Den gyllene fisken, det underverkande trädet och den gyllene fågeln

Den gyllene fisken, det underverkande trädet och den gyllene fågeln är en östeuropeisk saga . Det är relaterat till motivet av den förtalade hustrun och klassificeras i det internationella Aarne-Thompson-Uther Index som typ ATU 707, " The Three Golden Children" .

Källa

Sagan samlades först av Josef Košín från Radostov , i Národní pohádky , volym III, 1856, med titeln O princovi se zlatým sluncem ao princezně se zlatým měsícem na prsou ("Prinsen och prinsessan med den gyllene solen" med den gyllene månen på hennes bröst"). Forskare Johannes Bolte och Jiří Polívka hämtade den från Tjeckien .

Den amerikanske etnografen Jeremiah Curtin , som översatte sagan till engelska , hämtade den dock från Ungern .

Sammanfattning

Prins Yarboi (Jarboj, i originalet) är arvtagaren till tronen. Han gillar att strosa runt i en fiskdamm nära slottet. En dag, när han går på promenad, hör han samtal bakom buskarna. Han spionerar på tre kvinnor som klipper gräs den varma sommardagen och stannar sedan för att vila. Alla tre jungfrur är vackra och i hans smak, men den tredje är den vackraste. Han lyssnar på deras samtal: de första kommentarerna att det var förutsagt att hon skulle få gyllene tider med sin blivande make, en änkeman; den andra säger att det var förutsagt att hon skulle förbli singel och ha en ond tid. När det gäller den tredje jungfrun säger hon att det var förutsagt att hon skulle gifta sig med prinsen och att Gud ska ge henne tvillingar: en pojke med en gyllene sol på bröstet och en flicka med en gyllene måne.

Prins Yarboi blir intresserad av att uppfylla jungfruns profetia och blir sjuk av längtan efter henne, till kungens och drottningens bestörtning. Han berättar för sina föräldrar att han vill gifta sig med jungfrun från byn, och hans föräldrar håller med om hans beslut. Han åker vagn till byn, hittar jungfrun och tar henne till slottet för att gifta sig. En tid senare angriper en grannkung, förolämpad över att inte bli inbjuden till Yarbois bröllop, kungariket, och prins Yarboi går ut i krig för att försvara kungariket.

Under tiden lämnas hans fru till drottningens vård, som är skicklig i svartkonsten. Efter att de underbara tvillingarna har fötts tar drottningen barnen och lägger dem i flätad korg med lite pengar och ett brev, och kastar sedan tvillingarna i vattnet. Yarbois fru får höra att hennes barn dog under förlossningen. Drottningen skriver ett ondskefullt brev till sin son, som svarar att hans fru ska kastas i fängelse.

När det gäller barnen, nära floden, bor en fiskare med sin familj. En natt drömmer han om en blek kvinna som vägleder honom att åka till en ö i mitten av floden, och den stora förmögenheten väntar honom där. Han bestämmer sig för att följa visionens instruktioner och går till ön; han hittar flätad korg med tvillingarna och bestämmer sig för att ta dem som sina adoptivbarn och uppfostra dem tillsammans med sina egna biologiska söner.

Sex år går; tvillingarna briljerar i skolan, medan en av fiskarens söner "var lite av en dunce", och klagar på sin mamma. Fiskarens fru råder sin son att förolämpa tvillingarna genom att säga att de är hittebarn. Opåverkade av brotten tackar de fiskaren för att han fostrat dem och lämnar hemmet. De ger sig ut i skogen och hittar en stor summa pengar. De går till stan för att hyra en vagn för att bära pengarna och lever av dem.

Tvillingarna köper ett palats av en man med pengarna och lever rikt. De skickar en inbjudan till prins Yarboi att besöka dem, som känner en konstig känsla som säger åt honom att besöka dem. Men hans mamma spetsar Yarbois vin och han somnar. Drottningen bär sin sons kläder och går till tvillingarnas palats. Efter banketten visar den manliga tvillingen runt henne och de går en fiskdamm. Drottningen, som utger sig som Yarboi, övertygar honom om att leta efter gyllene fiskar i Glasberget bortom Crimson Sea - en farlig resa som säkert kommer att döda honom.

