Lilla näktergalen gråter
Little Nightingale the Crier ( palestinska arabiska : Blebl is-sayyah ) är en palestinsk arabisk folksaga insamlad av forskarna Ibrahim Muhawi och Sharif Kanaana. Det är relaterat till temat den förtalade hustrun och klassificeras i det internationella Aarne-Thompson-Uther Index som typ ATU 707, " The Three Golden Children" .
Ursprung
Enligt forskarna Yoel Shalom Perez och Judith Rosenhouse samlades berättelsen av Muwahi och Kanaana i 'Arraba, i Galileen .
Sammanfattning
Tre systrar tjänar sitt uppehälle genom att spinna och sälja sina produkter. Men en dag bestämmer sig kungen för att se om hans undersåtar är lojala mot honom, och dekreterar att det är förbjudet att tända ett ljus på natten. De tre systrarna är förtvivlade över det faktum, eftersom de snurrar dag och natt, men bestämmer sig för att lyda förbudet. Den äldre systern hoppas då på att kungen ska gå förbi deras hus och låta honom gifta sig med sin bagare så att hon kan få bröd; den mellersta avlägger samma löfte och hoppas få gifta sig med kungens kock för att få mat, och den tredje och yngsta systern gör ett löfte att gifta sig med kungens son och lovar att föda tre barn, 'Aladdin, Bahaddin och Šamsizzha , som , om hon ler kommer solen att skina när det regnar, och om hon gråter så kommer det att regna när det är soligt.
Kungen råkar bara gå förbi systrarnas hus och beordrar sin vesir att markera deras hus med en symbol, så att de kan komma tillbaka senare för att ta med sig systrarna. Det händer så och de tre kvinnorna förs till hans närvaro, där de upprepar sina önskemål. Kungen uppfyller deras önskemål och gifter sig med de två äldre systrarna med bagaren respektive kocken, medan den yngsta systern gifter sig med kungens son. Drivna av svartsjuka på sin kadetts förmögenhet mutar de barnmorskan för att ersätta det första barnet för en valp, medan de kastar barnet i en låda i floden. Lådan med bebisen sköljer iland på en avlägsen fruktträdgård och hittas av ett gammalt par.
Ett liknande öde drabbar prinsessans andra och tredje barn, som ersätts av en kattunge respektive en sten, gjutna i havet i en låda och räddade av samma gamla par. Lurad av sina svägerskor överger kungasonen sin hustru. Under tiden föds de tre barnen upp av det gamla paret, tills de dör. Nu ensamma i världen flyttar de tre syskonen ut till hans fars stad och köper en tomt mittemot palatset och bygger där ett palats.
Syskonens fastrar inser att de tre syskonen är deras syskonbarn och anlitar en gammal kärra för att besöka dem. Den gamla krönet säljer hennes varor framför deras palats och Šamsizzha bjuder in henne. Den gamla krönet komplimangerar hennes vackra palats, men den saknar fågeln som heter Little Nightingale the Crier. Den gamla krönet går bort och Šamsizzha gråter; hennes bröder märker att vädret har förändrats och rasar för att träffa sin syster. Hon förklarar att hon vill ha den lilla näktergalen, och hennes äldre bror erbjuder sig att få den, ger Bahaddin en ring som ett tecken på liv och varnar honom att söka honom om ringen drar åt runt hans finger.
'Aladdin rider vidare tills han möter en ghoul , som leder honom till sin bror. Den andra ghoulen hänvisar honom till sin syster, en ghouleh (kvinnlig ghoul) som maler salt, och råder honom att smaka på saltet och att dia hennes bröst. 'Aladdin följer ghoulens instruktioner och lyckas få ghoulen att ta in henne som en son. 'Aladdin berättar för henne om sitt sökande efter Little Nightingale the Crier, och ghouleh säger att hennes söner kan hjälpa honom.
