Tigre språk

Ej att förväxla med Tigrinya .

Tigre
ትግረ (Tigre) / ትግሬ (Tigrē) / ትግራይት (Tigrayit)/ ኻሳ (Xasa)
Infödd till	Eritrea
Etnicitet	Tigre
Modersmålstalare	1000000
Språkfamilj	Afro-asiatiska semitiska västsemitiska sydsemitiska Tigre
Skrivsystem	Tigre alfabet ( Geʽez skrift ), arabisk skrift
Officiell status
Erkänt minoritetsspråk i	Eritrea Sudan
Språkkoder
ISO 639-2
ISO 639-3	tig
Glottolog	tigr1270

Tigre (Tigre: ትግረ tigre eller ትግሬ tigrē ), mer känd i Eritrea under dess autonym Tigrayit ( ትግራይት ), är ett eritreanskt semitiskt språk som talas på Afrikas horn . Den tillhör den semitiska grenen och talas främst av tigrarna i Eritrea. Tillsammans med Tigrinya tros det vara det mest närbesläktade levande språket till Ge'ez , som fortfarande används som det liturgiska språket i den eritreanska ortodoxa Tewahedo-kyrkan och etiopisk-ortodoxa Tewahedo-kyrkan . Tigre har en lexikal likhet på 71 % med Ge'ez och på 64 % med Tigrinya. Från och med 1997 talades Tigre av cirka 800 000 Tigre-folk i Eritrea. Tigreen bebor huvudsakligen västra Eritrea, även om de också bor i de norra högländerna i Eritrea och dess förlängning in i den angränsande delen av Sudan, såväl som Eritreas Röda havskust norr om Zula .

Tigrefolket ska inte förväxlas med sina grannar i söder, Tigrinyafolket i Eritrea och Tigrayanerna i Etiopien, som talar Tigrinya. Tigrinya härstammar också från föräldern Geʽez-tungan, men är ganska skild från Tigre trots likheten i namn.

Dialekter

Det finns flera dialekter av Tigre, några av dem är; Mansa' (Mensa), Habab, Barka, Semhar, Algeden, Senhit (Ad-Tekleis, Ad-Temariam, Bet-Juk, Marya Kayah, Maria Tselam) och Dahalik, som talas i Dahlaks skärgård. Förståeligheten mellan dialekterna är över 91% (förutom Dahalik), där förståelsen mellan Dahalik och de andra dialekterna är mellan 24% och 51%.

Siffra

Grundtal

• 1. ḥate ሐተ eller ḥante ሐንተ (f); አሮ 'aro (m)
• 2. kili'ē ክልኤ
• 3. sel'ās ሰለአስ
• 4. 'arbaʽe አርበዕ
• 5. ḥams ሐምስ eller ḥamus ሐሙስ
• 6. si'es ስእስ eller sus ሱስ
• 7. sebuʽi ሰቡዕ
• 8. seman ሰመን
• 9. siʽe ሰዕ
• 10.ʽasir ዐስር
• 11.ʽasir-hatte ዐስር-ሐተ
• 12.ʽasir-kil'e ዐስር-ክልኤ
• ...
• 20. ʽisra ዕስረ
• 21. ʽisra w ḥate ዕስረ ወሐተ
• 22. ʽisra w kili'ē ዕስረ ወክልኤ
• ...
• 30. selasa ሰለሰ
• 31. selasa w ḥate ሰለሰ ወሐተ
• ...
• 40. arbaʽa አርበዐ
• 41. arbaʽa w ḥate አርበዐ ወሐተ
• ...
• 50. ḥamsa ሐምሰ
• 51. ḥamsa w ḥate ሐምሰ ወሐተ
• ...
• 100. mi'et ምእት
• 200. kil'e miʽet ክልኤ ምእት
• 300. seles miʽet ሰለአስ ምእት
• ...
• 1000. 'alf አልፍ

Ordningstal

Ordningstal har både feminin och maskulin form. De könsneutrala ordningstalen beskrivs i avsnittet nedan. För att beskriva den maskulina formen - "ay" läggs till och respektive -ayt för att beskriva den feminina formen.