Den manliga tvillingen bestämmer sig för att åka till Crimson Sea och möter en eremit i vägen. Eremiten varnar honom för att fortsätta sin resa, men han insisterar. Eremiten förklarar sedan att ungdomen kommer att nå Glasberget, passera en päronträdgård och inte få något päron; en äppelträdgård och han får inte få något träd och till sist en fiskdamm med de gyllene fiskarna; han ska skaffa ett närliggande lerkärl och få bara vattnet. Ungdomen följer instruktionerna, men funderar på att bara få vatten och ingen fisk.

I alla fall får ynglingen lite av vattnet, återvänder hem och häller upp det i sin damm. Dagen efter dyker en glittrande guldfisk upp i dammen. Den manliga tvillingen bjuder in monarker och adelsmän att komma och se den gyllene fisken. Drottningen, Yarbois mor, ger sin son en sömndryck och går i hans ställe. Hon besöker den manliga tvillingen och, när hon ser att han förundras över den gyllene fisken, föreslår hon att han skulle kunna söka ett musikträd på samma plats.

Nästa dag går ungdomen till eremiten nära Crimson Sea, som instruerar honom om hur man skaffar musikträdet: han ska bestiga Glasberget; klättra ner för en vit trappa in i en trädgård, skär av en stav från musikträdet och gå därifrån utan att titta bakom. Han återvänder hem med grenen på musikträdet och planterar den i sin trädgård. Nästa morgon spirar ett träd i trädgården och det börjar producera musik för fiskarna att dansa.

Ungdomen bjuder sedan in monarker och kungar att förundras över musiken som produceras av det "underverkande trädet". Drottningen klär sig som Yarboi igen och besöker tvillingarna; hon berömmer fisken och trädet och föreslår att han söker en gyllene fågel i en gyllene bur för sin trädgård. Nästa dag går ynglingen till eremiten, som ger honom instruktioner: passera sjön och trädgården och gå in i ett slott; gå till en tredje kammare där buren är; vänta på att fågeln flyger runt platsen och stiger vid ett bord, ta honom sedan och använd en fjäder för att avförtrolla en stenhög. Ynglingen följer instruktionerna, men fågeln flyr ur hans händer i sista minuten och han blir sten.

Tillbaka till sin syster får hon veta att hennes bror inte har återvänt och åker till Crimson Sea. Hon möter eremiten, som ger henne exakt samma instruktioner. Systern fångar fågeln i sina händer, plockar ur den en fjäder och besviker stenhögarna nära buren tillbaka till mänsklig form: prinsar som förvandlades till sten efter att ha misslyckats med att säkra fågeln. Hon besviker också sin bror och båda tar fågeln till eremiten. Eremiten avråder dem för att de vill ha något annat och ber om deras hjälp: de ska skära av hans huvud. De lyder motvilligt hans önskan och halshugger honom, en liten fågel som springer ut där eremiten stod.

Tvillingarna tar med sig fågeln och buren och placerar den nära trädet och sjön, och bjuder sedan in alla monarker och prinsar att förundras över det nya föremålet. Prins Yarboi går äntligen till tvillingarnas palats. Under banketten faller en bit av den manliga tvillingens kläder isär och visar den gyllene solen på hans bröst. Prins Yarboi känner igen födelsemärket och omfamnar ungdomen och sin syster som sina barn. Han leder sedan adelsmännen och andra gäster tillbaka till sitt palats, för att släppa sin fru från fängelset och utdöma ett hårt straff mot sin mor.

Inför en församling av kungar och prinsar beordrar Yarboi dem att skriva på ett papper det idealiska straffet för någon som försökte separera en familj och döda två barn genom knep och magi. Den gamla drottningen avrättas och efter att Yarboi dör, efterträder hans son honom.