Ghoulehs lama son erbjuder sig att ta honom och råder människan att närma sig fågeln, som kommer att börja prata, men 'Aladdin får inte svara. 'Aladdin förs till fågelns fruktträdgård, som sätter sig på ett träd och börjar prata. Ynglingen förblir tyst och svarar inte fågeln en första gång, utan svarar efter att fågeln pratar igen. Djuret blåser på 'Aladdin och han blir en sten.
Bahaddin känner att något är fel med sina äldre bröder och följer samma spår som han, passerar de tre andarna och når fågelns fruktträdgård. Än en gång pratar Bahaddin med fågeln och det förvandlar pojken till sten.
Till slut ser Šamsizzha att Bahaddins ring har dragit åt runt hennes finger, klär ut sig i manskläder och går till andarnas väg. Med ghoulehens råd kommer hon fram till fågelns fruktträdgård. Fågeln börjar prata med henne, men Šamsizzha håller tyst. Efter tre gånger återvänder fågeln till sin bur och Šamsizzha fångar den inuti den. Fågeln ber om att bli släppt, men flickan beordrar djuret att återställa förtrollningen på sina bröder. Fågeln säger åt henne att plocka upp lite smuts och att trycka det på stenarna.
Šamsizzha lyder fågeln och smetar smutsen på stenarna, och återställer sina bröder till liv, såväl som många andra. Šamsizzha och hennes bröder återvänder hem och hänger upp fågelburen i sitt palats. Nu tillbaka till sin rutin, 'Aladdin och Bahaddin går tillbaka till att besöka stadens kaffehus . En dag träffar de sin far och bjuder in honom på middag i deras palats.
Little Nightingale the Crier råder syskonen att servera ett fat med morötter till frukterna. Kungen äter med syskonen, som bjöd fågeln att komma och äta med dem. Fågeln avböjer och hånar kungen för att han tror att en kvinna kan föda en valp, en kattunge och en sten. Kungen blir förvånad över fågelns svar och ber den att tala igen. Fågeln upprepar samma ord och avslöjar att 'Aladdin, Bahaddin och Šamsizzha är hans barn.
Kungen hämtar in barnmorskan, som tvingas avslöja hela sanningen, och han straffar henne och den avundsjuka systern genom att bränna dem på ett bål och strö ut deras aska.
Analys
Saga typ
Sagan är klassificerad i det internationella Aarne-Thompson-Uther Index som typ ATU 707, "The Three Golden Children". I denna cykel av berättelser lovar en kvinna att föda barn av underbar karaktär, som tas ifrån henne så snart de föds av hennes svartsjuka släktingar (hennes systrar eller hennes svärmor). Barnen överlever och adopteras av ett barnlöst par. År senare skickas barnen på jakt efter fantastiska föremål, vilket så småningom kommer att leda till att familjen återförenas.
Varianter
Sagetypen förekommer i sagosamlingar av Mellanöstern och arabisk folklore. Forskaren Hasan El-Shamy listar 72 varianter av sagotypen över Mellanöstern och Nordafrikanska källor. Han uppgav också att varianter samlades in "i den östra delen av det arabiska kulturområdet", nämligen i Palestina, Syrien, Libanon och Irak.
Palestina
I en palestinsk version från Birzeit , samlad av orientalisten Paul E. Kahle med titeln Die ausgesetzten Zwillingskinder ("De övergivna tvillingbarnen"), lovar den tredje och yngsta systern att föda tvillingar, en pojke och en flicka med silver och guld hår, men flickan ska ha tre tänder: en för att släcka den törstiga, den andra för att mätta de hungriga och den tredje för att mata de trötta. Tvillingarna är fortfarande inställda på en jakt efter en fågel som slår med vingarna och sjunger.
Israel
Enligt en tidig analys av den israeliska folkloristen Dov Noy [ Israel Folktale Archive (IFA) först två varianter av sagotypen, en från en jemenitisk källa och en annan från en turkisk källa. En senare studie av forskaren Heda Jason listade 7 varianter i den judiska orientaliska berättelsekorpusen.
