Barnen med de gyllene låsen

Barnen med de gyllene låsen ( tyska : Die Kinder mit dem Goldschopf ; ryska : О златокудрых юноше и девушке , romaniserad : O zlatokudrykh yunoshe i devushke , lit.   'Om den gyllene flickan') är en pojke- och flickhårig berättelse. Den klassificeras i det internationella Aarne-Thompson-Uther Index som typ ATU 707, "The Three Golden Children".

Sammanfattning

En änka gifter om sig. Hans nya fru övertygar honom att överge sina tre döttrar. Fadern drar de tre flickorna till skogen under sken av att plocka äpplen. Mannen gräver upp ett hål i marken och täcker det med ett lakan. Han klättrar upp i trädet och vinkar sina döttrar att komma nära äppelträdet. De tre systrarna faller ner i hålet och deras pappa återvänder hem.

Djupt i hålet börjar de känna sig hungriga och de äldre och mellansystrarna bjuder på sig till de andra. Den yngsta ber dock till Gud om ett svar och hennes händer förvandlas till en hacka och en spade. Hon gräver upp en utgång ur hålet och når kungens stall. Hon stjäl hästarnas foder av mandel och russin och tar dem tillbaka till sina systrar. En dag märker hästskötaren att hästarna ser utmärglade ut och undersöker saken. Han upptäcker att flickan stjäl hästarnas mat och larmar kungen.

Hästbrudgummen tar med de tre systrarna till kungens hov, som frågar dem om deras skicklighet: den äldsta hävdar att hon kan väva en stor matta för att rymma hela riket och lite till; den mellersta att hon kan laga en måltid i ett äggskal för hela riket, och den tredje systern lovar att föda tvillingbarn, en pojke och en flicka med gyllene lås ("Goldschopf", i Dirrs text). Kungen gifter sig med den tredje systern och hon föder tvillingar, men hennes svartsjuka systrar ersätter barnen för valpar och kastar dem i havet i en låda. Kungen beordrar då sin hustru att bindas i slottsportarna och att medborgare ska spotta på och kasta sot på henne.

Lådan med tvillingarna hittas av en mjölnare, som adopterar och uppfostrar dem som sina egna. År senare, när pojken och flickan är vuxna, bjuder kungen mödrarna och matronerna i sitt rike till en fest. Mjölnaren tar med barnen till festen och går förbi kvinnan vid porten. Pojken och flickan ger henne rosor, torkar sotet från hennes kropp och kysser henne. De ansluter sig till festen och berättar för gästerna att kvinnan vid porten är deras mamma. Kungen vägrar att tro på de två, tills pojken producerar en gren av torkad vinstock. Pojken förkunnar då att den torkade vinstocken kommer att vakna till liv och ge vindruvor, och att en rostad fasan kommer att vakna till liv, sitta på grenen och breda ut sina vingar. Det händer så, vilket bevisar deras härkomst. Kungen omfamnar sina barn, återställer sin fru och straffar svägerskorna.

Källa

Adolf Dirr uppgav att källan till denna berättelse var publikationen "Thedo Razikašvili, Xalxuri zγaprebi, Kaxet'sa da P'šavši šekrebuli", publicerad i Tiflis 1909.

Analys

Saga typ

Sagan klassificeras i det georgiska folksagans index som sagotyp ATU 707, "Underbara barn" (eller "De tre gyllene barnen", i det internationella indexet). Enligt det georgiska folksagans index föds barnen med gyllene hår och år senare avslöjar en "vacker jungfru" sanningen för kungen.

Georgiskt stipendium anger också att "startavsnittet" av georgiska varianter är en annan sagotyp, indexerad som -480G*, "Styvmor och styvdotter": en man gifter om sig och hans nya fru beordrar honom att överge sina döttrar i skogen; de faller i ett hål, men gräver en väg ut till kungens stall.