Analys

Saga typ

Sagan är klassificerad i det internationella Aarne-Thompson-Uther Index som typ ATU 707, "The Three Golden Children". Forskarna Johannes Bolte och Jiri Polívka listade sagan som tillhörande samma cykel av berättelser som den tyska sagan De tre små fåglarna, samlad av bröderna Grimm .

Varianter

Östeuropa

I den sydslaviska sagan Die böse Schwiegermutter , även den samlad av Friedrich Salomon Krauss , föder mamman trillingar: manliga tvillingar med gyllene händer och en flicka med en gyllene stjärna i pannan. År senare söker de efter det gröna vattnet, den talande fågeln och det sjungande trädet.

västslaviska

Tjeckien

Författaren Božena Němcová publicerade en tjeckisk berättelse med titeln O mluvícím ptáku, živé vodě a třech zlatých jabloních ("Den talande fågeln, livets vatten och de tre gyllene äpplena"): tre fattiga systrar, Marketka, Terezka och Johanka diskuterar sin framtid sinsemellan män. Kungen hör deras samtal och kallar dem till sin närvaro, och uppfyller Johankas önskemål. Varje gång ett barn föds (totalt tre) kastar de avundsjuka systrarna bebisarna i vattnet, men de bärs av bäcken till ett annat rike. Den andra kungen adopterar barnen och döper dem till Jaromír, Jaroslav och Růženka.

Författaren och journalisten Matěj Mikšiček samlade och publicerade en mährisk berättelse med titeln Pohádka o krásné zahradě ( "Sagan om en vacker trädgård"): en kung har en vacker trädgård. En dag går tre kvinnor förbi trädgården och uttrycker sina önskemål om att gå i trädgården, den tredje lovar att föda kungens tvillingbarn, en pojke och en flicka med ett gyllene kors i pannan. Kungen hör deras tal och väljer den tredje jungfrun till hustru. Så fort de föds kastas de i vattnet av sin egen mormor, men hittas av ett ödmjukt fiskarpar och får namnen Františka och František. De skickas efter tre föremål för att pryda sin trädgård: en fontän som forsar gyllene pärlor, ett sjungande gräs och en sjungande fågel.

Slovakien

Enligt professor Viera Gaspariková professor Frank Wollman s fältarbete i Slovakien 9 varianter av sagotyp Deti nevinné upodozrievanej matky eller Barnen till en oskyldigt misstänkt mamma .

Polívka nämnde förekomsten av en slovakisk variant med titeln Stromčok, Voďička, Ptáčik ("Träd, vatten, fågel"), som rapporterades vara en del av en slovakisk samling vid namn Codexy Revúcke ("Codices of Revúca "). Han hittade två andra berättelser, O stromčoku, čo všetko krási, ptáčiku, čo všetko oživuje, ao vodičke, čo všetko zná och Zlatý vták a zlatá voda ("Gyllene fågeln och det gyllene vattnet") .

Polen

Sagotypen är känd i Polen med namnet Trzej synowie z gwiazdą na skroni ("Tre söner med stjärnor på templet").

En version från Polen har samlats in av Antoni Józef Glinski , med titeln O królewiczu z księżycem na czole, z gwiazdami po głowie och översatt till tyska med namnet Vom Prinzen mit dem Mond auf der Stirn und Sternen auf dem Kopf ( engelska: "Prinsarna med månen i pannan och stjärnorna på huvudet").

Den polske etnografen Stanisław Ciszewski samlade två varianter, en från Maszków, med titeln O grającem drzewie, złotej wodzie i gadającym ptaku ("Det musikspelande trädet, det gyllene vattnet och den talande fågeln"), och en annan från Skała , som heter Skała . śpiewającem drzewie, złotej wodzie i gadającym ptaku ("Det sjungande trädet, det gyllene vattnet och den talande fågeln").

