NSE co-location bluff

NSE -samlokaliseringsbedrägeriet relaterar till marknadsmanipulation på National Stock Exchange of India, Indiens ledande börs. Påstås ha utvalda spelare fått information om marknadspriset före resten av marknaden, vilket gör det möjligt för dem att styra resten av marknaden, vilket möjligen bryter mot NSE:s syfte med ombildningsutbyte och dess robusta transparensbaserade mekanism. Den påstådda medvetenheten från insiders genom att rigga NSE:s algohandel och användning av samlokaliserade servrar säkerställde betydande vinster för en uppsättning mäklare. Detta utbredda marknadsbedrägeri uppdagades när marknadens tillsynsmyndighet, Securities and Exchange Board of India (SEBI), fick det första anonyma klagomålet genom ett meddelande från en whistleblower i januari 2015. Whistleblowern påstod att handelsmedlemmar kunde att dra nytta av förhandskunskaper genom att samarbeta med några utbytestjänstemän. Det totala standardbeloppet genom NSE:s högfrekvenshandel (HFT) uppskattas till 500 miljarder INR över fem år.

Fallet med NSE-samlokalisering är under utredning av Central Bureau of Investigation (CBI), Securities and Exchange Board of India (SEBI) och inkomstskatteavdelningen som undersöker inblandningen av NSE- och SEBI-tjänstemän, samt NSE:s fd. och nuvarande chefer och mäklarhus.

I en nyligen genomförd dom utfärdade Madras High Court ett meddelande till SEBI, MCA, ED som svar på en rättstvist om allmänt intresse (PIL) inlämnad av Chennai Financial Markets and Accountability (CFMA).

Bakgrund

I januari 2010 började NSE erbjuda en samlokaliseringsanläggning till medlemmar. Medlemmar kunde placera sina servrar i Börsens lokaler mot en avgift. Detta gav dem snabbare tillgång till köp- och säljorder som spreds av börsens handelsmotor. Termen 'samlokalisering' betyder 'en installation där mäklarens dator är placerad i samma område som börsens server. Dessutom högfrekvent handel (HFT) eller algoritmisk handel till användningen av elektroniska system, som potentiellt kan utföra tusentals order på börsen på mindre än en sekund. Också detaljinvesterare som övervakar priser är föremål för en fördröjning jämfört med tick-by-tick-datasändningen en användare får i en samlokaliseringsanläggning. Ovanligtvis lade SEBI inte ut ett diskussionsunderlag för att samla in marknadsfeedback innan de gav tillstånd att fortsätta med anläggningen. Det finns inga offentliga register över HFT utförda på NSE. SEBI måste samråda med den tekniska rådgivande kommittén (TAC) för sådan marknadsutveckling. Däremot mottogs inget meddelande från SEBI om att det skulle godkänna alla utbyten. Under den tiden var NSE:s verkställande direktör Ravi Narain och CB Bhave var ordförande för SEBI. Det nämns i förbigående i NSE:s årsrapport för 2009-10: "I linje med globala trender har börsen gett medlemmarna en samlokaliseringsfacilitet för handel med låg latens och hög frekvens. Co-location datacenter är en internationell standard, toppmodern, mycket robust, motståndskraftig och säker infrastruktur."

Whistleblowerns brev som var adresserat till SEBI och kopierat till den ledande finanstidningen Moneylife . tydligt sagt att:

när samlokaliseringen startades av NSE tog det lite tid för de mer företagsamma att ta reda på vad som hände i systemet. I slutet av året hade alla smarta människor kommit på hur man skulle spela systemet låg i att vara den första att ansluta till servern och helst servern, som var snabbast.

Samlokaliseringsärendet inleddes när vissa medlemmar associerade med HFT påstås ha gått ihop och arbetat i koalition i cirka fyra år, dvs. 2010-2014 överordnade regler och förordningar som införts av SEBI, marknadstillsynsmyndigheten. Enligt en icke namngiven person som är bekant med SEBI:s utredning: "Tillgång till samlokaliseringsfaciliteter och HFT-handel gav de utvalda mäklarna differentiella fördelar såsom visning av marknadsdata, visning av orderboken innan orderutförande."

