Anna Karoline

Anna Karoline
Anna Karoline.jpg
Anna Karoline (till vänster) på 1970-talet, som museifartyg i Bodø
History
Norway
namn Anna Karoline
Kosta Okänd
Lanserades 1876
I tjänst 1876–1954
Hemmahamn Bodø
Öde Museiskepp
Generella egenskaper
Klass och typ Jekt
Längd Skrov: 60 fot 0 tum (18,29 m)
Stråle 21 fot (6,40 m)
Förslag 6 fot (1,8 m)
Framdrivning Segla
Fart 8 kn (15 km/h)
Kapacitet 90 ton dw (eller 100 famn ved )
Komplement 5–6

Anna Karoline är ett jekt (ett enmastat öppet lastsegelfartyg) ofta kallat Nordlandsjekt , byggt vid Brataker i Mosvik , Norge 1876.

Jekttypen var i århundraden det viktigaste fraktfartyget längs Norges kust och Anna Karoline är typisk för jektfartyg som seglade mellan Nordnorge och Bergen . Hon köptes av museet Nordlands länsmuseum (numera Nordlandsmuseet) 1954 och placerades i land vid Bodøsjøen söder om centrum av staden Bodø . Nordlandsmuseet har planer på att bygga en stor byggnad kring Anna Karoline för att bevara fartyget och ställa ut det som museifartyg .

Jekt som fraktfartyg

Jämförelse mellan klinkbyggt och karvelbyggt fartygsskrov

Jekten användes som fraktfartyg längs den norska kusten från omkring 1600-talet och fram till början av 1900-talet, då användningen stadigt avtog . Fartygstypen byggdes från Hardanger i söder till Beiarn i norr. Som mest seglade omkring 200 jekt från Nordnorge till Bergen med stockfisk . Jekten hade ett distinkt utseende och var ett robust fraktfartyg med stor lastkapacitet . Under bra förhållanden skulle resan kunna gå fort, det finns historier om resor från Lofoten till Bergen på cirka tre dagar, vilket gör en fart runt 8 knop . Det är möjligt att fartygstypen är baserad på tidigare norska fartyg, men att utländska fartyg också har varit en inspiration. Uppslagsverket Store norske leksikon har denna definition av jekt ( nordlandsjekt ):

Nordlandsjekten var klinkbyggda med akterspegel , med hög rak för . De flesta av jekten hade bara halva däcket täckt och hade alltid en veng (norska för ett slags Aftercastle ) akterut. Masten var utan stag och riggades med två fyrkantssegel (storsegel och toppsegel) .

Jekten var inte lätt att segla, men de kunde bära mycket last jämfört med de material som användes för fartyget . Det var alltså förmodligen på grund av ekonomin som de blev så populära. De sista jekten byggdes i Trøndelag . I början av 1900-talet jekten ersatts av större segelfartyg och ångfartyg.

I århundraden var jekten viktiga för Nordnorges export av stockfisk. Varje jekt kunde göra två resor om året till Bergen med denna last, staden hade under många hundra år monopol på handel med Nordnorge. Efter att stockfisklasten hade lastats i Bergen jekten återvända med varor som Nordnorge inte producerade.

Anna Karolines liv

Anna Karoline byggdes 1876 åt Arnt O. Eggen, Oluf Nøst och Ole Vandsvik. Namnet Anna Karoline komponerades av de tre första ägarnas namn.

En jekt med stockfisk i Sandviken i Bergen . Fotografi tagen någon gång mellan 1870 och 1890

A jekt at Munkholmen , Trondheim Kredit: AB Wilse , 1906

Anna Karoline tjänstgjorde som lastfartyg och lasten förändrades beroende på vilka ägare hon hade, tid på året och var hon var stationerad. När Ole Vandsvik var en av ägarna Anna Karoline det nya året med en resa till Lofoten för att köpa fisk. Fisken saltades ombord på fartyget och hon återvände i maj till Kiran i Roan där fisken torkades. Medan fisken torkade transporterade jekten timmer från Namsen till Nordnorge. När fisken hade torkat lastades fartyget med stockfisk och seglade till Bergen. Fartyget användes även för att transportera sill och som sovplats under fisket.

Anna Karoline är präglad av olika reparationer och förändringar som gör det möjligt att studera hur fartyget har utvecklats. Hon var ursprungligen klinkerbyggd och utan ett däck som täckte hennes lastrum. 1890 Anna Karoline på grund vid Kirangrunnen och bogserades därefter till Trondheim där det yttre skrovet planades och en slät karvelskinn lades till. Således kan man idag se att fartyget har både klinkerskrov och karvelskrov. Anna Karoline fick nya ägare 1903, de installerade en 16 hk motor.