I en berättelse från Szląsku, O dwóch dzieciątkach na wodę puszczonych ("Om två barn kastade i vattnet") berättar tre systrar varandra sina drömmar, den yngsta lovar att föda tvillingbarn till kungen: en pojke, efter att ha blivit tvättad, hans badvatten kommer att förvandlas till guld, och en flicka, blommor kommer att blomma med varje leende och pärlor kommer att falla när hon gråter. Kungen tar dem till sig och gifter sig med den tredje systern, men så fort tvillingarna är födda kastas de i vattnet. De räddas och uppfostras av en gammal man. Tvillingarna berättar för honom att han i en dröm såg en plats med en fontän, ett träd som sjunger och en fågel som pratar. Brodern misslyckas, systern vinner, får skatterna och räddar hennes tvilling. Fågeln säger åt dem att bjuda in kungen på en fest och avslöjar hela sanningen.

Den polske folkloristen Oskar Kolberg samlade en variant från Tarnów med titeln O królewnie i dwunastu jej synach ("Om drottningen och hennes tolv barn"): tre systrar är strandsatta på en strand när kungen går förbi dem, den äldre lovar att mata en armé med lite vete, den andra att kläda en armé med lite garn och den yngsta att föda 12 barn med en måne i pannan och en ljus gryning i nacken. Kungen väljer den tredje systern till sin hustru och hon föder de underbara barn hon lovat. Hon slängs dock i havet i en tunna med sin tolfte son. Tunnan sköljer iland på en ö. Hennes son ber till Gud om att en kyrka ska byggas, och senare går pojken till en plats för att rädda sina elva bröder och föra dem tillbaka till sin mamma. Efter att familjen delvis återförenats bestämmer sig kungen, deras far, för att hålla en bal i palatset, och de tolv bröderna bestämmer sig för att infiltrera firandet för att berätta sin historia.

sydslaviska

Bulgarien

Sagan typ 707 är intygad i den bulgariska folksagans katalog med minst 23 registrerade varianter. Forskaren Liliana Daskalova delade in berättelserna i regionala undertyper: typ 707, "Чудесните деца" ("Underbara barn") eller "Сестра спасява братята си" ("Syster räddar sina bröder"); undertyp *707C, "Чудесните деца и пеещото дърво" ("De underbara barnen och det sjungande trädet"). Några av berättelserna visar karaktären av den kloka jungfrun (som heter Dunya Guzeli) som ersätter fågeln som sanningsberättare.

Den bulgariske folkloristen Vasil Čolakov samlade och publicerade en variant från Kalofer . I denna berättelse är varje hus förbjudet att tända ljus på natten. Men en natt besöker prinsen i smyg det enda upplysta huset i staden och hör samtalen mellan tre systrar och deras mor: den äldsta flickan lovar att gifta sig med kungen och väva plagg för en hel trupp med linne från en distaff; den mellersta som hon kan baka tillräckligt med bröd för hela truppen; och den yngsta att hon ska bära honom solen och månen. Prinsen gifter sig med den yngsta och hon föder tvillingarna, som ersätts för valpar av de svartsjuka systrarna. Tvillingarna är övergivna någonstans, medan deras mamma gjuts i en dynghög, för att bli spottad av folket. En köpman hittar tvillingarna, tar dem med sig och uppfostrar dem. Flera år senare dör köpmannen, men anförtrodde tvillingarnas vård åt en gammal kvinna. Den gamla kvinnan berättar för pojken, Sun, om slottet av ett "hundhuvud", som skulle kunna göra deras liv bättre. Pojken hittar slottet av en slump under en jakt och återvänder för att ta sin syster och adoptivmamma till slottet, men den gamla dör. En annan gammal kvinna, en trollkvinna, möter tvillingarna och ger dem en låda; inuti, en magisk kvinna som uppfyller alla önskningar. Pojken önskar sig en häst och åker på en resa till ett annat slott, där han hittar ett träd vars löv producerar alla typer av ljud. Pojken tar med sig trädet hem och planterar det. En dag blir prinsen, hans far, inbjuden till tvillingarnas slott, och förundras över trädet. Dagen efter råder den gamla trollkvinnan pojken att träffa kvinnan på dynghögen och tvätta hennes ansikte. Pojken gör detta och vakterna arresterar honom. Den gamla trollkvinnan går till prinsens hov och avslöjar sanningen. Reinhold Köhler publicerade en sammanfattning av sagan i en artikel från Archiv für slavische Philologie .