• 1:a አወል awel: አወላይ/አወላይት awelay/awelayit (m/f) eller ቀዳም q'edam : ቀዳማይ/ሚamaትm/qedamaዳ
• 2:a ከልእ kaal'e : ከለኣይ/ከለኣይት kale'ay/kale'ayt (m/k)
• 3:e ሰልስ saals ...
• 4:e ረብዕ raab'e ...
• 5:e ሐምስ ḥaams ...
• 6:e ሰድስ saads ...
• 7:e ሰብዕ saab'e ...
• 8:e ሰምን saamn ...
• 9:e ተስዕ taas'e ...
• 10:e ዐስር 'asr ...

Fonologi

Tigre har bevarat de två faryngeala konsonanterna av Ge'ez. Ge'ez vokalinventering har nästan bevarats förutom att de två vokalerna som är fonetiskt nära [ɐ] och [a] verkar ha utvecklats till ett par fonem som har samma kvalitet (samma artikulation) men skiljer sig i längd ; [a] kontra [aː] . Den ursprungliga fonemiska distinktionen enligt kvalitet finns kvar i Tigrinya. Vokalen [ɐ] , traditionellt kallad "första ordningens vokal", transkriberas oftast ä inom semitisk lingvistik.

Tigres fonem visas nedan i både Internationella fonetiska alfabetet (IPA)-symboler (anges med IPA-parenteser) och de symboler som är vanliga (men inte universella) bland lingvister som arbetar med etiopiska semitiska språk . För den långa vokalen /aː/ används symbolen 'ā' per Raz (1983). Tre konsonanter, /p, p', x/, förekommer endast i ett litet antal lånord, därför skrivs de inom parentes.

Som i andra etiopiska semitiska språk är den fonemiska statusen för /ə/ tveksam; det kan vara möjligt att behandla det som en epentetisk vokal som introduceras för att bryta upp konsonantkluster.

Konsonanter

		Labial	Dental	Palatal	Velar	Faryngeal	Glottal
Nasal		m	n
Sluta	tonlös	( p )	t	tʃ ⟨č⟩	k		ʔ
	tonande	b	d	dʒ ⟨ǧ⟩	ɡ
	ejektiv	( pʼ )	tʼ	tʃʼ ⟨č'⟩	kʼ
Frikativa	tonlös	f	s	ʃ ⟨š⟩	( x )	ħ	h
	tonande		z	ʒ ⟨ž⟩		ʕ
	ejektiv		sʼ
Ungefär			l	j ⟨y⟩	w
Rhotic			r

Vokaler

	Främre	Central	Tillbaka
Stänga	i	ɨ ⟨ə⟩	u
Mitten	e		o
Öppen		a , aː ⟨ā⟩

Konsonantlängd

Konsonantlängd är fonemisk i Tigre (det vill säga ett par ord kan skiljas åt enbart med konsonantlängd), även om det finns få sådana minimala par. Vissa konsonanter förekommer inte länge; dessa inkluderar faryngeala konsonanter, glottalkonsonanter, /w/ och /j/ . I detta språk uppstår långa konsonanter nästan enbart genom gemination som en morfologisk process; det finns få, om några, långa konsonanter i ordrötter. Gemination är särskilt framträdande i verbmorfologi.

Grammatik

Dessa anteckningar använder den stavning som antagits av Camperio (1936 - se bibliografi) som tycks närma sig italienska regler.

Substantiv är av två kön, maskulina och feminina.

• Obestämd artikel: maskulint uoro አሮ eg uoro ennas አሮ እነስ - en man; feminin hatte ሐተ t.ex. hatte sit ሐተ እሲት - en kvinna.
• Den bestämda artikeln, "den", när den uttrycks, är la ለ eg ለጸሐይ ወ ለወርሕ - solen och månen.

Som vi kan förvänta oss av ett semitiskt språk, är specifikt feminina former, där de finns, ofta bildade av ett element med t :

• maskulint: አድግ ʼ adəg - åsna, åsna; feminin: እድግሀት ʼədgəhat - hon-röv;
• maskulint: ከልብ kalb - hund; feminin: ከልበት kalbat - tik;
• maskulint: ከድመይ kadmay - tjänande man; ከድመይት kadmayt - tjänande kvinna;
• maskulint: መምበ mamba - herre, mästare; መምበይት mambayt - dam, älskarinna.