Författaren Penninah Schram publicerade en israelisk berättelse med titeln Children of the King : tre systrar bor tillsammans som är skickliga vävare, men den yngsta har det bästa hantverket. En natt vilar de och pratar om sin kung som är redo att välja en hustru, och skryter om deras skicklighet: den äldsta hävdar att hon kan väva en gobeläng för att täcka väggarna i palatset, den mellersta som hon kan sy ett tält till täcka hela armén, och den yngsta som hon kommer att föda tre barn, två pojkar och en flicka, till skillnad från världen någonsin har sett. Kungen, som gick förbi, hör deras samtal och skickar efter dem nästa morgon. Efter att ha frågat de tre systrarna avfärdar de två äldste sina skryt, medan den yngsta förklarar att hon kan uppfylla sitt, eftersom hon såg det i en dröm. Kungen gifter sig med den tredje systern, till avundsjuka från de två äldre, som konspirerar med barnmorskan för att ta barnen, ersätta dem för katter och överge dem i skogen. Det händer så: drottningen utvisas av kungen, medan barnen hittas av en fattig gammal kvinna. År senare passerar tanterna förbi den gamla kvinnans hus och när hon inser att deras syskonbarn och systerdotter lever, övertygar hon systern att skicka sina bröder på jakt efter en pool och en näktergal som sjunger sånger. Den äldre brodern misslyckas och är instängd längs andra fångar, men hans yngre bror tar fågeln och räddar hans äldre. Senare går kungen förbi syskonens hus och lägger märke till systerns skönhet, när näktergalen börjar sjunga om den. Kungen undrar över dess beteende, och den sjunger igen om de tre barnen. Den gamla kvinnan som uppfostrade dem dyker upp med dukarna de var inslagna i när hon hittade dem, som monarken känner igen som sin hustrus hantverk. När han inser knep, straffar han sina svägerskor, återställer drottningen och belönar den gamla kvinnan. I sina anteckningar klassificerade Schram sagan som typ 879*G, trots att hon kände igen dess koppling till typ 707, och uppgav att det fanns minst 22 varianter i IFA-arkivet.
Mellanöstern
Enligt forskarna Ulrich Marzolph sammanställningen The Arabian Nights , förutom berättelsen Systrarna avundsjuka på deras kadett, en andra variant med titeln Abú Niyyan och Abú Niyyatayn , en del av ramberättelsen The Tale of the Sultan om Jemen och hans tre söner ( Sagan om kungen av al-Yaman och hans tre söner ). Sagan är uppdelad i två delar: sagan om faderns generation faller under sagotyp ATU 613, "Sanning och lögn"; sönernas generation följer typ ATU 707. I andra delen gifter sig Abu Niyyan med en prinsessa och förklaras kung. Hans svägerskor tar deras manliga syskonbarn så fort de är födda och kastar dem i vattnet, men de räddas av trädgårdsmästaren. Abu Niyyans fru föder sitt tredje barn, en dotter, som de uppfostrar tillsammans. När flickan når äktenskapsåldern börjar hon intressera sig stort för trädgårdsmästarens adopterade söner, vilket leder till att sanningen avslöjas. En tredje version som finns i The Arabian Nights är Sagan om sultanen och hans söner och den förtrollande fågeln, en fragmentarisk version som fokuserar på jakten på fågeln med förstenande krafter.
I en arabisk variant, "Царевич и три девушки" ("Kejsaren och de tre flickorna"), arbetar tre stackars vävsystrar sent på natten i levande ljus, när prinsen kommer och spionerar på dem. Han hör hur den äldsta skryter om att hon skulle väva en matta för hela armén att sitta på, den mellersta att hon skulle laga tillräckligt med mat för att föda hans armé, och den yngsta att hon skulle bära "en guldtång och en silvertång" . Prinsen kallar dem till sin närvaro, och den yngsta förklarar att hon menade en son (guld) och en dotter (silver). Hennes systrar ersätter dem för valpar, och hon förvisas från palatset. Tvillingarna hittas av en fiskare. I den här versionen träffar prinsen helt enkelt tvillingarna medan han går genom staden och gifter om sig med sin egen fru, utan att först veta om det.