Varianter

Georgien

I De tre systrarna och deras styvmor , publicerad av författaren Marjory Scott Wardrop , gifter sig en änka man med tre döttrar om. Hans nya fru beordrar sin man att göra sig av med dem. Mannen går till skogen och gräver ett hål under ett äppelträd. Han lockar sina döttrar och de faller i hålet. Nere i hålet ber den yngsta systern till Gud om en väg ut och hennes händer blir en spade och hacka. De gräver en utgång till kungens stall och äter mandel och russin. Hästbrudgummen fångar dem en dag och tar dem till kungen. Kungen frågar var och en av dem om deras färdigheter: den yngsta säger att hon ska bära två guldhåriga pojkar. Sanningen berättas av en av bröderna under en bankett med kungen.

Azerbajdzjan

I en azerisk berättelse, "Продавец шиповника" ("The Wild Rose Seller"), säljer en gammal man vilda rosor för att leva för honom och sina tre döttrar. Han gifter om sig. En dag säger hans nya fru till honom att hans inkomster inte räcker till för hela familjen och ställer ett ultimatum för honom: antingen stannar han med sina tre döttrar och hon går, eller så stannar han hos henne och överger sina tre döttrar. Han väljer det andra alternativet. Mannen går till marknaden för att köpa några äpplen, medan styvmodern täcker en brunn med gräs. Mannen hämtar hem äpplena och döttrarna frågar var han fått tag i dem. Styvmodern lurar tjejerna att gå ut. De faller i brunnen och mannen lämnar dem där. En tid senare börjar tjejerna känna sig hungriga och bestämmer sig för att äta den som hoppar lägst. Varje gång är det yngsta systern som gör det. Men de hittar några russin på marken för att stilla hungern. Efter tre dagar bestämmer de sig för att gräva sig upp ur brunnen och upptäcka var russinen kommer ifrån: kungens stall. De går in i den för att leta efter mer mat från hästarna. Kungen märker att något är fel på hästarna och undersöker. Han upptäcker de tre flickorna och frågar sig om deras färdigheter: den äldste lovar att väva en stor matta där den kungliga armén skulle sitta och det fortfarande skulle finnas utrymme kvar; mellansystern att hon kan laga mat för medan armén i ett äggskal; den yngsta att hon kan föda tvillingar, en pojke och en flicka med hår med en halv guld och en halv silver. Kungen gifter sig med alla tre systrarna; de två äldre misslyckas med sina skryt, medan den yngsta bär tvillingarna, som kastas i vattnet och räddas av en mjölnare. År senare träffar kungen sina tvillingar och tar med dem på middag, där hela sanningen avslöjas.

Dagestan

I en variant från Dagestan , "Три сестры" ("Tre systrar"), förlorar en man sin fru. Hans tre döttrar övertygar sin far att gifta sig med sin granne. Kvinnan blir deras styvmor, men efter en tid övertygar hon sin man att överge flickorna i skogen. Mannen går till marknaden, köper några ambarpärlor och går till skogen för att gräva ett hål. Han kastar pärlorna i hålet och drar sina döttrar till hålet. De faller ner i hålet och pappan täcker hålet med en stor sten. Systrarna önskar att deras händer ska bli en spade, en hacka och en spade och börjar gräva ut en utgång. De når kungens stall och gömmer sig under dess tak, medan en av dem går ner för att hämta datum för de andra. Tiden går och kungen märker att hans hästar inte har ätit ordentligt och skickar sina tre söner för att undersöka saken. De två äldste sover på jobbet, men den yngsta prinsen upptäcker den tredje flickan, den vackraste av systrarna, som har stulit maten. Kungen gifter sig med sina tre söner med de tre kvinnorna. Den yngsta föder tvillingar, en pojke och en flicka, med gyllene hår, men hennes systrar kastar dem i en låda i vattnet. Tvillingarna räddas av en gammal kvinna. År senare tar hon med dem till en kungfirande. Han lägger märke till barnen och frågar den gamla kvinnan om dem, och upptäcker sedan att de är hans son och dotter.