På liknande sätt kan ljudförändringar också markera skillnaden mellan singular och plural:

• ነጉስ nəgus - kung; negüs - kungar;
• በሐር bahar - hav; አብሑር ʼabhur – hav;
• እሲት ʼəsit – kvinna; አንስ ʼans - kvinnor;
• ወለት walat - flicka; አዋልድ ʼ āwaləd - flickor;
• መሆር mahor - föl, hingst; አምሁር ʼ amhur - föl, hingstar;
• ነቢ nabi - profet; ነቢያት nabiyat - profeter;
• በገዐት baga'āt - ett får; አበግዕ ʼ ābagəʽ - får, plural;
• አርዌ ʼ ārwē - Orm; አረዊት ārawit - ormar, plural;
• ሖግ ḥog - fot; ሐነግ ḥanag - fötter; flertal
• እገር ʼəgər - fot; አእጋር ʼ ā'əgār fötter; flertal
• አዘን ʼəzən - öra; አእዛን ʼaʼəzān - öron;
• ሰዐት saʽat - timme; ሰዓታት saʽātāt - timmar;
• አንፍ ʼānəf - näsa; አንፎታት ʼanfotāt - näsor;
• ህዳይ hədāy - bröllop; ህዳያት hədāyāt - bröllop;
• አብ ʼāb - far; አበው ʼābaw - fäder;
• እም ʼəm - mor; እመወት ʼəmawat - mödrar;
• ኮኮብ kokob - stjärna;ከዋክብ kawākəb - stjärnor;
• ጓነ gʷāna - utlänning;ጓኖታት gʷānotāt - utlänningar;
• ረአስ raʼas - huvud; አርእስ ʼ arʼəs - huvuden;
• ጸፍር ṣəfər - tass, hov; አጸፍር ʼāṣfār - klor, klövar;
• ከብድ kabəd - mage; አክቡድ ʼākbud – magar.
• ልበስ ləbas - ልበሰት ləbasat kläder

Personliga pronomen skiljer "du, maskulin" och "du, feminin" i både singular och plural:

• አነ ʼ ana - Jag, jag
• እንታ ʼənta – du, singular, maskulint
• እንቲ ʼənti – du, singular, feminin
• ህቱ hətu - han, honom, det (masc.)
• ህታ həti - hon, henne, det (fem.)
• ሕነ hənna - vi, oss
• እንቱም ʼəntum – du, plural, maskulint
• እንትን ʼəntən - du, plural, feminin
• ህቶም hətom - de, dem, maskulina
• ህተን həten - de, dem, feminina

De possessiva pronomenen visas (a) med suffix till substantivet, (b) som separata ord:

• mitt - (a) -ya የ exempel: kətābya ክታብየ- min bok; (b) nāy ናየ med maskulina substantiv; nāya ናየ med feminina substantiv;
• din (sing. mas. & fem.) - (a) -ka ካ exempel: kətābka ክታብካ- din bok; (b) med mask. nāyka ናይካ , med fem. nāyki ናይኪ ;
• hans - (a) -u -ኡ exempel kətābu ክታቡ - hans bok; (b) med mask. nāyu ናዩ , med fem. nāya ናያ ;
• vårt - (a) -na ና exempel kətābna ክታብና - hennes bok; (b) med mask. nāyna ናይና , med fem. nāyna ናይና ;
• din (pl. masc. & fem.) - (a) -kum ኩም (a) -kən ክን exempel kətabkum ክታብኩም/ክታብክን- din bok; (b) med mask. nāykum ናይኩም , med fem. nāykən ናይክን ;
• deras - -om -ኦም exempel kətābom ክታቦም- deras bok; (b) med mask. nāyom ,ናዮም med fem. nāyan ናየን .