I en annan berättelse från Mellanöstern, Den skrikande näktergalen , arbetar fyra fattiga systrar, Watfa, Alya, Nasma och Najma, genom att spinna ull och sälja den. En dag köper de lite bröd och stannar för att vila och äta i en övergiven hydda. De ser kungasonen på en hydda - som faktiskt hör systrarna - och deklarerar deras önskemål: de två äldre vill arbeta i köket och skala vitlök och lök, så att de kan äta bättre mat där; den tredje systern vill knåda degen, men den yngsta säger att hon skulle ha varit fattig av stolthet och sedan acceptera att gifta sig med kungens son. Kungens son, Maher, råkar precis komma in i rummet för att fråga den yngsta systern om hennes beslut; hon svarar att hon kanske känner sig förödmjukad av att vara prinsens hustru. Han väljer Najma som sin fru och tar med de andra systrarna att arbeta och bo i palatset. Men de äldre systrarna börjar hata sin kadetts förmögenhet och konspirerar för att skada henne: de mutar barnmorskan för att ersätta Najmas barn, en pojke och en flicka, mot en hund och en sten. De två äldre systrarna låser in tvillingarna i en låda, men Nasma, den tredje systern, lägger en påse pengar i deras låda av medlidande. De kastar lådan i havet, men lådan räddas av en fattig fiskare som heter Meri, som släpper tvillingarna från lådan och uppfostrar dem med sin fru Saada. De flyttar ut till en annan by och döper pojken till Clever Hasan och flickan Sitt al-Ihsan, som blir skickliga ungdomar. Samtidigt är deras mamma, drottning Najma, instängd i ett torn, borta från sin man, medan kungen ställer till en ridtävling. Smart Hasan utmärker sig i spelen och drar till sig kungen Mahers uppmärksamhet. Tanterna inser att Clever Hasan är deras brorson, och Watfa och Alya kläcker en plan för att döda honom: de skickar barnmorskan till kungens moderpalats och säger att den saknar den skrikande näktergalen med fjädrar i många färger och kan sjunga på sju språk djinnens stad och bara smart Hasan kan ta med den till honom. Med ledning av tre ghouls tar smarta Hasan fågeln till honom, men näktergalen sjunger inte och verkar vara förtvivlad. Tills en dag, när den elaka barnmorskan gör ett besök hos kungen, skriker näktergalen om den vanärade drottningen och hennes barn. När kung Maher hör detta avslöjar han sanningen och släpper sin fru från fängelset och lämnar hennes förföljares öde åt henne. Drottning Najma förlåter sin syster Nasma, förvisar de två äldre till deras gamla by och ger order om att barnmorskan ska avrättas. Kungen belönar också fiskaren och hans fru och tar med dem att bo i palatset med Clever Hasan och Sitt al-Ihsan.
Libanon
I en libanesisk variant samlad av H. Ritter och Otto Spies med titeln Die Prinz and seine drei Frauen ("Prinsen och hans tre fruar") önskar en bondes tre döttrar att gifta sig med prinsen, den yngsta lovar att ge födelse till en flicka med gyllene hår och en pojke med silver hår. Prinsen gifter sig med alla tre, och de äldre systrarna ersätter barnen för en katt och en hund. De räddas av en fiskare och hans fru, som säljer barnens metallbelagda hår på marknaden. De blir rika, deras föräldrar dör och de flyttar ut till ett palats i prinsens stad. Deras mostrar skickar dem på jakt efter ett träd med trummor och musik och en brud till sin bror. Bruden, med sin allvetande kunskap, berättar tvillingarnas historia för kungen under en middag.
