Saraiki språk

Ej att förväxla med Siraiki-dialekten av Sindhi .

Saraiki
سرائیکی
Saraiki.svg
Saraiki i Shahmukhi- manus ( Nastaʿlīq- stil)
Infödd till Pakistan
Område Punjab och närliggande regioner
Etnicitet Saraiki
Modersmålstalare
 26 miljoner (2017)
Perso-arabiska ( Saraiki-alfabetet )
Officiell status
Regleras av Ingen officiell förordning
Språkkoder
ISO 639-3 skr
Glottolog sera1259
Saraiki-speakers by Pakistani District - 2017 Census.svg
Andelen personer med Saraiki som modersmål i varje pakistanskt distrikt från och med Pakistans folkräkning 2017.
Denna artikel innehåller IPA- fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .

Saraiki ( سرائیکی Sarā'īkī ; även stavat Siraiki , eller Seraiki ) är ett indo-ariskt språk i Lahndagruppen , som talas av 26 miljoner människor främst i den sydvästra halvan av provinsen Punjab i Pakistan. Det var tidigare känt som Multani , efter dess huvuddialekt.

Saraiki har delvis ömsesidig förståelse med Standard Punjabi , och den delar med sig en stor del av dess ordförråd och morfologi . Samtidigt i sin fonologi är den radikalt annorlunda (särskilt i bristen på toner, bevarandet av de tonande aspiraten och utvecklingen av implosiva konsonanter), och har viktiga grammatiska drag gemensamma med det sindhispråk som talas i söder .

Saraikis språkidentitet uppstod på 1960-talet och omfattade mer snäva lokala tidigare identiteter (som Multani, Derawi eller Riasati), och särskiljde sig från bredare sådana som Punjabi.

namn

Andelen personer med Saraiki som modersmål i varje pakistanskt distrikt från och med Pakistans folkräkning 2017

Den nuvarande omfattningen av innebörden av Sirāikī är en ny utveckling, och termen fick troligen sin valuta under den nationalistiska rörelsen på 1960-talet. Det har använts mycket längre i Sindh för att hänvisa till invandrarnas tal från norr, främst Siraiki-talande Baloch-stammar som bosatte sig där mellan 1500- och 1800-talen. I detta sammanhang kan termen med största sannolikhet förklaras som att den ursprungligen hade betydelsen "nordens språk", från det sindiska ordet siro 'uppåt floden, norr'. Detta namn kan tvetydigt referera till Sindhis nordliga dialekter, men dessa är numera mer allmänt kända som "Siroli" eller "Sireli".

En alternativ hypotes är att Sarākī har sitt ursprung i ordet sauvīrā , eller Sauvira , ett forntida kungarike som också nämndes i sanskriteposet Mahabharata .

För närvarande är den vanligaste återgivningen av namnet Saraiki . Men Seraiki och Siraiki har även använts i akademin tills nyligen. Bortsett från exakt stavning antogs namnet först på 1960-talet av regionala sociala och politiska ledare.

Klassificering och relaterade språk

Ytterligare information: Punjabi-dialekter

Saraiki är medlem av den indo-ariska underavdelningen av den indo-iranska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen.

1919 hävdade Grierson att dialekterna i vad som nu är sydväst om Punjab-provinsen i Pakistan utgör ett dialektkluster, som han kallade "Södra Lahnda " inom ett förmodat "Lahnda-språk". Efterföljande indo-ariska lingvister har bekräftat verkligheten av detta dialektkluster, även om de avvisar namnet "Södra Lahnda" tillsammans med själva entiteten "Lahnda". Grierson hävdade också att "Lahnda" var hans romanbeteckning för olika dialekter som fram till dess kallades "västra Punjabi", talat norr, väster och söder om Lahore . Den lokala dialekten i Lahore är Majhi-dialekten i Punjabi , som länge har varit grunden för standardlitterärt Punjabi. Men utanför indo-ariska kretsar finns begreppet "Lahnda" fortfarande i sammanställningar av världens språk (t.ex. Ethnologue ).

