2 Krönikeboken 16

2 Krönikeboken 16
Leningrad-codex-14-chronicles.pdf
Den fullständiga hebreiska texten i Krönikeböckerna (1:a och 2:a Krönikeboken) i Leningrad Codex (1008 CE).
bok Krönikeböcker
Kategori Ketuvim
Kristen bibel del Gamla testamentet
Ordning i den kristna delen 14

2 Krönikeboken 16 är det sextonde kapitlet i Andra Krönikeboken Gamla testamentet i den kristna bibeln eller i den andra delen av Krönikeböckerna i den hebreiska bibeln . Boken är sammanställd från äldre källor av en okänd person eller grupp, betecknad av moderna forskare som "krönikören", och hade den slutliga formen etablerad i slutet av femte eller fjärde århundradet f.Kr. Det här kapitlet tillhör avsnittet som fokuserar på Juda kungarike fram till dess förstörelse av babylonierna under Nebukadnessar och början av återupprättelsen under Kyros den store av Persien (2 Krönikeboken 10 till 36). Fokus i detta kapitel är Asa , Juda kung.

Text

Detta kapitel skrevs ursprungligen på hebreiska och är uppdelat i 14 verser.

Textuella vittnen

Vissa tidiga manuskript som innehåller texten till detta kapitel på hebreiska är av den masoretiska texttraditionen, som inkluderar Aleppo Codex (1000-talet) och Codex Leningradensis (1008).

Det finns också en översättning till koine-grekiska känd som Septuaginta , gjord under de senaste århundradena f.Kr. Befintliga gamla manuskript av Septuagintaversionen inkluderar Codex Vaticanus ( B ; B ; 300-talet) och Codex Alexandrinus ( A ; A ; 500-talet).

Gamla testamentets referenser

Krig mellan Asa och Basja (16:1–6)

Kriget mot Basja av Israel markerar den andra fasen av Asas regeringstid när han betedde sig illa och därför straffades. Under den första perioden litade Asa på Gud i strid och lyssnade på Guds profet (Azarja), men under den andra litade han inte på Gud utan slöt allians med Ben-Hadad av Aram i hans krig och ignorerade senare Hananis predikan. Som en konsekvens var Asa alltid plågad av krig under hela denna sista fas av hans regeringstid (jfr 1 Kungaboken 15:16).

Vers 1

I det trettiosjätte året av Asas regering drog Baesa, Israels konung, upp mot Juda och byggde Rama, för att ingen skulle låta någon gå ut eller komma in till Asa, Juda konung.
  • "Det 36:e året": I Thieles kronologi föll detta mellan september 895

till september 894 f.Kr. Thiele antar att året här inte syftar på Asas personliga styre utan till Juda rikes varaktighet (jfr "Artaxerxes 20:e år", 445 fvt, i Nehemja 2:1 räknades från början av Xerxes regeringstid i 465 f.Kr.). Krönikeskrivaren placerade invasionerna i en korrekt kronologi efter resten under de första 10 åren av Asas styre (från 910 till 900 f.Kr.), med början med attacken av kushiterna och lubim (men inget krig med Israel ännu) strax före tredje månaden av Asas 15:e år (mellan september 896 och september 895 fvt), som slutade med ett segerfirande av Juda. Detta orsakade en migration av människor från det norra kungariket till söder, som Baashas invasion försökte stoppa. 1 Kungaboken 15:33 noterar att Basja blev kung av Israel under det tredje året av Asas regeringstid (909/908 f.v.t.) och regerade i 24 år (till 886/885 f.v.t.), alltså endast fram till Asas 26:e år (1 Kungaboken) 16:8). Därför var det 36:e året från divisionen också det 16:e året för Asa.

  • "Ramah" ligger 9 kilometer (5,6 mi) norr om Jerusalem.

Hananis budskap till Asa (16:7–10)

Hananis korta men starka tal har inslag av tre andra profeter: förkunnelsen av Jesajas förkunnelse (vers 7; jfr Jesaja 7:9; 10:20; 31:1), Sakarjas ord (vers 9; jfr. Sakarja 4:10), och Jeremias lidande (vers 10; Jer 20:2–3).

Vers 7

Och vid den tiden kom siaren Hanani till kung Asa i Juda och sade: "Eftersom du förlitade dig på kungen av Aram och inte förlitade dig på Herren, din Gud, därför undkom den aramiska konungens här ur din hand.
  • "Siaren Hanani": fader till en annan siare, Jehu (1 Kungaboken 16:1, 7; 2 Krönikeboken 19:2; 2 Krönikeboken 20:34).
  • "Aram": eller "Syrien" (KJV, NKJV, ESV)

Asas död (16:11–14)

Det omfattande avslutande erkännandet av Asas regeringstid med de ovanliga uppskattningsorden före beskrivningen av hans begravning indikerar att hans son Josafat redan hade tagit på sig regeringens uppdrag sedan Asas sjukdom gjorde honom oförmögen att regera (vers 12). Asas sjukdom sågs som ett straff för hans skamliga beteende mot siaren Hanani (1 Kungaboken 15:23), i ironi över kungens namn som kan tolkas som "YHWH helar". Eftersom ordet "Asa" också kunde härledas från det arameiska ordet för 'myrra', visar begravningsbålet (jfr Jeremia 34:5; 2 Krön 21:19) med rökelsen och de ömtåliga kryddorna att Asa begravdes i ' ett sätt som överensstämde med hans namn”.

Vers 12

Och i hans trettionionde år av hans regering blev Asa sjuk i hans fötter, och hans sjukdom var svår; men i sin sjukdom sökte han inte Herren utan läkarna.
  • "Det 39:e året": i Thieles kronologi föll detta 872/871 fvt.
  • "Läkare" återspeglar här "folketymologin" av Asas namn, som också kan betyda "läkare".

Vers 13

Och Asa gick till vila med sina fäder, och han dog i sitt fyrtioförsta år av sin regering.
  • "Det 41:a året": i Thieles kronologi föll detta 870/869 fvt.

Se även

  • Relaterade bibeldelar : 2 Krönikeboken 14 , 2 Krönikeboken 15 , 2 Krönikeboken 21 , Jesaja 7 , Jesaja 10 , Jesaja 31 , Jeremia 20 , Sakarja 4
  • Anteckningar

    Källor

    externa länkar