Ossetien

I en ossetisk variant utgiven av ossetisk-rysk folklorist Grigory A. Dzagurov med titeln "Своевольная кривобокая девица Каскатина" (tyska: Das eigensinnige krumme Mäskatdchen Engelska: "Maiden war Kaskatdchen Kaskatina ; hennes man att inte gifta sig med en kvinna av viss aspekt. Han blir änkeman och hans tre döttrar insisterar på att han ska gifta om sig. Han hittar en kvinna precis som hans avlidna fru varnade honom för och tackar nej till hennes frieri. Kvinnan färgar håret och lurar mannen att gifta sig med henne. Efter bröllopet börjar hon förgifta fadern mot döttrarna. En dag kommer han hem med fina äpplen och deras döttrar frågar var han hittade dem. Mannen tar de tre flickorna till skogen och drar dem till ett hål med en hög med äpplen. Flickorna ramlar ner i hålet och deras pappa går hem. De tre systrarna ber till sina gudar att deras fingrar ska bli spadar och spadar, så att de kan gräva ut en utgång ur hålet. De gräver en väg till khans kvarn, där de börjar leva, sjunga och dansa. Deras aktiviteter drar hovet och khanens uppmärksamhet, som hittar trion. Han frågar efter deras färdigheter: den äldsta säger sig kunna väva hundra filtar av ett knippe ull, mitten att hon kan laga en måltid för hundra personer med ett enda ägg, och den yngsta säger att hon ska bära honom guld- håriga tvillingar, en pojke och en flicka. Khanen gifter sig med den yngsta och hon föder den guldhåriga tvillingen, men hennes systrar lägger dem i en låda och kastar dem i floden. Lådan sköljer iland och barnen bor själva vid flodstranden. När de blir äldre övertygar deras mostrar den kvinnliga tvillingen att be hennes bror bygga ett järntorn djupt inne i den mörka skogen. Efter att tornet har byggts besöker barnmorskan dem och säger åt flickan att skaffa en musikproducerande päls, en magisk spegel (glasögon) och en tjej som heter Kaskatina, som har magiska förstenande krafter. Brodern misslyckas med att få Kaskatina; systern räddar honom och tar med sig Kaskatina. Kaskatina gifter sig med den manliga tvillingen.

I en annan ossetisk berättelse, "Ӕрхуы мӕсыджы бадӕг бурчызг" eller "Бронзовая девушка Медной башни" (franska: "La fille blonde qui sewerent of blond girl qui sewert of blond girl qui sewertiv dans la tour de de" änka man gifter sig med en kvinna som vill att hans tre döttrar ska bli övergivna i skogen. Han leder dem till ett träd med klarröda frukter och kastar dem i en grop. De tre flickorna ber om frälsning och tre spadar och hackor dyker upp. De använder verktygen för att gräva ut en utgång till prinsens bruk, där de vilar och äter mat. En dag hittar prinsen de tre systrarna och frågar efter deras förmågor: den äldre säger att hon kan sy många typer av skor med bara en fjärdedel av läder; den andra att hon kan förbereda en stor måltid med en näve mjöl, och den sista att hon kan föda tvillingar, en pojke med gyllene hår och en flicka med silverlockar. Kungen väljer den tredje flickan till sin hustru och tar med sig de andra två för att bo på slottet med dem. Svartsjukan brinner i deras hjärtan, de två äldre systrarna tar barnen så fort de föds och överger dem i skogen för att bli dia av en hund. När de växer upp, bygger de en provisorisk hydda för att hysa sig själva och hunden; systern stannar hemma och brodern jagar. En dag besöker de två tanterna dem och övertygar paret att söka en kvinna med blont hår som bor i ett torn av koppar. Pojken tar sin talande häst och hämtar flickan. Dagen efter blir deras hydda en herrgård av koppar, med ett torn av koppar. Därefter övertygar de två tanterna dem att leta efter en päls ("pelisse") stämplad med en sol på plastronen och en måne på ryggen, och som producerar musik och sjunger.