Dialekter

Följande dialekter har preliminärt föreslagits för Saraiki:

Den historiska inventeringen av namn för dialekterna som nu kallas Saraiki är en sammanblandning av överlappande eller motstridiga etniska, lokala och regionala beteckningar. Ett historiskt namn för Saraiki, Jaṭki, betyder "av Jaṭṭs ", en nordlig sydasiatisk etnisk grupp. Endast en liten minoritet av Saraiki-talare är Jaṭṭs, och inte alla Saraiki-talande Jaṭṭ talar nödvändigtvis samma dialekt av Saraiki. Men dessa människor brukar kalla sina traditioner och språk för Jataki . Omvänt har flera Saraiki-dialekter flera namn som motsvarar olika lokaler eller demografiska grupper. Namnet " Derawali " används för att hänvisa till de lokala dialekterna av både Dera Ghazi Khan och Dera Ismail Khan , men "Ḍerawali" i den förra är Multani-dialekten och "Derawali" i den senare är Thaḷi-dialekten.

När man konsulterar källor före 2000 är det viktigt att veta att pakistanska administrativa gränser har ändrats ofta. Provinser i Pakistan är indelade i distrikt , och källor på "Saraiki" beskriver ofta territoriet för en dialekt eller dialektgrupp enligt distrikten. Sedan grundandet av Pakistan 1947 har flera av dessa distrikt delats upp, några flera gånger.

Status för språk eller dialekt

I södra Asiens sammanhang är valet mellan benämningarna "språk" och "dialekt" svårt, och all distinktion som görs med hjälp av dessa termer fördunklas av deras tvetydighet. På sätt och vis är både Siraiki och Standard Panjabi "dialekter" av ett " Större Punjabi" makrospråk.

Saraiki ansågs vara en dialekt av Punjabi av de flesta brittiska koloniala administratörer, och ses fortfarande som sådan av många Punjabis . Saraikis anser dock att det är ett eget språk och ser användningen av termen "dialekt" som stigmatiserande . En språkrörelse startades på 1960-talet för att standardisera ett manus och främja språket. Pakistans nationella folkräkning har tabellerat prevalensen av Saraiki-talare sedan 1981.

Geografisk fördelning

Dr. Ashu Lal, en Saraiki-poet och intellektuell

Pakistan

Saraiki talas främst i den sydvästra delen av provinsen Punjab , i ett område som i stort sett sammanfaller med omfattningen av den föreslagna Saraikistan -provinsen. I väster avgår den från de Pashto- och Balochi -talande områdena av Suleiman Range , medan Thar-öknen i sydöst delar det från Marwari-språket . Dess andra gränser är mindre väldefinierade: Punjabi talas i öster; Sindhi finns i söder, efter gränsen till Sindh-provinsen ; i norr är den södra kanten av Salt Range den grova klyftan med de nordliga varianterna av Lahnda.

Saraiki är det första språket för 25,9 miljoner människor i Pakistan enligt 2017 års folkräkning. Den första nationella folkräkningen i Pakistan som samlade in data om prevalensen av Saraiki var folkräkningen 1981. Det året var andelen tillfrågade i hela landet som rapporterade Saraiki som sitt modersmål 9,83. I folkräkningen 1998 var det 10,53 % av en nationell befolkning på 132 miljoner, för en siffra på 13,9 miljoner Saraiki-talare bosatta i Pakistan. Även enligt folkräkningen 1998 bodde 12,8 miljoner av dessa, eller 92 %, i provinsen Punjab.

Indien

Efter uppdelningen 1947 migrerade hinduiska och sikhiska talare av Saraiki till Indien, där de för närvarande är utspridda, men med mer betydande fickor i delstaterna Punjab , Haryana , Rajasthan , Uttar Pradesh , Delhi och Jammu och Kashmir . Det finns också en mindre grupp muslimska pastoralister som migrerade till Indien, särskilt Andhra Pradesh , före delningen.