Uppsägningar på NSE

The Economic Times rapporterade först att SEBI den 22 maj 2017 utfärdade meddelanden till börsen och fjorton personer, inklusive tidigare verkställande direktörer Chitra Ramakrishna och Ravi Narain. Meddelanden har skickats till Ravi Narain, vice ordförande för NSE, som tjänstgjorde som verkställande direktör (VD) och verkställande direktör (VD) vid börsen under perioden då de påstådda kränkningarna ägde rum. Andra tjänstemän inkluderar Ravi Varanasi, som var chef för NSE:s affärsutvecklings vertikal och ledde börsens övervakningsavdelning under denna period, och Suprabhat Lala, chef för reglering och chef för handelsdivisionen under 2010–13. Bland andra tjänstemän som fick meddelanden om showcase var tidigare teknikchefer - Ravi Apte och Umesh Jain, och tidigare operativ chef Subramanian Anand. NSE:s viceordförande Ravi Narain hade lagt in sina papper den 2 juni 2017, mitt i att tillsynsmyndigheter intensifierade sin undersökning av de påstådda bristerna i högfrekvent handel. Chitra Ramakrishna, VD och VD avgick från utbytet i december 2016. Media rapporterade att Chitras avgång var resultatet av två styrningsrelaterade frågor på NSE. En var förlusten av förtroende för NSE:s högsta ledning på grund av samlokaliseringskontroversen. Den andra var kontroversen kring en högt uppsatt tjänsteman vid NSE, Anand Subramanian, som den 1 april 2015 utsågs om till Group Operating Officer och rådgivare till VD. Detta utnämning skedde efter att kommunikation från NSE, VD och VD:s kontor gick förbi personalavdelningen. Klagomål angående denna utnämning, och Subramanians höga lön, nådde styrelsen och fick den att granska utnämningsprocessen. Detta ledde till att Subramanian lämnade börsen i oktober 2016. Både Narain och Ramakrishna ingick i NSE:s grundarteam, efter att ha gått med i börsen 1994.

Efter att ha tagit emot meddelanden från SEBI lämnade 12 av 14 högprofilerade nuvarande och tidigare toppchefer på NSE, inklusive Ravi Narain och Chitra Ramakrishna in en ansökan till SEBI för att lösa samlokaliseringsfrågan under samtyckesmekanismen i juli 2017. Samtyckesprocessen är en alternativ mekanism för tvistlösning som gör det möjligt för en påstådd gärningsman att lösa ett pågående ärende genom att acceptera en straffåtgärd utan att erkänna eller förneka skulden. Under denna period, i juli 2017, tog Vikram Limaye ansvaret som VD och VD för NSE. Han försäkrade att han skulle kontakta SEBI för en lösning av samlokaliseringsfrågan och att han skulle hitta den underliggande orsaken till detta problem. En ansökan om samtycke som lämnades in av börsen returnerades dock senare i mars 2018 efter att CBI-utredningen tagit fart.

P. Chidambarams ledning

P. Chidambaram har anklagats för att ha missbrukat sitt ämbete under United Progressive Alliance (UPA) styre från 2004 till 2014, när finansministeriet stod under hans ledning och hans nära medhjälpare KP Krishnan, som hade varit den längst sittande gemensamma sekreteraren och extrasekreteraren. för kapitalmarknaden. Det har förekommit anklagelser om att P. Chidambaram har spelat en nyckelroll i NSE colocation bluff. I januari 2010 startade NSE i hemlighet högfrekventa eller Algo-handels- och samlokaliseringstjänster utan att begära förhandsgodkännande från SEBI. När en sådan betydande utveckling sker på marknaden, lägger SEBI i allmänhet ut ett diskussionsunderlag, konsulterar sin tekniska rådgivande kommitté (TAC) och utfärdar sedan riktlinjer. I det här fallet vidtogs dock inga sådana åtgärder. SEBI förblev inte bara en stum åskådare till denna illegala aktivitet utan blundade också för den.

Marknaderna är chockade över att P. Chidambaram valde gynnsamma byråkrater som CB Bhave och nyckelpersoner som Chitra Ramakrishna, Ravi Narain, Ashok Chawla och Ramesh Abhishek som chef för marknadstillsynsmyndigheterna SEBI, NSE respektive FMC. Ravi Narain och Chitra Ramakrishnas närhet till KP Krishnan och P. Chidambaram sägs vara orsaken till deras utnämningar. Det var under denna period som NSE fortsatte sin verksamhet som HFT under många år, "som gjorde det möjligt för mäklare att hjälpa sina kunder, särskilt de utländska internationella investerarna (FII) att göra högar med illegala kontanter". SEBI ignorerade klagomål från Bombay Stock Exchange (BSE) och FT Groups MCX-SX. Den misslyckades med att be NSE att avbryta HFT-systemet i flera år. Utanför regeringen har P. Chidambaram också framstående förtrogna som chefer för viktiga inhemska finansinstitutioner. Före 2010 skickade SEBIs dåvarande ordförande, CB Bhave, några tjänstemän från SEBI till USA för utbildning om samlokaliseringsfaciliteter.