I en annan ossetisk berättelse samlad av filologen Bernhard Munkácsi, Ärtʼä čəˈzʒə āˈrɤau , och översatt som Märchen von den drei Töchter ("Sagan om tre döttrar"), förlorar en gammal man sin fru och gifter sig om. Hans nya make tvingar honom att överge sina tre döttrar i skogen. Han gör just det; flickorna faller i ett hål. De yngsta ber till Gud att ge dem spadar och hackor för att gräva ut en utgång. De gräver en väg ut ur hålet och in i kungens stall, där de hittar mat. Kungens hästar blir allt smalare och han beställer nattvakt. Hans tjänare hittar de tre jungfrurna, den yngsta lovar guldhåriga tvillingar, en pojke och en flicka. En tid senare föder hon barnen, som överges med en hund och ersätts för valpar. År senare skickar tanterna tvillingarna för att få ett svin i "Milchsees" och efter en hustru till brodern, en "guldjungfru" som bor i ett berg bortom sju berg.

Adyghe folk

I en variant från Adyghe-folket med titeln "Три дочери старика" ("Den gamle mannens tre döttrar"), först samlad i mitten av 1800-talet och publicerad 1872, tar en gammal man med sig några äpplen hem och hans döttrar vill gå med honom nästa gång han hämtar frukt. Mannen går till skogen, gräver upp ett hål i ett äppelträd och täcker det med en matta. Han lockar sina döttrar till hålet, de faller ner i det och han överger dem där. De tre flickorna ber till Gud att rädda dem och att förse dem med mat. Med Guds hjälp klättrar de upp ur hålet och tar skydd på toppen av ett träd. Khanen går förbi skogen och hittar de tre flickorna på trädet. Han frågar sig då om deras skicklighet: den äldsta säger att hon kan sy kläder till hans armé på en dag; den mellersta som hon kan sy kläder till 50 ryttare, och den yngsta säger att hon ska föda tvillingar (en pojke och en flicka), båda med hälften av vitt guld och en halv av gult guld. Khanen väljer den yngste till sin hustru. Hon föder sina tvillingar, som tas av hennes svartsjuka systrar och kastas i en låda. Lådan med barnen sköljer iland och hittas av en floddam, som föder upp tvillingarna vid flodstranden, medan deras biologiska mamma, som straff, är bunden vid khanens palats portar. En gammal kvinna går förbi den vanära drottningen och ber om lite mjöl och bakar två kakor med sin bröstmjölk. Den gamla kvinnan går till flodstranden och ger barnen kakorna. De smakar på det; pojken känner igen sin mammas mjölk, medan flickan klagar över att hennes var bakad med vatten. De berättar för sin adoptivmamma händelsen och hon säger att hon måste låta dem gå till världen. Pojken bygger sedan ett hus åt honom och hans syster. En förbipasserande gammal man övertygar den kvinnliga tvillingen att hitta en duva och en jungfru som heter Ayrish-Ayrishakan. Brodern får fågeln, men blir sten på grund av jungfruns krafter och räddas av sin syster.

Ingush-folket

I en berättelse från Ingush-folket , samlad 1963 med titeln "Мальчик с солнцем во лбу и месяцем между лопаток" ("Pojken med solen i munnen och månen mellan sina axlar"). Hans nya fru vill att han ska bli av med sina tre döttrar, så han överger dem i skogen under sken av att plocka upp äpplen. Flickorna klättrar i ett träd för att skydda sig. En prins går förbi med sitt följe och hittar dem. Han frågar dem sedan om deras färdigheter: den äldsta säger att hon kan väva kläder för 60 män på en natt; mellansystern säger att hon kan laga en måltid för 60 män med mängden vete i en kopparfingerborg, och den yngsta att hon kan föda en son med en lysande sol på framsidan och en måne mellan axlarna. Prinsen gifter sig med den yngsta systern och hon föder en pojke precis som hon beskrev. Pojken kastas i vattnet av sina mostrar, men blir räddad och växer upp. Han skickas sedan för att tämja en röd hingst, [vild] som en tiger, och för att få tillbaka en tjej som kan förstena människor.