Verbet att vara":

• ana halleco (o) tu - አና ሀለኮ jag är; negativ: ihalleco ኢሀለኮ- Jag är inte;
• enta halleco (o) tu - እንታ ህሌካ du (sjung. masc.) är; neg. ihalleco ኢሀለኮ- du är inte;
• enti hallechi tu - እንቲ ሀሌኪ du (sing. fem.) är; neg. ihalleco ኢሀለኮ;
• hötu halla tu ህቱ ሀላ- han är; neg. ihalla ኢሀላ;
• höta hallet tu ህታ ሀሌት - hon är; neg. ihallet ኢሀሌት;
• henna hallena tu ሕና ሀሌና - vi är; neg. ihallena ኢሀሌና;
• entum hallecum tu እንቱም ሀሌኩም- du (pl. masc.) är; neg. ihallecum ኢሀሌኩም;
• entim hallechen tu እንትን ሀሌክን- du (pl. fem.) är; neg. ihallecum ኢሀሌክን;
• hötön hallaa tom ህተን ሀሌያ- de (masc.) är; neg. ihallao ኢሀሌያ;
• hötön halleia ten ህተን ሀሌያ - de (fem.) är; neg. ihallao ኢሀሌያ.

Verbet "att vara", dåtid:

• ... alco ዐልኮ- Jag var; negativ: iálco ኢዐልኮ - Jag var inte;
• ... alca ዐልካ- du (sjung. masc.) var; neg. iálca ኢዐልካ ;
• ... alchi ዐልኪ- du (sing. fem.) var; neg. iálca ኢዐልኪ ;
• ... ala ዐላ- han var; neg. iála ኢዐላ ;
• ... alet ዐለት- hon var; neg. iállet ኢዐለት ;
• ... alna ዐልና- vi var; neg. iálna ኢዐልና ;
• ... alcum ዐልኩም- du (pl. masc.) var; neg. iálcum ኢዐልኩም ;
• ... alchen ዐልክን- du (pl. fem.) var; neg. iálcum ኢዐልክን ;
• ... alou ዐለው- de (masc.) var; neg. iálou ኢዐለው ;
• ... alaia ዐለያ- de (fem.) var; neg. iáleia ኢዐለያ .

Verbet "att ha":

• Uoro chitab bi-e ዎሮ ኪታብ ብየ - Jag har en bok
• Uoro chitab bö-ca ዎሮ ክታብ ብካ - Du (sing. masc.) har en bok,

och så vidare, med det sista ordet i varje fall:

• ... be-chi ብኪ - du (sjung. fem.), etc.
• ... bu ቡ - han...
• ... ba በ - hon...
• ... be-na ብና- vi...
• ... be-cum ብኩም- you (pl. masc.)...
• ... be-chin ብክን- you (pl.fem.) ...
• ... bom ቦም- de (masc.)...
• ... ben በን- de (fem.)...

Verbet "att ha": dåtid, med ett feminint substantiv som exempel:

• Hatte bēt álet-ilu ሐተ ቤት ዐልት እሉ - Han hade ett hus
• Hatte bēt álet-ilka ሐተ ቤት ዐልት እልካ - Du (sjung. masc.) du hade ett hus,

och så vidare, med det sista ordet i varje fall:

• ... el-ki እልኪ - du (sing. fem.) hade ett hus,
• ... álet-ollu ዐለት እሉ- han hade osv.
• ... el-la ዐለት እላ- hon hade...
• ... ilna ዐለት እልና- vi hade...
• ... elkum ዐለት እልኩም- du pl. masc.) hade ...
• ... el-kn ዐለት እልክን- du (pl. fem.) hade ...
• ... el-om ዐለት እሎም - de (masc.) hade ...
• ... el-len ዐለት እለን- de (fem.) hade ...

Prov

• ሐየት እት ልርእው፣ እብ አሰሩ ሐዙው När de ser ett lejon, söker de det genom dess spår.
• ህኩይ ድራሩ ንኩይ Lazys middag är mindre
• ህግየ ፍ'ደት ምን ገብእ። አዚም ደሀብ ቱ När tala är en skyldighet är tystnad guld
• ምህሮ ኖርቱ ወቅዌት ጽልመት፣ Kunskap är ljushet och okunnighetsmörker.