Senare under 2010 började NSE tillhandahålla samlokaliseringsanläggning men utan något formellt godkännande från SEBI under namnet Direct Market Access (DMA). Anläggningen namngavs som DMA gavs till några av FIIs som ryktades vara nära P. Chidambaram. Således bildade CB Bhave, Ravi Narain och Chitra Ramakrishna den avgörande kanalen som utförde samlokaliseringsanläggningar på NSE med P Chidambarams välsignelser. För att sätta upp en samlokaliseringsanläggning installerades den mörka fibern mellan två växlar, NSE och BSE, i syfte att ge privilegierad information och möjligheter till sina utvalda medlemmar. Det kan noteras att insättningen av sådan mörk fiber i börserna liknar att gå in i Mint of Reserve Bank of India eller kärnkraftsrektorn för Bhaba Atomic Research Center (BARC) och är omöjligt att göra det utan välsignelsen från det högsta ämbetet i finansdepartementet - det är finansministern.

När samlokaliseringsanläggningar på NSE sattes upp var dessa HFT-handlare anslutna till samma server och agerade tillsammans för att rigga marknaden i fem år. Kedjan avslöjar också vilken roll lobbyister som Ajay Shah, professor vid National Institute of Public Finance and Policy (NIPFP) och tidigare konsult i finansministeriet, spelar. Ajay Shah, känd som P Chidambarams blåögda pojke och nära medhjälpare till KP Krishnan, designade NIFTY50 och kände till algoritmen utan och innan.

Som nämnts i whistleblowerns brev, fick dessa spelare, i forskningens dräkt, fullständiga detaljerade tidsseriedata från NSE och skapade algoritmiska program för att spela marknaden genom mäklare som OPG, Alpha Grep etc. Och denna tillgång hjälpte dem att ligga före andra på marknaden eftersom de var insatta i information före de andra.

Ajay Shahs roll

Andra oidentifierade tjänstemän från NSE och aktiemarknadsregulatorn SEBI är också misstänkta för att låta den illegala verksamheten fortsätta i flera år. Ajay Shah spelade en nyckelroll i utnyttjandet av NSE TBT-arkitektur. Undersökningsbyrån har upptäckt att Ajay Shah påstås ha samlat in NSE-handelsdata 2005-06 under dräkten av att göra forskning och skickade uppgifterna till ett företag som förberedde algor. Bedrägeriet avslöjades 2015, när en whistleblower skickade ett brev till SEBI och påstod att NSE gav förmånlig tillgång till ett fåtal högfrekventa handlare och mäklare till börsens handelsplattform. Tillsynsorganet inledde därför en utredning i ärendet. SEBI fann att Shah officiellt hade ingått ett datadelningsavtal med NSE efter 2012. Dessförinnan fick han och hans fru Susan Thomas informationen från utbytet informellt som forskare. Även om Chitra Ramkrishna och andra toppchefer på NSE tydligt förnekade att de delade data med Shah i hans personliga egenskap, sa Shah till SEBI att han och hans fru hade undertecknat ett datadelningsavtal med NSE. Före kontraktet gick dataflödet också till Ajay Shah och Susan Thomas. Ravi Apte, Chief Technology Officer för NSE berättade för SEBI att han hade underlättat överföringen av data till Shah under intrycket att ett avtal undertecknades mellan Shah och NSE. Vidare uppgav han att dataöverföringen begärdes av Ravi Narain, tidigare MD, och Ramkrishna.

SEBI:s interna team har redan avslutat sin utredning av fallet och lämnat in sin rapport. I juli förra året utfärdade SEBI meddelanden till NSE, några av de tidigare och nuvarande höga NSE-tjänstemännen, mäklare, tjänsteleverantörer och Ajay Shah.

Rollen som Ajay Shah, Susan Thomas och hela samlokaliseringsskandalen har avslöjats i detalj av journalisten Palak Shah i hans bok 'The Market Mafia'.