Abaza människor

I en berättelse från Abaza-folket , samlad från en 48-årig berättare med titeln "Златоволосая и Среброволосый" ("Guldhår och silverhår"), har en gammal man tre döttrar. Han gifter om sig, och hans nya fru beordrar honom att göra sig av med flickorna, annars kommer hon att lämna honom. Han leder flickorna till skogen under sken av att plocka päron och överger dem i ett hål. Flickorna lyckas gräva ut en utgång genom hålets väggar och hitta en källare som tillhör khanen. Kungen märker att mat saknas och upptäcker flickorna. Khanen frågar dem om deras färdigheter: den äldsta skryter med att hon kan sy kläder för hundra personer på en dag; den mellersta som hon kan mata hundra personer på en dag, den yngsta lovar att föda tvillingar till honom, en flicka med guldhår och en pojke med silverhår. Khanen gifter sig med den yngsta systern och hon föder sina barn. De svartsjuka äldre systrarna ersätter tvillingarna med valpar och kastar dem i havet i en tunna, medan khanen beordrar sin fru att sys i en tjurskinn och förvisas till vägskälet med sina valpar. Barnen bryter sig loss från tunnan och bygger ett hus vid stranden. En dag möter khanen den silverhåriga tvillingen när han går till moskén. De svartsjuka tanterna, som vet att deras bedrägeri kan upptäckas, skickar en budbärare till tvillingarnas hus. Medan den silverhåriga brodern går på jakt stannar den guldhåriga systern hemma. Budbäraren berättar för henne om jungfrun Dshakhyakis lysande gyllene kam, hennes spegel som kan se allt som dess ägare vill se i den, och hennes gyllene äpple. Brodern skaffar föremålen och går sedan efter Dshakhyaki själv. Med spegeln ser den guldhåriga flickan sin mamma övergiven på en väg med de två valparna, och tycker synd om dem; deras gyllene äpple ger frukt till en trädgård av gyllene äppelträd. Brodern förvandlas till sten när han står inför Dshakhyaki, och hans syster räddar honom. Jungfrun gifter sig med brodern och avslöjar sanningen för kungen och hela hovet vid hennes bröllop.