Det finns folkräkningssiffror tillgängliga – till exempel, i folkräkningen 2011 rapporterade 29 000 personer sitt språk som " Bahawal Puri ", och 62 000 som "Hindi Multani". Dessa är dock inte representativa för de faktiska siffrorna, eftersom talarna ofta hänvisar till sitt språk med smalare dialekter eller regionala etiketter, eller alternativt identifierar sig med de större språkgemenskaperna, som punjabi, hindi eller urdu. Därför är antalet talare i Indien fortfarande okänt. Det har förekommit observationer av Lahnda-varianter som "smälter ihop" till Punjabi (särskilt i Punjab och Delhi), såväl som av direkt övergång till de dominerande språken Punjabi eller Hindi. Ett mönster som rapporterades på 1990-talet var att medlemmar av den yngre generationen talade respektive "Lahnda"-variant med sina morföräldrar, samtidigt som de kommunicerade inom kamratgruppen i Punjabi och pratade med sina barn på hindi.

Fonologi

Saraikis konsonantinventering liknar den för grann Sindhi . Det inkluderar fonemiskt distinkta implosiva konsonanter , som är ovanliga bland de indoeuropeiska språken. I Christopher Shackles analys skiljer Saraiki upp till 48 konsonanter och 9 monoftongvokaler .

Vokaler

De "centraliserade" vokalerna /ɪ ʊ ə/ tenderar att vara kortare än de "perifera" vokalerna /i ɛ aou/ . Den centrala vokalen / är mer öppen och bakåt än motsvarande vokal i angränsande varianter. Vokalnasalisering är distinkt: /'ʈuɾẽ/ 'kan du gå' kontra /'ʈuɾe/ 'kan han gå'. Före /ɦ/ neutraliseras kontrasten mellan /a/ och /ə/ . Det finns ett stort antal vokalsekvenser, av vilka några kan analyseras som diftonger .

Saraiki vokaler
Främre Central Tillbaka
Stänga i u
ɪ ʊ
Mitten e o
ɛ ə
Öppen a

Konsonanter

Saraiki har ett stort lager av konsonanter :

Labial
Dental / Alveolär 		Retroflex
Post-alv. / Palatal 		Velar Glottal

Stoppa / Affricate 		tonlös sid t̪ ʈ t͡ʃ k
aspirerade pʰ t̪ʰ ʈʰ t͡ʃʰ kʰ
tonande b d̪ ɖ d͡ʒ ɡ
uttryckte aspirerade bʱ d̪ʱ ɖʱ d͡ʒʱ ɡʱ
implosiv ɓ ᶑ ʄ ɠ
Nasal enkel m n ɳ ɲ ŋ
aspirerade mʱ nʱ ɳʱ
Frikativa tonlös f s ʃ x
tonande v z ɣ ɦ
uttryckte aspirerade vʱ
Knacka enkel ɾ ɽ
aspirerade ɾʱ ɽʱ
Ungefär enkel l j
aspirerade lʱ

I sina stoppkonsonanter har Saraiki den typiska för indo-ariska fyrfaldiga kontrasten mellan tonande och röstlös , och aspirerad och opåverkad. Parallellt med Sindhi har den dessutom utvecklat en uppsättning implosiver , så att det för varje artikulationsställe finns upp till fem kontrasterande stopp, till exempel: röstlös /tʃala/ 'custom' ∼ aspirerad /tʃʰala/ 'blister' ∼ implosiv /ʄala / 'spindelnät' ∼ röstade /dʒala/ 'nisch' ∼ röstade aspirera /dʒʰəɠ/ 'skum'.

Det finns fem kontrasterande artikulationsställen för stoppen: velar , palatal , retroflex , dental och bilabial . Tandarna / t tʰd dʰ/ är ledade med tungans blad mot ytan bakom tänderna. Retroflexstoppen är postalveolära , artikulatorn är spetsen på tungan eller ibland undersidan . Det finns inget tandimplosiv, delvis på grund av den mindre retroflexion med vilken retrofleximplosiv /ᶑ/ uttalas. De palatala stoppen är här något godtyckligt representerade med [tʃ] och [dʒ] . I slentrianmässigt tal återges en del av stoppen, särskilt /k/ , /g/ och /dʒ/ , ofta som frikativ – respektive [x] , [ɣ] och [z] .