Efter att Johan Bjørvik och Ole Schiefloe köpte Anna Karoline användes hon under det årliga fisket i Lofoten. Hon seglade norrut i januari och hade under många år station på Tinn i Lofoten. Företaget sålde olika varor och fiskeutrustning. Medan hon användes som en flytande lanthandel under fisket, användes fartyget också för att bearbeta fisk. På våren seglade fartyget söderut till Bergen eller Trondheim, innan det återvände till Lofoten för en ny last med fisk.

1908 ändrades Anna Karolines hemhamn till Namsos efter att hon köpts av Julius Pedersen och disponent Schiefloe. Hon användes främst för att frakta timmer från Trøndelag till Nordnorge. Fartyget hade samma handel medan det ägdes av Spillum Dampsag & Høvleri.

Efter en ny grundstötning i Bodø 1908 reparerades hon igen. och fartyget fick nu ett däck över lastrummet. 1916 fick hon en 30 hk motor. Anna Karoline behöll sin fulla rigg till 1932, då den togs bort. Samma år utfördes stora reparationer av hennes skrov. Fartyget fick en ny akterspegel och däcket byttes både akter och i fören. På 1950-talet byttes skrovet över vatten. När hon köptes av Nordlands museum 1954 sattes fästen under kärlet och nödvändiga reparationer gjordes.

Anna Karoline köptes 1929 av firman J. Angell & Sønner i Hopen i Lofoten. Fartyget användes både sommar och vinter. Under vintern Anna Karoline när fisken saltades och för att producera fiskleverolja hade hon liknande uppgifter i Finnmark under våren. Under sommaren transporterade Anna Karoline guano och stockfisk från Nordland och Troms söderut till Bergen.

På museet

Närbild av Anna Karoline på museet

Den sista anlöpshamnen för Anna Karoline var Bodøsjøen utanför Bodøs centrum dit hon anlände 1959. Sedan ett 30-tal år har hon haft tak som täckning och efter några år byggdes väggar till. Anläggningarna ses som långt ifrån idealiska och fartyget bör ha en permanent byggnad. Nordlands museum arbetar med ett projekt för en byggnad där fartyget både kan bevaras och ställas ut för besökare.

Bakgrunden till att Nordlands museum köpte Anna Karoline var att hon sågs som ett exemplar av en historiskt viktig kärltyp. Museet köpte först jekt Brødrene 1939 för detta ändamål. Fartyget överfördes till Rognan för några nödvändiga reparationer men kring julen 1940 förliste hon under en storm. På grund av andra världskriget var det inte möjligt att rädda vraket, så Brødrene gick förlorad.

Viljan att dokumentera jekten som fartyg fanns kvar och efter kriget uppmanades Nordlandsmuseet att köpa en ny jekt . Anna Karoline valdes för att hon var i relativt originalskick och hon är den enda Nordlandsjekt i sådant skick som har bevarats. Från och med 2014 finns det tre andra jekt i Norge. Det är den nybyggda kopian av jekt Brødrene och jekt Pauline av Steinkjer , den senare är så mycket reparerad och ombyggd att hon är långt ifrån sitt ursprungliga skick. Båda är karvelbyggda och seglande, till skillnad från Anna Karoline som är på land. Holvikejekta som ligger vid Sandane i västra Norge ligger också i land och som Anna Karoline är hon också klinkbyggd .

Det är det enda större traditionellt norska lastfartyget från efter reformationen som man kan säga är helt placerat inom norsk varvstradition.

Johan Kloster, intendent på Norska Sjöfartsmuseet , om fartyget Anna Karoline .

Förteckning över ägare

  • 1876 ​​– Byggd åt Arnt O. Eggen, Oluf Nøst och Ole Vandsvik
  • 1889 – Ole Vandsvik
  • 1890 – Ole Vandsvik och Ole Lund
  • Okänt årtal – Ole Vandsvik, Ole Lund och Nils Wandsvik
  • Okänt årtal – Nils Wandsvik och Ole Vandsvik
  • Okänt årtal – Oliver Fossum, Trondheim
  • 1903 – Johan Bjørvik, Trondheim och Ole Schiefloe, Namsos
  • 1908 – Julius Pedersen och disponent Schiefloe
  • 1922 – Spillum Dampsag & Høvleri, (P. Torkildsen & co)
  • 1929 – J. Angell & sønner, Hopen i Lofoten
  • 1954 – Köpt av Nordlands museum

Se även

Bibliografi

externa länkar

Koordinater :


Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Anna_Karoline&oldid=1051086649 "