Balkar människor

I en berättelse från Balkar med Balkar - titeln "Бир кишини юц къызы" ( Bir kiṡini üc qızı ; ryska : "Три дочери одного человека"; tyska : Die Mannes Töughters of Eines Töchters) en far förlorar sin fru, men gifter om sig med en kvinna som misshandlar hans tre döttrar. En dag kommer han tillbaka från skogen med några päron och äpplen för att mata dem, och de säger till honom att de vill följa med nästa gång. Nästa dag förbereder han en fälla för sina döttrar: han gräver upp ett hål nära ett äppelträd och täcker det med några grenar; han drar flickorna till hålet och de faller in. Mannen överger flickorna i hålet och återvänder hem. De tre flickorna flyr från hålet genom att använda en hacka som deras pappa glömde där. De klättrar upp ur hålet och bor i skogen, samlar själva frukter och klättrar upp i träd för att vila. Khanens följe går förbi samma träd en natt och den yngsta flickan klättrar ner i trädet och lagar de sönderrivna plaggen från khanens följe. Dagen efter lägger följet märke till deras lagade kläder och tror att trädet gav dem tur. Efter två nätter av detta upptäcker en nattvakt flickorna och rapporterar fyndet till khanen. Khanen frågar dem om deras skicklighet: den äldsta lovar att hon kan göra plagg åt sin man och hans vänner samma natt som de återvänder från en jakt; den mellersta som hon kan laga mat på en enda natt som kommer att mata dem under en hel jakt; och den yngsta lovar att föda tvillingar som världen aldrig har sett. Khanen gifter sig med alla tre kvinnorna, och innan han går på jakt beordrar han sina fruar att uppfylla sina skryt. Den yngsta frun föder en pojke och en flicka, som ersätts för valpar och kastas i havet av de svartsjuka systrarna. Efter att ha fått reda på detta beordrar khanen att sin tredje fru ska förvisas med valparna till den djupaste delen av skogen. Tvillingarna överlever och adopteras av ett gammalt par. Pojken blir en fin jägare. Men deras adoptivföräldrar föreslår att de flyttar ut till ett närliggande hus, men att de fortsätter att besöka dem. Så tvillingarna bygger en koja för sig själva med djurhudar och bor i skogen. En natt släcks elden och den kvinnliga tvillingen går till en grannes hus för att låna lite kol till sin eld och träffar två kvinnor - hennes fastrar. Tanterna märker att flickan är deras systerdotter. Dagen efter, medan den manliga tvillingen är på jakt, besöker de tvillingarnas hus och berättar om en sjö vars vatten, om det stänks på fyra träd, kommer att skapa ett hus av guld och ädelstenar. Brodern hämtar vattnet och stänker på deras ödmjuka hydda och ett palats dyker upp över natten. Nästa gång besöker tanterna henne för att berätta för flickan om en magisk päls: dess slag spelar fiol; dess ärmar applåderar till en rytm, och dess rocksvansar dansar. Det tredje objektet är en magisk spegel från någonstans som visar världen. Till sist skickar tanterna tvillingarna efter en jungfru med gyllene hår och silvertänder som hustru till den manliga tvillingen. Brodern rider på sin häst till jungfrutornet och blir förstenad. Systern ser sin bror i spegeln, klär sig i manskläder och rider en häst till jungfrutornet för att rädda sin bror och föra jungfrun med sig tillbaka. En tid senare ger sig brodern ut på jakt och ger sig ut djupt i skogen. Han ser två hundar springa bakom ett träd. Han följer djuren och hittar deras herre: en person som såg ut som ett djur. Han tar personen med sig och matar dem med benmärg; efter en tid återfår personen ett visst sken av mänsklighet: det är deras mor. En dag meddelar tvillingarnas far, khanen, att han kommer att göra en parad och beordrar sina två äldre fruar att förbereda mat och kläder. En kvinna i folkmassan berättar för honom om en vacker jungfru som bor med ett tvillingpar som bor i närheten, och han går med på att bjuda in henne. Jungfrun går till khanens palats och går med de andra kvinnorna och berättar historier. Hon börjar sin berättelse från början: fadern som gifte om sig; övergivandet av sina döttrar; khanen i skogen; de tre systrarnas löften; tvillingarnas födelse. Khanen märker att det är historien om hans frus familj. Jungfrun tar med sig khanen till tvillingarnas palats och träffar hans barn och fru.

Iran

Forskaren Adrienne Boulvin översatte till franska en iransk berättelse från Tapas . I denna berättelse, med titeln Molla Badji , har en handlare tre döttrar som går i koranskolan. Deras lärare, som heter Mollâ Bâdji, har en dotter som heter Fâtme, som dyker upp varje dag med ett nytt plagg. Systrarna frågar Mollâ Bâdji hur Fâtme ser bra ut varje dag, och läraren föreslår att flickornas mamma försummar dem, så de måste bara bli av med henne genom att dränka henne i vinägerburken. Flickorna följer sin lärares råd. Tiden går och flickorna pratar med sin pappa om att gifta om sig och föreslår sin lärare, Mollâ Bâdji, som sin nya fru. Bröllopet firas, och på bröllopsnatten beordrar Mollâ Bâdji sin man att överge sina döttrar i öknen, bort från byn. Handlaren är först motvillig, men går med på att ta flickorna till öknen under en falsk förevändning att besöka sin faster. De lämnar nästa morgon och går förbi en trädgård. Fadern binder flickorna för ögonen och förklarar att han kommer att samla nötter åt dem, men måste skydda deras ögon från skärvorna som kan komma ut och förblinda deras ögon. Fadern knäpper en trädgren för att främja listen, men flyr och lämnar flickorna där. De tre systrarna tar av sig ögonbindeln och märker att deras far övergav dem där i vildmarken.

