Sonett 18

Ej att förväxla med Shall I Compare You to a Spring Day .

« » Sonett 18
Sonett 18 i 1609 års Quarto av Shakespeares sonetter.
Q1 Q2 Q3 C Ska jag jämföra dig med en sommardag? Du är ljuvligare och mer behärskad: Hårda vindar skakar majs älsklingsknoppar, Och sommarens arrende har ett alltför kort datum: Någon gång för varmt skiner himlens öga, Och ofta är hans guldhy nedtonad; Och varje mässa från mässan avtar någon gång, Av en slump, eller naturens skiftande gång, otrimmad: Men din eviga sommar skall inte blekna, Inte heller förlora besittningen av det vackra du äger; Inte heller skall döden skryta, du vandrar i hans skugga När du i eviga led till tid växer: Så länge människor kan andas eller ögon se, så länge lever detta, och detta ger dig liv. 4 8 12 14 —William Shakespeare

" Sonett 18 " är en av de mest kända av de 154 sonetter skrivna av den engelske dramatikern och poeten William Shakespeare .

I sonetten frågar talaren om han ska jämföra Fair Youth med en sommardag, men konstaterar att han har egenskaper som överträffar en sommardag. Han noterar också att egenskaperna hos en sommardag kan förändras och så småningom kommer att minska. Talaren konstaterar sedan att Fair Youth kommer att leva för evigt i diktens rader, så länge den går att läsa. Det finns en ironi som uttrycks i den här sonetten: det är inte den egentliga unge mannen som kommer att förevigas, utan beskrivningen av honom som finns i dikten, och dikten innehåller en knapp eller ingen beskrivning av den unge mannen, utan innehåller i stället levande och bestående beskrivningar av en sommardag, som den unge mannen ska överleva.

Strukturera

Sonnet 18 är en typisk engelsk eller Shakespeareisk sonett , med 14 rader av jambisk pentameter : tre quatrains följt av en kuplett . Den har också det karakteristiska rimschemat : ABAB CDCD EFEF GG. Dikten återspeglar den retoriska traditionen hos en italiensk eller petrarkansonett . Petrarchansonetter diskuterade vanligtvis kärleken och skönheten hos en älskad, ofta en ouppnåelig kärlek, men inte alltid. Den innehåller också en volta , eller förskjutning i diktens ämne, som börjar med den tredje kvatänen.

Kuplettens första rad exemplifierar en vanlig jambisk pentameterrytm:

 × / × / × / × / × / Så länge män kan andas eller ögon kan se, (18.13) 

/ = ictus , en metriskt stark stavelseposition. × = nonictus .

Sammanhang

Dikten är en del av Fair Youth- sekvensen (som omfattar sonetter 1–126 i den accepterade numreringen som härrör från den första upplagan 1609). Det är också den första i cykeln efter öppningssekvensen som nu beskrivs som fortplantningssonetter . Vissa forskare hävdar dock att det är en del av fortplantningssonetterna, eftersom det tar upp idén om att nå evigt liv genom det skrivna ordet, ett tema de hittar i sonetterna 15–17 . I denna vy kan den ses som en del av en övergång till sonnett 20- talets tidstema.

Analys

"Här" på rad sex kan ha två betydelser:

• (1) Ansiktets yttre utseende jämfört med solen ("himlens öga") i föregående rad, eller
• (2) Den äldre betydelsen av ordet i förhållande till de fyra humorerna .

På Shakespeares tid bar "hy" både yttre och inre betydelser, liksom ordet "tempererad" (externt, ett väderförhållanden; internt, en balans av humor). Den andra betydelsen av "hy" skulle kommunicera att den älskades inre, glada och tempererade läggning är konstant, till skillnad från solen, som kan utplånas på en molnig dag. Den första betydelsen är mer uppenbar: en negativ förändring i hans yttre utseende.

Ordet "otrimmat" i rad åtta kan tas på två sätt: För det första i betydelsen förlust av dekoration och krusiduller, och för det andra i betydelsen otrimmade segel på ett fartyg. I den första tolkningen läser dikten att vackra ting naturligtvis förlorar sin fantasi med tiden. I den andra står det att läsa att naturen är ett fartyg med segel som inte är anpassade till vindförändringar för att korrigera kursen. Detta, i kombination med orden "naturens föränderliga kurs", skapar en oxymoron: naturens oföränderliga förändring, eller det faktum att det enda som inte förändras är förändring. Denna rad i dikten skapar en förskjutning från de första åtta radernas föränderlighet till evigheten av de sex sista. Både förändring och evighet erkänns sedan och utmanas av den sista raden.