I en libanesisk berättelse översatt av författaren Inea Bushnaq som The Nightingale that Speaks, för att testa sina undersåtars lojalitet, beordrar en kung att ingen ska ha något ljus på natten. En natt går han med sin vesir för att besöka ett fattigt hus där tre systrar bor och spinner ull. Han hör deras samtal: den äldsta systern vill gifta sig med kungens bagare, den mellersta med kungens kock, och den yngsta vill gifta sig med vilken man som helst, till och med kungens son, som kan bära kläder åt henne till det turkiska badet, och skulle björntvillingar, en pojke med ett lås av silver och en flicka med ett lås av guld. Kungen tar dem till palatset och gifter dem med deras utvalda män. Trots att de bor i palatset börjar de äldre systrarna uppfostra avund mot sin kadett och planerar mot henne när kungens son ger sig av i krig. När deras syster föder sina tvillingar, ersätter storasystern dem för en kattunge och en valp, placerar tvillingarna i en flätad korg och kastar dem i vattnet. Flätade korgen hittas av en trädgårdsmästare. Mannen och hans fru fostrar tvillingarna tills de dör, och tvillingarna bor i trädgårdsmästarens hus. En dag känner en av deras faster igen dem och skickar hem den gamla barnmorskan. Barnmorskan berättar för tvillingsystern om Bulbul as-Siah, näktergalen som talar. Tvillingsystern ber sin bror att ta med den till henne. Tvillingbrodern, med hjälp av en ghoul, deltar i en kedja av uppdrag: för att få tag i näktergalen måste han hitta det risbärande trädet; för att få trädet måste han hitta dottern till kungen av Fjärran staden. Tvillingbrodern tar med sig föremålen och prinsessan tillbaka till sin syster, och han gifter sig med prinsessan. En dag besöker kungen, deras far, deras hus för att se de underbara föremålen (fågeln och trädet), och fågeln sjunger en sång om hur löjligt det är att en mänsklig kvinna födde djur.
Syrien
I en syrisk variant från Tur Abdin , samlad av Eugen Prym och Albert Socin , har Ssa'îd, gräshoppornas kung, tre fruar, men inga barn ännu. Den tredje hustrun, också den yngsta, föder en pojke och en flicka, som ersätts för katter och kastas i vattnet. De räddas av en fiskare och hans fru, och när de badas dyker guld och silver upp i badvattnet. En dag, när brodern blir förolämpad för att han inte känner till hans sanna härkomst, lämnar han sina adoptivföräldrar med sin syster. De flyttar sedan till en hydda nära kungens residens, som de river och bygger ett palats. Brodern är den som avslöjar hela sanningen för sin far, kungen.
I en syrisk berättelse samlad av Uwe Kuhr med titeln Die drei Schwestern ("De tre systrarna"), en natt, bekänner tre systrar sina innersta begär: den äldsta vill gifta sig med kungens kock för att äta de bästa rätterna; den mellersta kungens konditor för att äta de finaste sötsakerna; och den yngste kungen själv, ty hon vill föda honom en modig och smart son. Kungen hör deras tal och kallar dem nästa morgon till sitt palats. Kungen gifter sig med den yngsta, till systrarnas svartsjuka. När deras syster föder tvillingar, en pojke och en flicka, kastar de barnen i en låda i floden och berättar för kungen att bebisarna var dödfödda. Boxen räddas av en barnlös shejk, som adopterar tvillingarna och döper dem till Jamil (pojken) och Jamila (flickan). År senare, när sheiken dör, skickar deras svartsjuka mostrar dem efter silvervattnet, det gyllene trädet och den sanningstalande påfågeln, som ligger i underverkens berg.
Irak
Romanförfattaren och etnologen ES Drower samlade en irakisk berättelse med titeln Kungen och de tre jungfrurna, eller tålamodets docka . Den här berättelsen fokuserar på moderns svåra situation: den yngsta systern lovar barn som föds med hår av guld på ena sidan och silver på den andra, men så fort de är födda kastas barnen i vattnet av de avundsjuka äldre systrarna. Hon får höra att hon aldrig får avslöja sanningen för sin man, kungen, så hon köper en docka att anförtro sig till (liknande The Young Slave och ATU 894, "The Stone of Pity [ ).