Brokers-NSE Nexus

Nexus mellan mäklare och NSE hamnade i förgrunden med samlokaliseringsskandalen. Den mäklarenhet som fick maximal nytta av skandalen var OPG Securities, som tillhandahölls flera inloggnings-IP:er och tillät åtkomst från de sekundära servrarna. På grund av gynnsam tillgång gynnades OPG Securities och andra enheter istället för andra mäklare och deras kunder. Andra företag på listan över 22 mäklare som upprepade gånger loggat in tidigt på NSE-servrarna inkluderar: Alpha Grep, SMC Global, Barclays Securities, Kredent, Pace, Religare Securities, NYCE, Motilal Oswal, Kotak Securities, DE Shaw, Crimson, Advent, Mansukh Aktiemäklare, JM Global, AB Financial, Indus Broking och Quant Broking. Enligt de kriminaltekniska revisionsrapporterna från EY India, Deloitte Touche Tohmatsu LLP & ISB, har 62 mäklare åtnjutit förmånlig tillgång via NSE:s HFT-plattform och för närvarande har SEBI endast betjänat SCN till 3 företag, nämligen OPG-värdepapper, dess associerade företag-GKN-värdepapper och Way2Wealth. CBI-undersökningen avslöjade att 90 % av tiden OPG-värdepapper, i samverkan med okända tjänstemän från NSE, var först med att komma åt NSE-servrarna. SEBI:s TAC-rapport avslöjade också att OPG-värdepapper fick tillgång med hjälp av samlokaliseringsfaciliteten under 2010-2014 som gjorde det möjligt för dem att logga in på NSE-servern före någon annan enhet och ta emot data före någon annan mäklare på marknaden. SEBI har påstått i sitt utställningsmeddelande att företaget har tjänat nära 250 miljoner pund i vinst.

Enligt uppgiftslämnaren hade OPG Securities enbart affärer värda över 60 miljarder pund på NSE med hjälp av samlokalisering. Dessutom exporterades börsens "orderbok" till FIIs och FPIs, vilket hjälpte dem att göra illegala vinster på aktiemarknaden. Medan OPG Securities använde basteknologin, tillhandahöll Omnesys Technologies handelsmjukvaran. Whistleblower Ken Fongs brev pekar på den Bangalore-baserade, front-end-teknikleverantören Omnesys, ett företag som sålde handelsmjukvara till NSE:s medlemmar och som sägs ha gynnats, legitimt, av dess förmåga att ansluta före andra till börsens servrar. Whistle-blower säger att Omnesys var så säker på den tidiga strategin att de hade vinstdelningsarrangemang med kunder. Omnesys gav tekniken till NSE-medlemmar på vinstdelningsbasis och NSE:s helägda dotterbolag säkrade 26 procent av aktierna i Omnesys till en enorm rabatt. Chitra Ramakrishna, NSE:s dåvarande vice verkställande direktör, satt i styrelsen för Omnesys technologies enligt dokument från företagsregistratorn. Som whistlebloweren nämnde i sitt första brev daterat den 14 januari 2015, var Omnesys marknadsledare med sin DMA-produkt som var mycket populär på institutionernas skrivbord. Detta är viktigt eftersom NSE var den näst största aktieägaren i Omnesys och arbetade nära dem under flera år.