Andra prover

• ሐል ክም እም ኢትገብእ ወጸሓይ ወርሕ ክም አምዕል
• ለኢልትሐሜ ኢልትሐመድ፣
• ለቤለ ለአሰምዕ ወለዘብጠ ለአደምዕ፣
• ሐሊብ መ ውላዱ ሔሰዩ፣
• ሐምቅ ሐምቁ ምን ረክብ ዜነት ለአፈግር፣
• ምስል ብርድ አከይ ፍርድ

Skrivsystem

Sedan omkring 1889 har Ge'ez-skriften (etiopisk skrift) använts för att skriva tigrespråket. Tigretalare använde tidigare arabiska mer allmänt som en lingua franca. Bibeln har översatts till tigran.

Jävla manus

Se även: Ge'ez script § Anpassningar till andra språk

Ge'ez-skriptet är en abugida , där varje tecken representerar en konsonant+vokalkombination. Ge'ez och dess manus kallas också Ethiopic. Manuset har modifierats något för att skriva Tigre.

Tigre Ge'ez script

	ä	u	i	a	e	ə	o	wä	wi	wa	vi	wə
h	ሀ	ሁ	ሂ	ሃ	ሄ	ህ	ሆ
l	ለ	ሉ	ሊ	ላ	ሌ	ል	ሎ
ḥ	ሐ	ሑ	ሒ	ሓ	ሔ	ሕ	ሖ
m	መ	ሙ	ሚ	ማ	ሜ	ም	ሞ
r	ረ	ሩ	ሪ	ራ	ሬ	ር	ሮ
s	ሰ	ሱ	ሲ	ሳ	ሴ	ስ	ሶ
š	ሸ	ሹ	ሺ	ሻ	ሼ	ሽ	ሾ
ḳ	ቀ	ቁ	ቂ	ቃ	ቄ	ቅ	ቆ	ቈ	ቊ	ቋ	ቌ	ቍ
b	በ	ቡ	ቢ	ባ	ቤ	ብ	ቦ
t	ተ	ቱ	ቲ	ታ	ቴ	ት	ቶ
č	ቸ	ቹ	ቺ	ቻ	ቼ	ች	ቾ
ḫ	ኀ	ኁ	ኂ	ኃ	ኄ	ኅ	ኆ	ኈ	ኊ	ኋ	ኌ	ኍ
n	ነ	ኑ	ኒ	ና	ኔ	ን	ኖ
ʾ	አ	ኡ	ኢ	ኣ	ኤ	እ	ኦ
k	ከ	ኩ	ኪ	ካ	ኬ	ክ	ኮ	ኰ	ኲ	ኳ	ኴ	ኵ
w	ወ	ዉ	ዊ	ዋ	ዌ	ው	ዎ
ʿ	ዐ	ዑ	ዒ	ዓ	ዔ	ዕ	ዖ
z	ዘ	ዙ	ዚ	ዛ	ዜ	ዝ	ዞ
ž	ዠ	ዡ	ዢ	ዣ	ዤ	ዥ	ዦ
y	የ	ዩ	ዪ	ያ	ዬ	ይ	ዮ
d	ደ	ዱ	ዲ	ዳ	ዴ	ድ	ዶ
ǧ	ጀ	ጁ	ጂ	ጃ	ጄ	ጅ	ጆ
g	ገ	ጉ	ጊ	ጋ	ጌ	ግ	ጎ	ጐ	ጒ	ጓ	ጔ	ጕ
ṭ	ጠ	ጡ	ጢ	ጣ	ጤ	ጥ	ጦ
č̣	ጨ	ጩ	ጪ	ጫ	ጬ	ጭ	ጮ
p̣	ጰ	ጱ	ጲ	ጳ	ጴ	ጵ	ጶ
ṣ	ጸ	ጹ	ጺ	ጻ	ጼ	ጽ	ጾ
f	ፈ	ፉ	ፊ	ፋ	ፌ	ፍ	ፎ
sid	ፐ	ፑ	ፒ	ፓ	ፔ	ፕ	ፖ
	ä	u	i	a	e	ə	o	wä	wi	wa	vi	wə