I en dialektal variant samlad i Bagdad med titeln Näktergalen slår en sultans son läger med sin armé nära storvesirens tre döttrar. Var och en av flickorna tillkännager sina önskemål om att gifta sig med sultanens son genom att utföra storslagna bedrifter: den äldsta genom att baka ett bröd för att mata sultanens son och armén, den mellersta genom att väva en matta som är stor nog för alla att sitta, och den yngsta genom att föda tvillingar, en pojke med guldlås och en flicka med silverlås. Sultanens son gifter sig först med den äldre flickan, men när hon säger att hon inte kan baka ett bröd som hon beskrev, nedgraderas hon till köket. Samma sak händer med den andra systern. När den tredje systern föder sina tvillingar, ersätter hennes systrar barnen för valpar och kastar dem i floden. Tvillingarna räddas av en fiskare och hans fru; när de badar tvillingarna, dyker en guldtacka och en silvertacka upp. Deras mostrar skickar dem efter de klappande äpplena, de ululerande granatäpplena och den sjungande näktergalen.
assyriska folket
I en berättelse från det assyriska folket publicerad av den rysk-assyriske författaren Konstantin P. (Bar-Mattai) Matveev med titeln "Царь Шах-Аббас и три девушки" ("Tsar Shah-Abbas och de tre flickorna"), Kejsar Shah Abbas spionerar på tre systrar som pratar, den yngsta lovar att föda tvillingar med pärlor. Efter födseln byter systrarna ut dem för valpar och lägger dem i vattnet i en låda. Båda pojkarna räddas av en mjölnare. När de är nio år gamla förstör de sin adoptivfars kvarn och bestämmer sig för att lämna hemmet. De bosätter sig i ett hus i skogen som tillhör deras biologiska far, Shah-Abbas. En av hans budbärare skäller ut pojkarna och beordrar dem att infinna sig i kungens närvaro. De går förbi en kvinna och spottar inte på henne. Tvillingarna undrar varför hon är ledsen, och en stråle av mjölk från hennes bröst kommer in i deras munnar. Vakterna skickar dem till kungen, som frågar om deras livshistoria, och kallar till sig hans vanärade fru, som bekräftar tvillingarnas berättelse.
Saudiarabien
Som en del av fältarbetet i Jizan-regionen samlade forskaren Waleed Ahmed Himli 2008 en berättelse från den 88-åriga berättaren Nema Amshanaq. I hennes berättelse, med titeln El-Bolbol El-Saiyyah ("Den sjungande näktergalen" eller "Sångarens näktergal"), går en kung till hajj och säger åt sin mamma att ta hand om sin gravida fru. Hustrun föder "vackra" tvillingar, en pojke och en flicka, som tas ifrån henne av drottningmodern och kastas i vattnet i en låda. Tvillingarna räddas av en fiskare och hans fru, som ger pojken en magisk ring. År senare besöker drottningmodern tvillingarna och övertygar flickan att be sin bror om en strömmande flod bredvid deras palats, doftande rosor och en sjungande näktergal - som brodern får genom att använda den magiska ringen för att önska dem. Till sist letar pojken efter "China China Girl" som sin brud och går på en resa för att hitta henne. Himli indikerar också att sagotypen är "vida rapporterad ... [från] olika delar av Saudiarabien".