Åtgärder från myndigheter mot förövare

SEBI Action

I november 2015 hänvisade whistleblowerens brev till SEBI:s tekniska rådgivande kommitté (TAC) rapport som drog slutsatsen i mars 2016, att NSE-system var benägna att "manipuleras" och rekommenderade därför en utredning. Det var när SEBI gav den nya NSE-styrelsen i uppdrag att genomföra en kriminalteknisk granskning av dess system och sätta in intäkter från samlokaliseringshandel på ett depositionskonto. Detta var ett slag mot NSE:s planer på att bli börsnoterade eftersom samlokaliseringsserveranläggningen stod för nästan 35–40 procent av NSE:s kärnintäkter. NSE lade till styrelseledamöter av allmänt intresse till sin styrelse. De inkluderar: Ashok Chawla, tidigare finanssekreterare; Naved Masood, tidigare sekreterare i ministeriet för företagsfrågor; TV Mohandas Pai, ordförande för Manipal Global Education Services; Dinesh Kanabar, tidigare vice vd för KPMG i Indien, och Dharmishta Raval, tidigare verkställande direktör för SEBI. Styrelsen utsåg sedan Deloitte att genomföra en rättsmedicinsk utredning. Deloitte-rapporten, som lämnades in till SEBI den 23 december 2016, fann att börsens tick-by-tick (TBT)-system var benäget att manipuleras och upprepade iakttagelserna från SEBI-panelen om att vissa aktiemäklare fick förmånlig tillgång till servrar. NSE medgav också detta i sitt utkast till prospekt. I ett skriftligt svar sa finansminister Arjun Meghwal till Lok Sabha 2016: "NSE:s arkitektur med avseende på spridning av tick-by-tick genom transmissionskontrollprotokoll (TCP) eller internetprotokoll (IP) var benägen till manipulation eller marknadsmissbruk . Och detta system har avvecklats av NSE från den 3 december 2016." SEBI:s åtgärd var att knuffa NSE att genomföra utredningar av två stora globala konsultföretag, Deloitte och Ernst & Young, trots att båda hade en potentiell intressekonflikt, efter att ha hanterat stora projekt eller konsultuppdrag för kursen. Ravi Narain, som VD och VD för NSE, var också chef för den underkommitté som valde Deloitte för den rättsmedicinska granskningen av NSE, trots att han var fullt medveten om att Deloitte arbetade med ett stort projekt för NSE:s katastrofåterställningscenter (DRC) . Detta var ett tydligt fall av intressekonflikt. I juli 2018 utfärdade SEBI ett andra meddelande till NSE, många av dess tidigare och befintliga chefer och högre tjänstemän som påstods ha brutit mot SEBI Act, Securities Contracts (Regulation) Act, 1956, och Prohibition of Fraudulent and Unfair Handelspraxis och mäklarregler. Meddelandet kommer även när CBI har bokat mäklare och oidentifierade tjänstemän på NSE och SEBI för förmånlig åtkomst genom samlokaliseringstjänsten.

Den 30 april 2019 skickade SEBI sina order mot de enheter som var involverade i samlokaliseringsbluffen. SEBI uppmanade NSE att betala 6,25 miljarder INR med en ränta på 12 % värd över 10 miljarder INR och hindrade också NSE från att samla in pengar på värdepappersmarknaden direkt eller indirekt under sex månader.

Den bad också två före detta NSE-chefer, Ravi Narain och Chitra Ramakrishna, att ta bort 25 % av sina löner som tagits ut under en viss period. Narain och Ramakrishna har också förbjudits att umgås med ett börsnoterat företag eller en marknadsinfrastrukturinstitution eller någon annan marknadsförmedlare under en period av fem år.

SEBI hindrade också Ajay Shah, Infotech Financials två styrelseledamöter - Sunita Thomas och Krishna Dagli och Suprabhat Lala från att vara associerade med någon enhet som godkänts av marknadstillsynsmyndigheten under en period av två år.

På liknande sätt befanns OPG Securities Limited och dess styrelse ha gjort en orättvis vinst på 157 miljoner INR, som ska kompenseras med en ränta på 12 % från den 7 april 2014. Mäklarföretaget är avstängt från kapitalmarknaden under en period av fem år .

Securities Appellate Tribunal (SAT) har gett en fyra veckors tidslinje till åtta NSE-tjänstemän, inklusive tidigare VD Chitra Ramakrishna, för att lämna in dupliker i sina åklagar mot SEBI som straffar dem i samlokaliseringsfallet. Dessa tjänstemän har ifrågasatt ordern vid SAT den 21 maj.

Den 16 januari 2020 friade SEBI 9 tidigare och nuvarande tjänstemän som anklagades i fallet. Den sade att baserat på tillgängliga bevis, kan det inte sägas att dessa tjänstemän var inblandade i något fel.

Den 10 februari 2021 ålägger SEBI Rs1 Crore Penalty på NSE, Rs 25 Lakh vardera mot Ravi Narain, Chitra Ramakrishna.

Den 1 februari 2022 sägs dekanen för SEBI-ledda National Institute of Securities Markets (NISM), VR Narasimhan, snart avgå. Narasimhan är den före detta chefen för tillsynsmyndigheten för NSE, och hans anställning på NISM har väckt kontroverser eftersom SEBI fann honom skyldig till misslyckanden i tjänsten medan han var på NSE och straffade honom Rs. 6 lakh i en ny beställning som involverar Chitra Ramkrishna. Den 29 juni 2022 bötfälldes Chitra Ramkrishna med 5 crore av SEBI för hennes del i att ignorera den otillåtna installationen av svartfiberanslutningar till börsens samlokaliseringshandelsmotorer.