En version från Bulgarien spelades in av Václav Florec 1970, med namnet Tři sestry ("Tre systrar").

Slovenien

I en slovensk variant från Livek samlad av journalisten Andrej Gabršček ( sl ) med titeln Zlatolasi trojčki ( sl ) ("Trillingarna med guldhår") strosar en greve genom byn och går förbi ett fönster där tre systrar är samlade. De ser varsin greven och lovar honom stora saker, den tredje systern att hon ska föda guldhåriga trillingar. De gifter sig och hon föder sina utlovade underbarn. Grevens mamma vägrar dock att acceptera henne som svärdotter, ljuger för sin son att hon födde styggelser och kastar sina barnbarn, två pojkar och en flicka, i havet. De hittas av en mjölnare. Deras mormor skickar dem efter guldäpplet, den talande fågeln och det dansande vattnet. Sagan publicerades också av författaren Janez Dolenc ( sl ).

Författaren Anton Pegan samlade en variant från saga typ 707, med titeln Vod trejh predic , mellan 1868 och 1869, som publicerades 2007.

Forskaren Monika Kropej publicerade en variant samlad av den slovenske författaren Gašper Križnik med titeln Od ribča ("Om fiskaren") eller Ribič in grofov sin ("Fiskaren och grevens son"): grevens mor kastar sitt barnbarn i vattnet, han räddas av en fiskare och hans fru; pojken går in i grevens trädgård och planterar ett träd som ger frukt under sommar och vinter.

Serbien

Den serbiske filologen Vuk Karadžić samlade en serbisk variant med titeln Зла свекрва ("Den onda svärmor"), där den yngsta systern lovar att föda två pojkar med gyllene händer och en flicka med en gyllene stjärna i pannan. År senare söker syskonen efter det gröna vattnet, det sjungande trädet och den talande fågeln. Sagan översattes till tyska och publicerades i Archiv für Slavische Philologie med titeln Die böse Schwiegermutter ("Den onda svärmor").

I en annan berättelse ur Vuk Karadzics samling, Опет зла ​​свекрва eller Abermals die böse Schwiegermutter ("Än en gång, om den onda svärmor"), går en kung förbi två föräldralösa systrars hus och hör en av dem tala om hans skönhet. Han för den stackars jungfrun som sin brud, till sin mors förtret. När drottningen är gravid rådgör kungen med en profetissa, som varnar kungen att skydda sin hustru, eftersom hon ska föda tvillingar, en pojke och en flicka med varsin gyllene stjärna i pannan. Kungen ger sig av med sin armé och lämnar sin hustru till sin mors vård. Kungens mamma tar tvillingarna och lägger dem i en låda och ersätter dem för valpar. Hon ger lådan till tjänaren med en order att göra sig av med tvillingarna. Tjänstemannen kastar av medlidande lådan i en flod, men lådan räddas av en mjölnare. År senare möter tvillingarna en ängel med guldvingar som ger dem en trollstav.

Kroatien

I en kroatisk variant från Vrbovec , samlad av Rikardo Ferdinando Plohl-Herdvigov med titeln Kralica i tri čeri (tyska: Die Königin und ihre drei Töchter ; engelska: "Drottningen och hennes tre döttrar"), pratar tre systrar, prinsessor, på deras trädgård om deras äktenskapsplaner med en lokal prins, den tredje prinsessan lovar att föda tre barn inom ett år, två pojkar och en flicka; hennes första barn kommer att ha en sol, det andra en måne och det tredje en stjärnfall som födelsemärke. Prinsen gifter sig med den tredje systern, men hans egen syster ersätter vidunderbarnen för tre hundar efter varje födsel.