Se även

• Beni-Amer människor
• Tig (Tigrinya-språket)
• Tigre människor

externa länkar

• Online Tigre-språkhandledning av Omar M. Kekia
• Woldemikael, Tekle M. 2003. Språk, utbildning och offentlig politik i Eritrea. African Studies Review , april 2003.
• Modaina: De Tigre-talande folkens historia och språk
• Tigre i Mozilla Common Voice

Bibliografi

• Camperio, Manfredo. Manuale Pratico della Lingua Tigrè , Hoepli, Milano, 1936.
• Beaton, AC & A. Paul (1954). En grammatik och ordförråd för Tigre-språket (som talas av Beni Amer) . Khartoum: Publications Bureau.
• Elias, David L. (2005). Tigre of Habab: Kort grammatik och texter från Rigbat-folket . Ph.D-avhandling. Harvard Universitet.
• Elias, David L. (2014). Tigrespråket i Gindaˁ, Eritrea: kort grammatik och texter . (Studies in Semitic Languages ​​and Linguistics, 75.) Brill.
• Leslau, Wolf. (1945) Kort grammatik av Tigré . Publikationer från American Oriental Society, Offprint Series, nr 18. New Haven: American Oriental Society.
• Leslau, Wolf. (1945), "The Verb in Tigré", i: Journal of the American Oriental Society 65/1, s. 1–26.
• Leslau, Wolf. (1945), "Grammatical Sketches in Tigré (North Ethiopic): Dialect of Mensa", i: Journal of the American Oriental Society 65/3, s. 164–203.
• Leslau, Wolf. (1948), "Supplementary observations on Tigré grammar", i: Journal of the American Oriental Society 68/3, s. 127–139.
• Littmann, E. (1897), "Die Pronomina in Tigré", i: Zeitschrift für Assyriologie 12, s. 188–230, 291–316.
• Littmann, Enno. (1898), "Das Verbum der Tigre-Sprache", i: Zeitschrift für Assyrologie 13, s. 133–178; 14, s. 1–102.
• Littmann, Enno. (1910–15). Publikationer av Princeton-expeditionen till Abessinien , 4 vols. i 4, Leyden.
• Littmann, Enno. och Höfner, Maria. (1962) Wörterbuch der Tigrē-Sprache: Tigrē-Deutsch-Englisch . Wiesbaden: Franz Steiner Verlag.
• Nakano, Aki'o & Yoichi Tsuge (1982). A Vocabulary of Beni Amer Dialect of Tigre . Tokyo: Institutet för studier av språk och kulturer i Asien och Afrika.
• Palmer, FR (1956). "'Openness' in Tigre: a problem in prosodic statement", i: Bulletin of the School of Oriental and African Studies 18/3, s. 561–577.
• Palmer, FR (1961). "Släktsatser i Tigre", i: Ord 17/1, s. 23–33.
• Palmer, FR (1962). Tigre-substantivets morfologi . London: Oxford University Press.
• Raz, Shlomo. (1980). "Tigre syntax and Semitic Ethiopian", i: Bulletin of the School of Oriental and African Studies 43/2, s. 235–250.
• Raz, Shlomo. (1980). "The morphology of the Tigre verb (Mansaʿ dialect)", i: Journal of Semitic Studies 25/1, s. 66–84; 25/2, s. 205–238.
• Raz, Shlomo. (1983). Tigre grammatik och texter . Malibu, Kalifornien, USA: Undena Publications.
• SALEH MAHMUD IDRIS. (2015). A Comparative Study of the Tigre Dialects , Semitica et Semitohamitica Berolinensia, 18 (Aachen: Shaker Verlag, 2015)
• Sundström, R. (1914). "Några Tigre-texter", i: Le Monde Orientale 8, s. 1–15.
• Voigt, Rainer (2008), "Zum Tigre", i: Aethiopica (International Journal of Ethiopian and Eritrean Studies) , volym 11, Wiesbaden: Harrasowitz Verlag 2008, s. 173–193.
• Voigt, Rainer och Saleh Mahmud Idris. Zu einer neuen Grammatik des Tigre. Aethiopica 19 (2016, pub. 2017), 245–263.