Ashima

,    Ashima ( hebreiska : אֲשִׁימָא <a i=6>‎, modernt : 'ašima' , tiberiskt : 'ašimā' ; latin : Asima ) är en forntida semitisk gudinna.

Forntida Mellanöstern

Asima var en västsemitisk ödesgudinna släkt med den akkadiska gudinnan Shimti ("ödet"), som var en gudinna i sin egen rätt men också en titel av andra gudinnor som Damkina och Ishtar . Damkina titulerades till exempel banat shimti , "ödets skapare". Namnet Ashima kan översättas som "namnet, delen eller partiet" beroende på sammanhang. Det är släkt med samma rot som den arabiska qisma och den turkiska kismet . Asima var en av flera gudar som dyrkades i de enskilda städerna i Samaria som nämns specifikt med namn i 2 Kungaboken ( 2 Kungaboken 17:30) i den hebreiska bibeln .

Julian Obermann föreslår ett nära samband med begreppet "namn" och "öde eller syfte" från den västsemitiska roten "šm" och citerar flera exempel i den ugaritiska texten där namngivningen av en person eller ett objekt bestämmer framtida funktion som är ett bekant tema i många mytologier. Godfrey Rolles Driver översätter "šmt" som "avgift, plikt, funktion" i sin ordlista för ugaritiska och kopplar detta till den akkadiska "shimtu" som han översätter som "utnämnd lot". Som en personifiering av ödet var Ashima besläktad med den sydsemitiska gudinnan Manathu (eller Manāt ) vars namn betydde "mätaren, ödet eller delen" som dyrkades av de nabateiska folken i Jordanien och andra tidiga sydsemitiska och arabiska folk. Båda namnen förekommer i alternativa verser i ugaritiska texter. ( visas namnet på gudinnan Asherah i alternativa verser med Elath för att indikera att båda namnen syftar på samma gudinna). Ashim-Yahu och Ashim-Beth-El är former av hennes namn och en variant av hennes namn är också intygad i det hebreiska templet i Elephantine i Egypten. Det gudomliga namnet eller epitetet Ashima-Yaho (haShema YHWH) som intygas i papyri från Yahweh-templet Elephantine i Egypten har kopplats till både tema och struktur med en titel av Astarte som i de ugaritiska texterna förekommer som Astarte Name-of -Baal (t.ex. KTU ("Keilalphabetische Texte aus Ugarit") 1.16.vi.56).

Enligt Talmud tog Ashima-idolen formen av ett "skalligt får" (möjligen en get eller bagge), medan Rabbi Saadia Gaon förklarar att den var i form av en katt. Rabbinen Elias Levita skriver att Ashima var en apformad idol.