Den 22 juni 2022 greps OPG Securities VD Sanjay Gupta i NSE-samlokaliseringsfallet.

Den 18 juli 2022 har utnämningen av Ashishkumar Chauhan till ny verkställande direktör och VD för National Stock Market (NSE), landets största börs, godkänts av Securities and Exchange Board of India (SEBI).

Den 30 augusti 2022 avslogs tidigare NSE-vd:n Chitra Ramkrishnas borgensansökan i ett penningtvättsärende. Enforcement Directorate (ED) i Delhi har fängslat Ravi Narain, tidigare VD för National Stock Exchange (NSE), i ett telefonavlyssningsfall, den 30 augusti 2022.

Den 28 september 2022, i fallet med telefonavlyssning, beviljade Delhi High Court lagstadgad borgen till NSE:s tidigare vd och VD Chitra Ramkrishna och Anand Subramanian.

Den 1 november 2022 argumenterade ED mot Chitra Ramkrishnas borgen i Delhi High Court och sa att hon var "hjärnan" bakom den kriminella konspirationen som involverade den påstådda olagliga telefonavlyssningen av NSE-anställda och att penningtvättsfallet var relaterat till detta .

Razzia utförd av inkomstskatteavdelningen

I november 2017 gjorde inkomstskatteavdelningen (IT) en razzia mot lokalerna för tidigare och tjänstgörande tjänstemän på NSE och dess mäklare. IT-avdelningen beslagtog 110 miljoner INR i kontanter från Sanjay Guptas residens i Delhi, promotor för OPG-värdepapper. IT-tjänstemän gjorde också en razzia mot mer än 50 OPG-gruppens lokaler i Mumbai, Delhi och Kolkata. Tillsammans med kontanter beslagtogs även några bärbara datorer, lagringsenheter och konfidentiella dokument. IT-tjänstemän avslöjade också att de har samlat in rekonstruerade orderböcker med kontanter som överförs till skatteparadis (föredraget av FIIs) som Cypern, Brittiska Jungfruöarna, Mauritius och Hong Kong - varhelst OPG-värdepapper hade tillgång. IT-razzian genomfördes två dagar efter att NSE lämnat in rapporter från kriminaltekniska revisorerna EY och Indian School of Business (ISB) till SEBI. Överraskande nog, i sina rapporter frikände både EY och ISB börsen och dess tjänstemän.

CBI-åtgärd

Den 28 maj 2018 lämnade Central Bureau of Investigation in en niosidig första informationsrapport (FIR) ett år efter att den andra whistlebloweren, som kallar sig Jaime Jones, framförde allvarliga anklagelser i ett brev till SEBI:s ordförande. CBI anmälde fallet mot individer för att ha ingått kriminell konspiration, försök att ge och ta emot mutor, missbruk av deras officiella ställning, orättvis tillgång till TBT-servrar på NSE för otillåten vinning, manipulering av NSE-servern och för att förstöra elektroniska bevis. CBI har också hävdat att Sanjay Gupta och hans svåger handlade olagligt i Dubai, Ghana, Singapore, Hong Kong och Kina genom hans företag. Efter att ha lämnat in detta ärende genomförde CBI-team också räder på flera platser i Delhi, Mumbai och Bangalore. M. Damodaran, tidigare SEBI-ordförande gjorde ett uttalande där han sa: "Efter att ha sett rapporter om att CBI registrerar ett ärende i samband med NSE:s samlokaliseringsfråga, hoppas jag att SEBI:s hantering av ärendet fortskrider i önskad takt. Det är viktigt för regelverket trovärdighet att SEBI vidtar effektiva åtgärder omedelbart. Eftersom en börs är en regulator på första nivån måste den mäta sig, och ses som en mätning, till de högsta nivåerna av styrning. Om det misslyckas måste SEBI vidta snabba korrigerande åtgärder."

CBI försäkrade till Delhi High Court att den kommer att undersöka alla de viktigaste anklagade för denna bluff, oavsett deras nivå i hierarkin. CBI sa också att det skulle granska alla aspekter som nämns i framställningen och inte begränsa sig till FIR.

Den 25 februari fängslade CBI Anand Subramanian, den tidigare koncernchefen för National Stock Exchange, efter att ha breddat sin treåriga utredning av börsens samlokaliseringsbedrägeri i ljuset av "nya fakta" som avslöjas i en fördömande Sebi-rapport. sa i fredags. De hävdade att Subramanian greps sent på torsdagskvällen.

