Noll alternativ
" Nollalternativet " var namnet på ett amerikanskt förslag om tillbakadragande av alla sovjetiska och amerikanska kärnvapenmissiler med medeldistans från Europa. Denna term utökades sedan för att beskriva visionen att eliminera alla kärnvapen överallt.
Reagans första förslag och reaktioner
USA:s president Ronald Reagan föreslog denna plan den 18 november 1981. Han erbjöd sig att inte fortsätta med utplaceringen av Pershing II och kryssningsmissiler – som tidigare meddelats den 12 december 1979 och som skulle börja 1983 – om Sovjetunionen skulle ta bort sin SS-4 , SS-5 och SS-20 missiler riktade mot Västeuropa.
Europeiska och amerikanska anti-kärnkraftsaktivister fördömde nollalternativet som utformat för att förkastas så att USA kunde placera ut de nya missilerna utan fördömande av kritiker där och utomlands. Reagans förslag fick stor uppmärksamhet, särskilt i Tyskland, där den översatta termen Nullösung valdes till Årets ord 1981 av Gesellschaft für deutsche Sprache .
Efter att Mikhail Gorbatjov kom till makten återupptogs emellertid förhandlingarna om kontroll av kärnvapen, och nollalternativet utgjorde grunden för avtalet om medeldistanskärnkrafter, som i princip överenskoms i september 1987 och undertecknades den 8 december samma år.
Senare liknande nedrustningskoncept
Reagans vision mot eliminering av kärnvapen gick långt utöver INF-fördragets mål. Den 16 januari 1984 höll han ett tal där han sa:
Vårt mål var och fortsätter att vara att eliminera en hel klass av kärnvapen. Jag stöder faktiskt ett nollalternativ för alla kärnvapen. Som jag har sagt tidigare är min dröm att se dagen då kärnvapen kommer att förvisas från jordens yta.
Den slutliga summan av sovjetiska och amerikanska kärnvapenmissiler, eliminerade enligt INF-fördraget i slutet av maj 1991, var 2 692. Uppfyllelsen av detta multilaterala avtal, som tog bort både medel- och kortdistans kärnvapenstyrkor från Europa ("Dubbel-noll"-avtalet), sågs allmänt som ett nyckelsteg mot ett slut på det kalla kriget.
2000-talets insats
Strävan för totalt avskaffande av kärnvapen främjades igen av USA:s president Barack Obama i ett tal som hölls den 4 april 2009 i Prag , där han tillkännagav ...
Amerikas åtagande att söka fred och säkerhet i en värld utan kärnvapen.
Obama fortsatte i det talet och konstaterade:
Precis som vi stod för frihet på 1900-talet måste vi stå tillsammans för människors rätt överallt att leva fria från rädsla under 2000-talet. -- Och som kärnkraft — som kärnvapenmakt, som den enda kärnvapenmakt som har använt ett kärnvapen, har USA ett moraliskt ansvar att agera. Vi kan inte ensamma lyckas med denna strävan. Men vi kan leda det. Vi kan börja det. Så idag uttrycker jag tydligt och med övertygelse USA:s åtagande att söka fred och säkerhet i en värld utan kärnvapen. -- Jag är inte naiv. Detta mål kommer inte att nås snabbt, kanske inte under min livstid. Det kommer att krävas tålamod och uthållighet. Men nu måste vi också ignorera rösterna som säger att världen inte kan förändras. Vi måste insistera: "Ja, vi kan."