0-00-711870-8 .
- Pris, Glanville. (2000), Languages of Britain and Ireland ; Blackwell; ISBN 0-631-21581-6 .
- Rivet, A. och Smith, C. (1979), The Place-names of Roman Britain
- Sims-Williams, Patrick (2003), The Celtic Inscriptions of Britain: Phonology and Chronology, ca. 400–1200 ; Oxford, Blackwell; ISBN 1-4051-0903-3 .
- Ternes, Elmar [red.] (2011), Brythonic Celtic – Britannisches Keltisch: From Medieval British to Modern Breton ; Bremen: Hempen Verlag.
- Trudgill, P. [red.] (1984), Language in the British Isles ; Cambridge University Press.
- Willis, David (2009), "Old and Middle Welsh"; i The Celtic Languages , 2:a uppl.; eds. Martin J. Ball & Nichole Müller; New York: Routledge; ISBN 0-203-88248-2 ; s. 117–160.
externa länkar
- Keltiska personnamn för romerska Storbritannien
- Romerska vägstationer i Cannock-Chase-området
- Alex Mullen (2007) , "Evidence for Written Celtic from Roman Britain: A Linguistic Analysis of Tabellae Sulis 14 and 18", Studia Celtica