"Ow'st" på rad tio kan ha två betydelser, var och en vanlig vid den tidpunkten: "ownest" och "owest". "Owe", på Shakespeares tid, användes ibland som en synonym för "egen". Men "owest" förmedlar tanken att skönhet är något som lånas från naturen - att det måste betalas tillbaka. I denna tolkning kan "rättvis" vara en ordlek på "biljettpris", eller det pris som naturen kräver för livets resa. Andra forskare har påpekat att detta lån- och utlåningstema i dikten gäller både naturen och mänskligheten. Sommaren sägs till exempel ha ett "hyreskontrakt" med "allt för kort datum". Detta monetära tema är vanligt i många av Shakespeares sonetter, eftersom det var ett vardagligt tema i hans spirande kapitalistiska samhälle.

Inspelningar

• Paul Kelly , för 2016 års album Seven Sonnets & a Song
• Chuck Liddell- video på YouTube
• David Gilmour- video på YouTube
• Bryan Ferry , för albumet Diana, Princess of Wales: Tribute från 1997

Anteckningar

• Baldwin, TW (1950). Om den litterära genetiken av Shakspeares sonetter . University of Illinois Press, Urbana.
• Hubler, Edward (1952). Känslan av Shakespeares sonetter . Princeton University Press, Princeton.
• Schoenfeldt, Michael (2007). Sonetterna: Cambridge-följeslagaren till Shakespeares poesi . Patrick Cheney, Cambridge University Press, Cambridge.

Första upplagan och faksimil

• Shakespeare, William (1609). Shake-speares sonetter: Never Before Imprinted . London: Thomas Thorpe .
•   Lee, Sidney , red. (1905). Shakespeares sonetter: Att vara en reproduktion i faksimil av den första upplagan . Oxford: Clarendon Press . OCLC 458829162 .

Variorum upplagor

•   Alden, Raymond Macdonald , red. (1916). Shakespeares sonetter . Boston: Houghton Mifflin Harcourt . OCLC 234756 .
•   Rollins, Hyder Edward , red. (1944). En ny Variorum-upplaga av Shakespeare: Sonnetterna [2 volymer] . Philadelphia: JB Lippincott & Co. OCLC 6028485 . — Volym I och Volym II på Internetarkivet

Moderna kritiska utgåvor

•    Atkins, Carl D., red. (2007). Shakespeares sonetter: med tre hundra år av kommentarer . Madison: Fairleigh Dickinson University Press . ISBN 978-0-8386-4163-7 . OCLC 86090499 .
•    Booth, Stephen , red. (2000) [första uppl. 1977]. Shakespeares sonetter (Rev. ed.). New Haven: Yale Nota Bene . ISBN 0-300-01959-9 . OCLC 2968040 .
•    Burrow, Colin, red. (2002). De kompletta sonetterna och dikterna . Oxford Shakespeare . Oxford: Oxford University Press . ISBN 978-0192819338 . OCLC 48532938 .
•    Duncan-Jones, Katherine , red. (2010) [första uppl. 1997]. Shakespeares sonetter . Arden Shakespeare , tredje serien (Rev. ed.). London: Bloomsbury . ISBN 978-1-4080-1797-5 . OCLC 755065951 . — 1:a upplagan på Internetarkivet
•    Evans, G. Blakemore , red. (1996). Sonetterna . Den nya Cambridge Shakespeare . Cambridge: Cambridge University Press . ISBN 978-0521294034 . OCLC 32272082 .
•    Kerrigan, John , red. (1995) [första uppl. 1986]. Sonetterna ; och, En älskares klagomål . Ny pingvin Shakespeare (Rev. ed.). Penguin böcker . ISBN 0-14-070732-8 . OCLC 15018446 .
•    Mowat, Barbara A.; Werstine, Paul, red. (2006). Shakespeares sonetter och dikter . Folger Shakespeare bibliotek . New York: Washington Square Press . ISBN 978-0743273282 . OCLC 64594469 .
•    Orgel, Stephen , ed. (2001). Sonetterna . Pelikanen Shakespeare (Rev. ed.). New York: Penguin Books . ISBN 978-0140714531 . OCLC 46683809 .
•    Vendler, Helen , ed. (1997). Konsten att Shakespeares sonetter . Cambridge, Massachusetts: Belknap Press vid Harvard University Press . ISBN 0-674-63712-7 . OCLC 36806589 .

externa länkar

• Verk relaterade till Sonnet 18 (Shakespeare) på Wikisource
• Omskrivning och analys (Shakespeare-online)
• på YouTube
• Poeterras inspelning av Sonnet 18
• Dikten, tonsatt