Av nasalerna finns bara /n/ och /m/ i början av ett ord, men i andra fonetiska miljöer finns en full uppsättning kontraster i artikulationens plats: / ŋ ɲ ɳ nm/ . Retroflexen ɳ realiseras som en sann nasal endast om den ligger i anslutning till ett retroflexstopp, på andra ställen är det en nasaliserad retroflexflik [ɽ̃] . Kontrasterna /ŋ/ ∼ /ŋɡ/ och /ɲ/ ∼ /ɲdʒ/ är svaga; den enstaka nasala är vanligare i sydliga varianter, och nasal + stop-klustret är utbrett i centrala dialekter. Tre näsor /ŋ nm/ har aspirerade motsvarigheter /ŋʰ nʰmʰ/ .

Realiseringen av den alveolära kranen /ɾ/ varierar med den fonetiska miljön. Den trillas om den är geminerad till /ɾɾ/ och svagt trillad om den föregås av /t/ eller /d/ . Den står i kontrast till retroflexfliken /ɽ/ ( /taɾ/ 'wire' ∼ /taɽ/ 'titta på'), förutom i den variant som talas av hinduer. Frikativen /fv/ är labiodentala . Den glottala frikativen /ɦ/ är tonande och påverkar röstkvaliteten hos en föregående vokal.

Fonotaktik och stress

Det finns inga toner i Saraiki. Alla konsonanter utom /hj ɳ ɽ/ kan gemineras ("dubbleras"). Tvillingar uppstår endast efter betonade centraliserade vokaler och realiseras fonetiskt mycket mindre markant än i resten av Punjabi-området.

En betonad stavelse kännetecknas i första hand av sin längd : om vokalen är perifer /i ɛ aou/ så förlängs den, och om det är en "centraliserad vokal" ( /ɪ ʊ ə/ ) så genereras konsonanten efter den. Stress faller normalt på den första stavelsen i ett ord. Betoningen kommer dock att falla på den andra stavelsen i ett tvåstavigt ord om vokalen i den första stavelsen är centraliserad, och den andra stavelsen innehåller antingen en diftong eller en perifer vokal följt av en konsonant, till exempel /dɪɾ ' kʰan/ 'snickare'. Trestaviga ord betonas på den andra stavelsen om den första stavelsen innehåller en centraliserad vokal, och den andra stavelsen har antingen en perifer vokal eller en centraliserad vokal + geminat, till exempel /tʃʊ'həttəɾ/ 'sjuttiofyra ' . Det finns undantag från dessa regler och de står för minimala par som /it'la/ 'informera' och /'itla/ 'så mycket'.

Implosiver

Ovanligt för sydasiatiska språk , finns implosiva konsonanter i sindhi , möjligen några rajasthani-dialekter , och Saraiki, som har följande serie: / ɓ ᶑ ʄ ɠ /.

Den "palatal" /ʄ/ är denti-alveolär och laminal , ledad längre fram än de flesta andra palatalas.

" Retroflexen " /ᶑ/ är ledad med spetsen eller undersidan av tungan, längre fram i munnen än den vanliga retroflexen stannar. Det har beskrivits som post-alveolär , pre-palatal eller pre-retroflex. Bahl (1936 , s. 30) rapporterar att detta ljud är unikt i indo-ariska och att talare av Multani är stolta över dess särart. Det vanliga tonande /ɖ/ och det implosiva /ᶑ/ är oftast i komplementär distribution även om det finns några minimala par, som /ɖakʈəɾ/ 'läkare' ∼ /ᶑak/ 'mail'. Retrofleximplosiven alternerar med det vanliga tandstoppet /d/ i genitiv efterställning /suffix /da/ , som har formen av /ᶑa/ i kombination med 1:a eller 2:a persons pronomen: /meᶑa/ 'my', /teᶑa/ 'din'.

Ett tandimplosiv ( /ɗ̪/ ) finns i den nordöstra Jhangi-dialekten , som kännetecknas av en brist på fonemisk kontrast mellan implosiver och vanliga stopp, och en preferens för implosiver även i ord där Saraiki har ett vanligt stopp. Dentala implosiva i Jhangi är ledad med tungan helt täckande över de övre tänderna. Det finns inte i Saraiki, även om Bahl (1936 , s. 29) hävdar att det bör rekonstrueras för det tidigare språket. Dess frånvaro har tillskrivits strukturella faktorer: den framåtgående artikulationen av /ʄ/ och den mindre retroflexionen av /ᶑ/ .