En tid senare börjar tjejerna känna sig hungriga och planerar att äta sin kadett. Hon avråder dem genom att säga att de kan äta henne för att stilla sin hunger, men nästa dag kommer de fortfarande att vara hungriga, så hon erbjuder sig att gå ut. Den tredje systern lyckas hitta en tegelvägg och upptäcka en underjordisk stig som leder till ett palats. Hon går tillbaka till sina systrar och tar dem till palatset, där de tillbringar de kommande månaderna. En dag rider en kung och hans son längs stigen och hör de tre systrarnas samtal om att gifta sig med en kung: den äldre systern lovar att väva en så stor matta för att rymma hela rikets dignitärer, och hälften kommer fortfarande att vara det. utan sittande; mellansystern som med bara ett äggskal kan laga en maträtt för att mata hela armén, och det skulle fortfarande finnas mat kvar; och kadetten lovar att bära kungens tvillingar, en flicka med gyllene hår och en pojke med pärletänder.

Kungen och hans son bestämmer sig för att kalla flickorna till deras närvaro och tillkännager att prinsen ska gifta sig med den äldre systern, och hon måste bevisa sitt påstående. Den äldre misslyckas med att väva sin matta och kastas i fängelse. Kungens son gifter sig med den andra systern och beordrar henne att laga maten. Mellansystern misslyckas också och kastas i fängelse. Han gifter sig till slut med den tredje systern och hotar att döda henne om hon inte kan uppfylla sitt löfte. Men i slutet av nio månader föder hon tvillingar: en dotter med gyllene hår och en son med pärletänder. De äldre systrarna, avundsjuka på den yngsta framgången, mutar en gammal matchmaker för att få tvillingarna och kastar dem i vattnet i en låda, och sätter två valpar i deras ställe. Matchmakern följer den dödliga planen; kungens son beordrar sin hustru att kastas i fängelse och begravas i het sand.

När det gäller tvillingarna, sköljer lådan iland på en strand nära ett eremitage. En eremit hittar tvillingarna och en gasell diar dem och tror att de är dess unga. Gasellen ammar bebisarna och eremiten döper pojken till Mohammed och flickan Zari. Efter sju år, på sin dödsbädd, förutspår eremiten att en vit häst kommer upp ur havet för att hjälpa dem, och de får aldrig skiljas från den. Den vita hästen dyker upp och de rider på den till sina föräldrars land. Tvillingarna bygger ett stort hus åt dem och bor här i åratal. Deras mostrar märker att tvillingarna är deras syskonbarn och skickar matchmakern att besöka dem. Matchmakern komplimangerar deras hem, men berättar för Zari om trädet av skrattande blommor. Zari säger till sin bror Mohammed att hon vill ha det till deras trädgård.

Mohammed och den vita hästen går till älvornas trädgård för att hitta trädet och ta hem det. Därefter berättar matchmakern för Zari om den underbara dräkten, som också hittas av den manliga tvillingen. Till sist skickar matchmakeren dem efter dottern till älvornas kung. Mohammed rider hästen till älvekungens palats, stjäl prinsessan och tar henne med sig. Mohammed gifter sig med feprinsessan och avslöjar sanningen om deras ursprung.

Kungen bjuder tvillingarna och älvaprinsessan till en bankett i palatset. Under middagen sitter en skata nära duken. Tvillingarna interagerar med skatan. Kungen blir förvånad över deras beteende och frågar om fågeln kan förstå dem, till vilken älvaprinsessan frågar om en kvinna kan bära djur. Kungen inser att tvillingarna är deras barn, tar av sig sin fru från hennes cell och straffar sina svägerskor.