Tjänstemän säger att han förhördes i flera dagar i Chennai innan byrån beslutade att arrestera honom. Securities and Exchange Board of India (Sebi) har anklagat den tidigare NSE-chefen Chitra Ramkrishna och andra för påstådda överträdelser av förvaltningen i samband med Subramanians utnämning till chefsstrategirådgivare och efterföljande omutnämning till koncernoperativ chef och VD-rådgivare.

Ramkrishna har bötfällts 3 crore Rs av Securities and Exchange Board of India (Sebi). Sebi tog ut straff på 11 crore Rs på åtta företag, inklusive National Stock Exchange (NSE) och dess tidigare chefer Chitra Ramkrishna och Ravi Narain, i fallet som rör programvara relaterad till algoritmisk handel.

Den 15 mars 2022 har Chitra Ramkrishna, före detta VD för NSE, hållits i häkte till den 28 mars. Domaren uppgav också att hon inte är en VIP och inte skulle ges förmånsbehandling under häktet.

Efter att ha frågat minst tre gånger om före detta poliskommissionären Sanjay Pandey i Mumbai i samband med bedrägeri med National Stock Exchange (NSE) Co-Location, arresterades han i verkställighetsdirektivet (ED) den 18 juli 2022 i samband med misstänkt telefonavlyssning av NSE anställda.

Den 18 juli 2022 förlängde domstolen i Delhi Chitra Ramakrishnas häktning med fyra dagar i ett penningtvättsfall som involverade misstänkt telefonavlyssning och spioneri av börspersonal.

Central Bureau of Investigation (CBI) arresterade tidigare Mumbais poliskommissarie Sanjay Pandey den 24 september 2022, i samband med ett påstått fall av olaglig telefonavlyssning på NSE-anställda.

Madras High Court

Madras High Court har utfärdat meddelandena till SEBI, Ministry of Corporate Affairs (MCA), CBI, Enforcement Directorate (ED) och NSE. Denna åtgärd vidtogs eftersom HC har erkänt en PIL som lämnats in av Chennai Financial Markets and Accountability (CFMA). Rätten har gett tid att besvara beskeden till den 11 november.

Framställningen angav att NSE bröt mot det grundläggande målet och gav olaglig förmånlig tillgång till vissa handelsmedlemmar att få tillgång till NSE-handelsdata på bekostnad av hela värdepappersmarknaden och SEBI har inte vidtagit några effektiva åtgärder för att avslöja bluffen.

I augusti 2018 utfärdade Madras High Court ett meddelande till SEBI och begärde lämpliga åtgärder mot NSE-anställda för det påstådda bedrägeriet i samlokaliseringstjänster och uppmanade SEBI att lämna in sitt svar. Efter att NSE lanserat sin TBT i samlokalisering, skickade BSE ett meddelande till SEBI som betonade behovet av ett rättvist regelverk. SEBI ignorerade det dock.

NSE vs Moneylife Fall

Den 8 juli 2015 skrev Sucheta Dalal en artikel på Moneylifes portal där han hävdade att vissa NSE-tjänstemän läckte känslig information relaterad till HFT eller samlokalisering till en utvald uppsättning marknadsdeltagare så att de kunde handla snabbare än sina konkurrenter. Artikeln baserades på ett påstått klagomål till SEBI i januari av en tjänsteman från en Singapore-baserad hedgefond. Whistleblowerens första brev kom från Singapore och var adresserat till BK Gupta, biträdande generaldirektör för SEBI, och daterat den 14 januari 2015. Det kopierades till Sucheta Dalal från Moneylife . Samlokaliseringsskandalen uppdagades när NSE lämnade in en ärekränkningsprocess den 21 juli 2015 och krävde skadestånd på 1 miljard INR i Bombays högsta domstol mot Moneylife för att stoppa publiceringen och spridningen av artikeln. Domstolen avvisade dock fallet och bad NSE att betala 150 000 INR vardera till journalisterna Debashis Basu och Sucheta Dalal. Domstolen utdömde också en straffavgift på 4,7 miljoner INR till NSE som ska betalas i form av en donation till Masina Hospital och Tata Memorial Hospital i Mumbai. Domstolen beordrade också SEBI att utreda anklagelserna som väckts av visselblåsaren.