I en kroatisk variant insamlad från "sela Lokava" av lingvisten Rudolf Strohal [ titeln Zlatna tičica ("Guldfågeln"), förbjuder en tsar att blixtnedslagna alla ljuskällor på natten. En natt går han för att kontrollera ett hus som inte lydde hans befallning, och hör samtalet mellan tre systrar: den äldre drömmer att hon gifte sig med kungens bagare, den mellersta att hon gifte sig med en annan av kungens tjänare, och den yngsta att hon gifte sig med tsaren själv. Tsaren kallar dem nästa dag och gifter sig med den tredje systern. En dag måste han gå ut i krig och lämnar sin gravida fru i hennes systrars vård. Hon föder en pojke, som ersätts för en kattunge av svägerskorna och kastas i floden. Året därpå föder den tredje systern en flicka, som också är gjuten i floden, men räddad av kungens trädgårdsmästare. Tsaren beordrar sin hustru att bli immurerad som straff. År senare hittar pojken och flickan en gyllene fågel som råder dem att använda vatten från en magisk fontän för att återuppliva sin mamma, som dog i sitt fängelse.

Den ungerske etnografen Gaál Károly och den österrikiske slavikern Gerhard Neweklowsky samlade 1964 en kroatisk berättelse från Stinatz , Dica na iskanju starljiev eller Kinder auf Elternsuche ("Barn som söker sina föräldrar"), från informanten Anna Sifkovits. I den här berättelsen uppvaktar en greve en flicka och de gifter sig. Medan han är borta i krig föder hans fru tvillingar, en pojke och en flicka, som grevens mamma beordrar att kastas i vattnet i en låda. Grevens mors order utförs, men tvillingarna räddas av en mjölnare. År senare lämnar de mjölnarens hem för att söka efter sina föräldrar och träffar en liten man som ger dem en liten prydnadssak som ger pengar. Tvillingarna bor och arbetar en tid på en krog och köper senare ett hus till sig själva. Efter att de byggt en trädgård publicerar de en annons på tidningen där folk kan komma och se deras trädgård. En dag dyker en gammal kvinna upp i deras hus och berättar om ett försvunnet föremål: en gyllene fågel i en gyllene bur. Hans (broderns namn) rider på sin häst för att hämta fågeln. Därefter berättar den gamla kvinnan om ett gyllene äpple och senare om en gyllene fisk. Efter en tid samlar tvillingarna en samling människor och frågar dem om deras föräldrar. Hans och hans syster berättar att deras mammas namn står skrivet på deras bröst. En kvinna svimmar i folkmassan och avslöjar att hon är deras mamma, och senare hittar de sin pappa.

Nordmakedonien

I en berättelse samlad av den bulgariske folkloristen Kuzman Shapkarev från Ohrid , nutida Nordmakedonien , "Три сестри прельки, най-малата - царица или" опропастяват", lovar den yngsta av tre systrar att, om hon gifter sig med tsarens son, hon ska föda en pojke med en stjärna i pannan och en flicka med en måne på halsen. Tsarens son gifter sig med henne och hon föder pojken och flickan nästa år, men hennes systrar ersätter barnen för en valp och en kattunge. De lägger syskonen i en kista och kastar dem i floden. Lådan sköljs upp vid en kvarn och mjölnaren räddar och föder upp båda. Deras fosterfar råder honom att täcka sitt astrala födelsemärke , och på så sätt blir pojken känd som "Kelesh". Efter ett slagsmål mellan pojken och några barn tar kungen märke till stjärnmärket och börjar undersöka saken.

Litterära versioner

Den bulgariska författaren Ran Bosilek anpassade en variant av sagotypen som berättelsen "Слънце и Месец" ("Sol och måne"). I hans anpassning föder den yngsta systern två barn, "det ena vackert som solen och det andra vackert som månen", men hennes systrar överger barnen i skogen. De räddas och uppfostras av en kvinna som bor i ett avlägset palats. När de är myndiga avslöjar deras fostermamma sanningen och skickar dem tillbaka till sin fars rike. På vägen ser de sin mamma begravd upp till bålen i en sophög. Istället för att spotta på henne kysser han och tvättar hennes ansikte. Detta överraskar vakterna och kungen.