tatariska människor

Författaren James Riordan översatte en berättelse från tatarerna med titeln Altynchech and the Padishah's Wife . I denna berättelse har en man en fru och tre döttrar. Mannens fru dör och han gifter om sig. Hans andra fru beordrar honom att göra sig av med sina döttrar. Mannen gräver ut ett hål i skogen, täcker det och drar sina döttrar till fällan genom att tala om för dem att de ska plocka bär. Han guidar dem till ett äppelträd och flickorna går över hålet och faller ner i det. Mannen överger trion där och går tillbaka hem. Flickorna stannar i hålet i dagar och överlever genom att äta äpplen, tills trädet inte har mer frukt. Efter ett tag beordrar den yngsta sina systrar att klättra på varandra, så att hon kan lämna hålet och söka hjälp. Den yngsta dottern klättrar upp ur hålet och råkar hitta en padishahs jaktsällskap. Padishah beordrar de andra flickorna att räddas från hålet och frågar var och en om deras färdigheter: den äldsta lovar att sy kläder för hela armén med en enda tråd linne; den mellersta lovar att mata hela armén med ett enda bröd, och den yngsta lovar att hon ska föda en pojke och en flicka "fättare än himlen i gryningen". De äldre systrarna uppfyller sina skryt, men padishah väljer den yngsta systern till sin hustru. Uppmuntrade av avundsjuka på deras kadetts lycka konspirerar de för att ersätta henne: medan padishah är borta i krig föder hon sina utlovade tvillingar, som systrarna ersätter för två svarta skunkar och tar till skogen till en eremitkvinnors hydda. Padishah återvänder från kriget och, när han får reda på sina "barn", beordrar hans fru att förvisas till en hydda och att bli spottad av folket. Under tiden föds tvillingarna upp av eremitkvinnan i sin hydda, pojken blir en skicklig jägare som tar hem djurpälsar till sin syster. Tvillingarnas svartsjuka fastrar går till eremitkvinnans hydda och tvingar henne att förtrolla den kvinnliga tvillingen, så hon kan önska omöjliga saker: först den vilda svarta hingsten; för det andra den mjölkiga sjön där guldankan simmar med sina ankungar; slutligen för en guldhårig jungfru vid namn Altynchech, som bor bortom himlens berg. Tvillinghanen rider på hingsten han tämjt till Altynchechs palats och ropar att hon ska komma ut, varnad av hästen för hennes patrifierande krafter. Efter tre rop faller palatset sönder och jungfrun följer med honom till hans hus. Under en jakt ser padishah pojken visa sin stora jaktförmåga och kommenterar med sina svägerskor, som fruktar att de kommer att bli upptäckta. Den manliga tvillingen blir kär i Altynchech, som går med på att gifta sig med honom efter att han hämnat sin mammas skam. Pojken frågar jungfrun om deras mamma, och hon avslöjar hela sanningen för tvillingarna.

Kumyk folk

I en variant från kumykerna , samlad i Dagestan med den kumykiska titeln "Къарачач" ( ryska : Карачач , romaniserad : Karachach ), sätter en änka gammal man ett prov innan han gifter om sig: han kommer bara att gifta sig om ett par läderstövlar ruttnar under taket. En grannkvinna hittar stövlarna och påskyndar deras förfall, så att hon kan gifta sig med honom. Tiden går; hon börjar förakta sina tre styvdöttrar och beordrar sin man att göra sig av med dem i skogen. Mannen gräver upp ett hål bredvid ett träd och drar dit sina döttrar; de faller i hålet, och deras far överger dem. Flickorna lyckas gräva ut en utgång till kungens stall, där de lever på hästarnas ranson. Kungen upptäcker dem och frågar om deras förmågor: den äldre flickan hävdar att hon kan sy plagg för 40 män, den mellersta att hon bara kan laga en stor måltid med en handfull ris i ett äggskal, och den yngsta att hon ska bära honom tvillingar, en pojke med gyllene lockar och en tjej med månen i pannan. De två äldre misslyckas med att förlösa, men deras syster är gravid med tvillingarna. Spårade av avundsjuka tar de tvillingarna, kastar dem i vattnet i en låda och ersätter dem för valpar. Tvillingarna räddas av en fiskare som heter Dazhanhuvat, och de får namnen Suvsar (flickan) och Tabuldu (pojken). År senare skickar tvillingarnas fastrar dem efter grenen på ett magiskt träd, lite vatten från en magisk fontän och slutligen efter Karachach själv, en jungfru med förstenande krafter.

Vidare läsning

• Курдованидзе, Т. Д. "Квопросу об этническом интерэтническом в грузинской волшебной сказке (på примере типа AT 707)". Труды Тбилисского госуниверситета. Т. 191, 1977, s. 95—106.