Aspirerade implosiver förekommer initialt med ord, där de kontrasterar med aspirerade vanliga stopp: /ɓʰɛ(h)/ 'sitta' ~ /bʰɛ/ 'rädsla'. Aspirationen är inte fonemisk ; den realiseras fonetiskt på hela stavelsen och är resultatet av en underliggande /h/ som följer efter vokalen, alltså är [ɓʰɛh] fonemiskt /ɓɛh/ .

Det historiska ursprunget till Saraiki-implosiverna har på det hela taget varit detsamma som i Sindhi. Deras källa har i allmänhet varit det äldre språkets serie av vanliga tonande stopp, alltså sanskrit j anayati > Saraiki ʄ əɲən 'födas'. Nya stopp har i sin tur uppstått ur vissa konsonanter och konsonantkluster (till exempel y ava > dʒ ao 'korn'), eller har introducerats i lånord från sanskrit , hindi , persiska eller engelska ( ɡ ərdən 'hals', b əs 'buss'). Följande tabell illustrerar några av de viktigaste utvecklingarna:


Sanskrit / Prakrit 		Saraiki exempelord
b- ɓ bahu > ɓəhʊ̃ 'många'
dv- dvitiya- > ɓja 'annan'
v- vṛddhā > ɓuɖɖʱa 'gammal'
b vaṇa- > bən 'skog'
v vartman- > vaʈ 'sökväg'
j ʄ jihvā > ʄɪbbʰ 'tunga'
jy- jyeṣṭhā > ʄeʈʰ 'makens äldre bror'
-jy- ʄʄ rajyate > rəʄʄəɲ 'att tillfredsställa'
-dy- adya > əʄʄ ə 'idag'
y- dʒ yadi > dʒe 'if'
ḍ- ᶑ Pk. gaḍḍaha- > gəᶑᶑũ 'åsna'
d- duḥkha > ᶑʊkkʰ ə 'sorg'
-rd- ᶑᶑ kūrdati > kʊᶑᶑəɲ 'att hoppa'
-dāt- *kadātana > kəᶑᶑəɳ 'när'
-bdh- ɖɖ stabdha > ʈʰəɖɖa 'kall'
-ṇḍ- ɳɖ ḍaṇḍaka > ᶑəɳɖa 'stick'
g ɠ gāva- > ɠã 'ko'
gr- grantha > ɠəɳɖʰ 'knut'
ɡ grāma > ɡrã 'by'

Inom Sydasien beskrevs implosiva först för Sindhi av stav 1855. Senare författare har noterat deras existens i Multani och har på olika sätt kallat dem "rekursiva" eller "injektiver", medan Grierson felaktigt behandlade dem som "dubbla konsonanter".

Skrivsystem

Se även: Saraiki-alfabetet
Saraiki - آ ا ب ٻ پ ت ٹ ث ج ڄ چ ح خ د ڈ 👉 ذ ر ڑ ز ژ س ش ص ض ط ظ ع غ ف ق ں و م ق ڨ ہ ھ ی ے Extended Perso _ _
alfabetet
_ _ -Arabiskt skrift

I provinsen Punjab skrivs Saraiki med hjälp av det arabiska urdu - alfabetet med tillägg av sju diakritiskt modifierade bokstäver för att representera implosiverna och de extra näsorna. I Sindh används Sindhi -alfabetet . De kalligrafiska stilarna som används är Naskh och Nastaʿlīq .