kurdiskt folk
I en kurdisk berättelse publicerad av kurdologen Margarita Rudenko med titeln "Мирза-Мамуд и Хезаран-Больболь" ("Mirza-Mamud och Khezaran-Bolbol"), gifter sig padishah med tre systrar, den yngsta lovar att föda tvillinghåriga , en kille och en tjej. Hennes avundsjuka systrar byter ut barnen mot djur och kastar dem i havet i en låda. Lådan räddas av en mjölnare, som räddar tvillingarna och döper dem till Mirza-Mamud (pojken) och Golizar (flickan). År senare flyttar de till ett nytt hus och pojken träffar sin far, Padishah, på en hjortjakt. Drottningens systrar förtvivlar och skickar en gammal kvinna för att övertyga Golizar och Mirza-Mamud att gå på ett farligt sökande efter en jungfru som heter Зардухубар (Zardukhubar). Mirza-Mamud räddar Zardukhubar och de flyr från en ogress (sagotyp ATU 313H*, kopplad till The Magical Flight eller The Devil's Daughter ). Zardukhubar blir Golizars kamrat. Senare berättar den gamla kvinnan för syskonen om en magisk fågel som heter Khezaran-Bolbol. Mirza-Mamud misslyckas med uppdraget och är förstenad. Golizar och Zardukhubar lägger märke till hans långa frånvaro och söker upp honom. De möter en gammal eremit på vägen som berättar för dem hur man säkert fångar fågeln. Båda kvinnorna räddar ungdomen och en hel trädgård av förstenade människor. På vägen tillbaka ber eremiten dem om en bön, vilket trion gör och gör honom besviken till en stilig ung man. Kvartetten bjuds in till en fest med kungen, men fågeln varnar dem att deras mat är förgiftad. Enligt fågelns instruktioner bjuder syskonen sin far, padishah, till sitt hus, där hela sanningen avslöjas.
Kurdologerna Ordîxanê Jalîl , Celîlê Celîl och Zine Jalil samlade en annan kurdisk berättelse 1976 från informanten Osei Shababa. I denna berättelse, med titeln "Златокудрые" ("Gyllene lockar"), förbjuder en padishah att tända en ljuskälla i något hus på natten, men ett huss invånare bryter mot förbudet. Padishah och hans visir besöker huset och hör samtalet mellan tre spinnande systrar: den äldsta lovar att göra en storslagen måltid till padishah om han tar henne till hustru; den mellersta lovar att väva en unik och singulär matta och den yngsta lovar att bära honom en pojke och en flicka med gyllene lockar. Padishah gifter sig med den yngsta och går ut i krig; en häxa tar barnen, ersätter dem för valpar och kastar dem i en låda i havet. Lådan med barnen sköljer iland; ett rådjur ser tvillingarna och ammar dem. År senare bygger pojken, som heter Hussein, och flickan, som heter Gulizar, ett hus åt dem och tillverkar plagg gjorda av gasellskinn. En dag jagar padisah några gaseller och leds till tvillingarnas hus. Han beundrar pojkens gyllene lockar och föreställer sig vad hans son kunde ha varit. När de inser att tvillingarna är deras syskonbarn, skickar Padishahs svägerskor häxan till tvillingarnas hus. Häxan utger sig själv som en hängiven på en hajj och övertygar dem att först söka efter en magisk duk som producerar mat med en magisk trollstav, och senare efter en jungfru som heter Шарихубар (Sharikhubar). När Hussein går efter henne förstenar hennes krafter honom, så hans syster Gulizar är den som räddar honom och får tillbaka Sharikhubar hem. Äntligen hjälper Sharikhubar dem att avslöja sanningen om deras ursprung.
Forskaren Sara Belelli samlade och publicerade en kurdisk variant på Laki-språket från Kermanshah , med titeln Mā(h) pīšānī ("Månpannan") (sagotyperna ATU 480 och ATU 707): en tjej möter vid flodstranden en gammal ful kvinna och komplimanger hennes huvud. När flodvattnet blir gult slänger den gamla flickan i floden och hon kommer ut med en måne och en stjärna i pannan. När flickans styvsyster träffar den gamla kvinnan förolämpar hon henne och blir ful. Berättelsen fokuserar sedan på en prins, som möter Māh pīšānī och hennes två äldre systrar: den äldre lovar att laga en man med ris för att mata 500 personer; den mellersta som hon kan väva en matta som är stor nog för tusen personer, och Māh pīšānī lovar att bära honom en pojke som kan gråta päreltårar och en flicka vars skratt ger blommor.