Inkomstojämlikhet i Brasilien
Brasilien har tacklat problem med inkomstskillnader trots höga tillväxttakt. Dess BNP- tillväxt 2010 var 7,5 %. Under de senaste decennierna har det skett en minskning av ojämlikheten för landet som helhet. Brasiliens GINI-koefficient, ett mått på inkomstskillnad, har långsamt minskat från 0,596 2001 till 0,543 2009. Men siffrorna pekar fortfarande på ett ganska betydande problem med inkomstskillnader.
Landets höga inkomstkoncentration skildras av att den rikaste procenten av befolkningen (mindre än 2 miljoner människor) har 13 procent av all hushållsinkomst. Denna andel liknar den för de fattigaste 50 procenten - cirka 80 miljoner brasilianer. Denna ojämlikhet leder till fattigdomsnivåer som är oförenliga med en ekonomi av storleken på Brasiliens.
Faktorer som bidrar till Brasiliens inkomstskillnader
Landsbygdens stadsklyfta
Varierande nivåer av ekonomisk utveckling finns i stads- och landsbygdsområden. De som bor på landsbygden har brist på ordentlig utbildning, sjukvård och infrastruktur. Bristen på tillgång till teknik, formell utbildning och färdighetsträning har resulterat i färre sysselsättningsmöjligheter och bidrar därmed till lägre inkomster för människor som bor på landsbygden.
Låg utbildningsnivå
Den låga utbildningsnivån i Brasilien i allmänhet har varit ett problem eftersom det vidmakthåller inkomstskillnaderna genom att minska den sociala rörligheten. Detta begränsar möjligheterna för personer i låginkomstgrupper, vilket minskar deras chanser att minska inkomstklyftorna. Brasilien har en analfabetism på 10,2 % och en dålig utbildningskvalitet. Data från PISA-programmet från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) visade att Brasilien ligger långt efter andra nationer när det gäller lärande inom olika kunskapsområden, majoriteten av deras elever når endast de lägsta inlärningsnivåerna inom disciplinerna.
Beskattning
Brasiliens tunga skatter inbyggda i konsumentpriserna inkluderar höga skatter på livsmedel, vilket belastar de fattiga. Skattebelastningen för dem i de högre inkomstklasserna som tjänar mer än 30 gånger minimilönen i månaden uppgick till 26,3 procent. [ när? ] Däremot beskattades de med en månadsinkomst på mindre än två gånger minimilönen nästan dubbelt så mycket med 48,8 procent.
Hög markägandekoncentration
Expansionen av ett exportdrivet jordbruksföretag har lett till koncentration av markägande (IBGE-folkräkningen rapporterar ett GINI-index på 0,872). Regeringen genomförde en jordbruksreform som har flyttat många familjegårdar, som sysselsätter cirka 74 % av jordbruksarbetarna. Markägandekoncentrationen rapporterades dock vara hög även i områden där familjejordbruk är bosatta. Detta är en oroande fråga när det gäller inkomstskillnader eftersom familjejordbruk har svårt att konkurrera med storskaliga producenter.