Historiskt har handlare eller bokhållare skrivit i ett manus som kallas kiṛakkī eller laṇḍā , även om användningen av detta manus har minskat avsevärt på senare tid. Likaså har ett manus relaterat till Landa-manusfamiljen , känt som Multani , tidigare använts för att skriva Saraiki. Ett preliminärt förslag att koda Multani-skriptet i ISO/IEC 10646 lämnades in 2011. Saraiki Unicode har godkänts 2005. [ citat behövs ] Khojiki -skriptet har också använts, medan Devanagari och Gurmukhi inte längre används. [ bättre källa behövs ]

Språkanvändning

I akademin

Institutionen för Saraiki, Islamia University , Bahawalpur grundades 1989 och Institutionen för Saraiki, Bahauddin Zakariya University , Multan etablerades 2006. Saraiki undervisas som ett ämne i skolor och högskolor på högre gymnasie-, mellan- och examensnivå. Allama Iqbal Open University i Islamabad och Al-Khair University i Bhimbir har pakistanska lingvistiska avdelningar. De erbjuder M.Phil. och Ph.D i Saraiki. Associated Press of Pakistan har också lanserat en Saraiki-version av sin webbplats.

Konst och litteratur

Huvudartikel: Saraikilitteratur
Se även: Saraiki-kultur
Sufipoetens grav Khwaja Ghulam Farid

Khawaja Ghulam Farid (1845–1901; hans berömda samling är Deewan-e-Farid ) och Sachal Sar Mast (1739–1829) är de mest berömda sufipoeterna i Saraiki och deras dikter som kallas Kafi är fortfarande kända.






Älsklingens intensiva blickar kallar på blod Det mörka håret rinner vilt Ögonens kohl är häftigt svart Och dräper de älskande utan ursäkt Mitt utseende i ruiner, jag sitter och väntar Medan den älskade har slagit sig ner i Malheer känner jag de grymmas sting dart My heart the, boning av smärta och sorg Ett liv av tårar, jag har lett Farid

— en av Khwaja Ghulam Farids dikter (översatt)

Shakir Shujabadi ( Kalam-e-Shakir , Khuda Janey , Shakir Diyan Ghazlan , Peelay Patr , Munafqan Tu Khuda Bachaway och Shakir De Dohray är hans berömda böcker) är en mycket välkänd modern poet.

Kända sångare som har uppträtt i Saraiki inkluderar Attaullah Khan Essa Khailwi , Pathanay Khan , Abida Parveen , Ustad Muhammad Juman , Mansoor Malangi, Talib Hussain Dard, Kamal Mahsud och The Sketches. Många moderna pakistanska sångare som Hadiqa Kiyani och Ali Zafar har också sjungit Saraiki-folksånger.

Media

TV-kanaler

Se även: TV i Pakistan

Pakistans tidigare premiärminister Yousaf Raza Gillani hade sagt att södra Punjab är rikt på kulturarv som måste främjas för nästa generationer. I ett meddelande om lanseringen av Saraiki-kanalen av Pakistan Television (PTV) i Multan , rapporteras han ha sagt att steget skulle bidra till att främja det rika arvet från "Saraiki-bältet".

TV kanal Genre Grundad
Waseb TV ( وسیب ٹی وی ) Underhållning
Kook TV ( کوک ٹی وی ) Underhållning
Rohi TV ( روہی ٹی وی ) Underhållning
PTV MULTAN ( پی ٹی وی ملتان ) Underhållning
PTV National ( پی ٹی وی نیشنل ) Underhållning

Radio

Dessa är inte dedikerade Saraiki-kanaler utan de flesta spelar program i Saraiki.

Se även: Pakistan Broadcasting Corporation
Radiokanal Genre Grundad
Radio Pakistan AM1035 Multan Underhållning
Radio Pakistan AM1341 Bahawalpur Underhållning
Radio Pakistan AM1400 Dera ismaeel khan Underhållning
FM101 Multan Underhållning
FM93 Multan Underhållning
FM96.4 Multan Underhållning
FM103 Multan Underhållning
FM106 Khanpr Underhållning
FM98 Lodhran Underhållning
FM105 Bahawalpur Underhållning
FM105 Saraiki Awaz Sadiq Abad Underhållning

Se även

Anteckningar

Vidare läsning

  • Atta, Firdos och van de Weijer, Jeroen och Zhu, Lei (2020). "Saraiki". Illustrationer av IPA. Journal of the International Phonetic Association : 1–21. doi : 10.1017/S0025100320000328 {{ citera tidskrift }} : CS1 underhåll: flera namn: författarlista ( länk ) , med kompletterande ljudinspelningar.

Bibliografi

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Saraiki_language&oldid=1141086831 "