Rinkeby svenska

Rinkebysvenska ( Rinkebysvenska ) är någon av ett antal varianter av svenska som främst talas i stadsdelar med en hög andel invandrarinvånare som uppstod som ett språkligt fenomen på 1980-talet. Rinkeby i Stockholm är en sådan förort, men begreppet Rinkeby Svenska kan ibland användas för liknande sorter även i andra svenska städer. En liknande term är Rosengårdssvenska ("Rosengårdssvenska") efter stadsdelen Rosengård i Malmö . Den enda tidningen i Sverige som publiceras i dessa varianter, Gringo, föreslår " miljonsvenska" baserat på Miljonprogrammet .

Det finns olika varianter av rinkebysvenska som är baserade på de regionala dialekterna , särskilt i de större tätorterna Stockholm (svealandsdialekter), Malmö ( skånska ) och göteborgska (västgötalandsdialekter).

Klassificering

Åsikterna bland lingvister går isär om huruvida man ska betrakta Rinkebysvenskan som en sociolekt , dialekt , etnolekt eller kanske en "multietnolekt". Eftersom antalet inblandade påverkande språk är ganska stort, och extremt få talare sannolikt behärskar mer än ett fåtal av dessa, kan definitionen av pidginspråk verka mer korrekt än den för blandade språk . Varieteterna kan också karaktäriseras som ett register för informell kommunikation mellan kamrater, eftersom talarna ofta använder dem enbart i specifika sociala sammanhang och byter till andra sorter där så är lämpligt.

Använda sig av

Professor Ulla-Britt Kotsinas, en forskare som ofta citeras på Rinkeby svenska, menar att dessa varianter främst talas av tonåringar från förorter där invandrare och invandrarättlingar är koncentrerade, och kan tolkas som uttryck för ungdomskultur : Språket är en markör för tillhörighet till en viss subkultur och samtidigt motstånd mot en upplevd mainstream icke-invandrarkultur som inte tycks värdesätta de invandrade ättlingarna.

Rinkebysvenska och liknande varianter uttrycker alltså tillhörighet till den ganska stora grupp ungdomar med rötter i andra länder som vuxit upp i invandrarkvarter i ett postindustriellt samhälle och med en oproportionerligt hög arbetslöshet för ungdomar med invandrarbakgrund. Förutom det faktum att det språkliga avståndet är större, ser Kotsinas i princip ingen skillnad från de förorts- och urbana arbetarklassvarieteterna som följde på den industriella revolutionen och urbaniseringen för ett sekel sedan.

Många ord från Rinkebysvenskan har nu införlivats i allskön annan svensk ungdomsslang och används av många unga utan invandrararv som en markör för gruppsolidaritet och identitet.

Särskiljande egenskaper

Varianter av Rinkeby svenska rapporteras från förorter till Stockholm , Uppsala, Malmö och Göteborg med en övervägande invandrarbefolkning. Dessa varianter tenderar att vara baserade på lokala stadsaccenter, eller på mångfalden av standardsvenska som lärs ut i skolan. Dessa varianter kan beskrivas som att de har en något förenklad version av den svenska grammatiken och en rikedom av lånord från språken i de länder talarens föräldrar eller farföräldrar har sitt ursprung i: främst turkiska , med spår av kurdiska , arabiska , grekiska , persiska , serbo -Kroatiska , syriska och till viss del latinamerikanska spanska . Många engelska ord och en del engelsk grammatik används också, på grund av en ganska utbredd identifikation med afroamerikaner och uppskattningen av rap- och hiphopmusik och kultur.

Särskilt bland yngre talare uppvisar de olika varianterna en betydande variation i ordförråd och till viss del i grammatik och syntax. De delar dock alla några grammatiska likheter, som att slänga verb-andra ordordningen i standardsvenskan, istället använda subjekt–verb–objekt ordföljd efter ett adverb eller adverbial fras (som på engelska , jämför Idag jag tog bussen ("I dag Jag tog bussen") till Standard Svenska Idag tog jag bussen ("Idag tog jag bussen").

Exempel på ordförråd

Fras	Översättning	Ursprung
aina	polis (singular och plural)	Turkiska aynasız (som betyder spegellös). Turkiska hemliga polisbilar brukade inte ha sidospeglar och kunde identifieras på det sättet.
axa	gå, lämna	Svenska accelerera , "att accelerera"
baxa	stjäla (Stockholm)	Möjligen svensk baxa , "att dra, släpa"
chilla (även mjuk )	(att kyla; ta det lugnt; att vara lugn	båda varianterna från engelska
fet (adjektiv) fett (adverb)	Häftigt; trevlig; mycket	Bokstavligen svenska för "fett", används för att betona ett efterföljande ord. (substantiv)
flos	pengar	arabiska
gitta	gå; komma igång; Spring iväg	turkiska (gitmek) git (gå, imperativ)
guzz / guss	flicka	turkiska kız
-ish/-isch	vanlig ordändelse
hajde	skynda; börja röra	turkiska (haydi); också vanligt på Balkanspråk (hajde, ajde; ofta hajde bre)
jalla	skynda; börja röra	Arabiska (svensk stavning av arabiska "yalla")
keff	dålig, negativ, trasig och liknande	Arabiska (motsatt betydelse)
knatch	liten bit cannabis	möjligen från dialektala svenska knerts , "liten bit (av materia)"
len	pojke; bror; kille	turkiska lan < ulan < oğlan (som betyder pojke )
loko	galen	spanska
mannen	bekant tilltalande, "hej, man; min man; vän"	svenska, möjligen en engelsk calque
para	pengar	Serbokroatiska para eller turkiska para
sho	hälsning, kan användas som "hej" eller "adjö" (betyder "vad" på arabiska).	Arabiska eller italienska ( jfr ciao ), svensk slang tjo uttalas "sho"
shuno, shunne, shurda	kille; snubbe; snubbe	Från det svenska ordet person
soft (adj.) / softa (verb)	cool, bra, trevlig (eller lugna ner dig om det används som verb)	engelsk
tagga	komma bort	synonymt med gitta
wallah	jag svär vid Gud	arabiska

Litterär användning

Romaner skrivna delvis eller helt på Rinkebysvenska inkluderar

• Till vår ära av Alejandro Leiva Wenger; ("Till vår ära")
• Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri ; ("ett öga rött")
• Shoo Bre av Douglas Foley
• Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari. ("kalla det vad fan du vill")

Se även

• Mångkulturell London engelska
• Svensk hiphop
• Efterkrigstidens Sverige
• svenska dialekter
• Kebabnorsk
• Perkerdansk
• Ebonics

Vidare läsning

•   Ellen Bijvoet (2020). "3.4 Förortsindexerad svenska". till spår av andra språk i svenskan ( PDF) (Rapport). Rapporter från Språkrådet. Grafisk design av Gellerstedt, Tone. Svenska språkrådet. s. 45–50. ISBN 978-91-86959-64-7 .

externa länkar

• Språk och språkanvändning bland unga i flerspråkiga stadsmiljöer - ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet Arkiverat 2006-03-01 på Wayback Machine