Balochi språk

Balochi
بلۏچی Balòci
Balochi in Nastaliq.png
Balòci (Balochi) skriven Balo-Rabi i Nastaliq- stil.
Infödd till Pakistan , Iran , Afghanistan
Område Balochistan
Etnicitet Baloch
Modersmålstalare
 8,8 miljoner (2017–2020)
Balochi standardalfabet
Officiell status
Regleras av Balochi Academy , Quetta, Balochistan, Pakistan
Språkkoder
ISO 639-2
ISO 639-3




bal – inkluderande kod Individuella koder: bgp – Eastern Balochi bgn – Western Balochi bcc – Kachi-dialekt (södra Balochi) ktl – Koroshi
Glottolog balo1260
Linguasfären 58-AAB-a > 58-AAB-aa (East Balochi) + 58-AAB-ab (West Balochi) + 58-AAB-ac (South Balochi) + 58-AAB-ad (Bashkardi)
Den här artikeln innehåller IPA fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .
Den här artikeln innehåller Balochi-text , skriven från höger till vänster med några bokstäver sammanfogade. Utan korrekt renderingsstöd kan du se osammanfogade Balochi-bokstäver eller andra symboler istället för Balochi-skript .
En talare av östra Balochi

Balochi eller Baluchi ( بلۏچی ) är ett iranskt språk som främst talas i Balochistan-regionen i Pakistan , Iran och Afghanistan . Dessutom finns det talare i Oman , arabstaterna i Persiska viken , Turkmenistan , Östafrika och i diasporasamhällen i andra delar av världen. Det totala antalet talare, enligt Ethnologue , är 8,8 miljoner. Av dessa finns 6,28 miljoner i Pakistan.

Enligt Brian Spooner ,

Läskunnighet för de flesta Baloch-talande finns inte i Balochi, utan i urdu i Pakistan och persiska i Afghanistan och Iran. Ännu nu är det väldigt få Baloch som läser Balochi, i något av länderna, även om alfabetet som det är tryckt i är väsentligen identiskt med persiska och urdu.

Balochi tillhör den västiranska undergruppen, och dess ursprungliga hemland föreslås vara runt den centrala Kaspiska regionen.

Klassificering

Balochi är ett indoeuropeiskt språk som tillhör den indoiranska grenen av familjen. Som ett iranskt språk är det klassificerat i den nordvästra gruppen . Glottolog klassificerar 3 olika sorter, nämligen Eastern Balochi, Koroshi och Southern-Western Balochi, under gruppen "Balochic".

Fonologi

Vokaler

Balochi-vokalsystemet har minst åtta vokaler: fem långa och tre korta . [ sida behövs ] Dessa är /aː/ , /eː/ , /iː/ , /oː/ , /uː/ , /a/ , /i/ och /u/ . De korta vokalerna har mer centraliserad fonetisk kvalitet än de långa vokalerna. Variationen som talas i Karachi har också nasaliserade vokaler, viktigast av allt /ẽː/ och /ãː/ . [ sida behövs ]

Konsonanter

Följande tabell visar konsonanter som är gemensamma för både västra (norra) och södra Balochi. [ sida behövs ] Konsonanterna /s/, /z/, /n/, /ɾ/ och /l/ är artikulerade som alveolära i västra Balochi. Plosiverna /t/ och /d/ är dentala på båda dialekterna.

Labial
Dental / Alveolär 		Retroflex Palatal Velar Glottal

Plosiv / Affricate 		tonlös sid t ʈ t͡ʃ k ʔ
tonande b d ɖ d͡ʒ ɡ
Frikativa tonlös s ʃ h
tonande z ʒ
Rhotic ɾ ɽ
Nasal m n
Ungefär w l j

Dessutom förekommer /f/ i några få ord i södra Balochi. /x/ (röstlös velarfrikativ) i några lånord i södra Balochi motsvarande /χ/ (röstlös uvulär frikativ) i västra Balochi; och /ɣ/ (röstande velarfrikativ) i några lånord i södra Balochi motsvarande /ʁ/ (röstande uvulär frikativ) i västra Balochi.

I östra Balochi noteras det att stopp- och glidkonsonanter också kan förekomma som aspirerade allofoner i ordets initiala position som [ pʰtʰ ʈʰt͡ʃʰkʰ] och [wʱ] . Allofoner för stopp i postvokalisk position inkluderar för röstlösa stopp, [f θ x] och för tonande stopp [β ð ɣ] . /nl/ är också dentaliserade som [n̪ l̪] .

Grammatik

Den normala ordföljden är subjekt–objekt–verb . Liksom många andra indoiranska språk har Balochi också split ergativitet . Subjektet är markerat som nominativt förutom dåtidens konstruktioner där subjektet för ett transitivt verb markeras som snett och verbet överensstämmer med objektet . Balochi, liksom många västiranska språk, har förlorat de gamla iranska könsskillnaderna.

Siffror

Mycket av Balochis talsystem är identiskt med persiska . Enligt Mansel Longworth Dames skriver Balochi de första tolv numren så här:

Kardinalsiffror
Balochi Kachi dialekt engelsk
Jak Jak Ett
Ja
Do Do Två
Sai Sæ Tre
Chyār Bil Fyra
Phanch Panc Fem
Shash Šaš Sex
Hapt Hapt Sju
Havd
Hast Hašt Åtta
Hazhd
Nuh Nej Nio
Jaha Jaha Tio
Yāzhdah Yàzdah Elva
Yazdāh
Dwāzhdnh Dowàzdah Tolv
Dwāzdah
Ordningssiffror
Balochi Kachi dialekt engelsk
Peshī Pèsari - Pèši Först
Duhmī, gudī Domi - Goďi Andra
Saimī, sohmī Saemi Tredje
Chyarumī Càromi Fjärde
Phaṅchumī Pancumi Femte
Shashumī Šašomi Sjätte
Haptumī Haptomi Sjunde
Hashtumī Haštomi Åttonde
Nuhmī Nohomi Nionde
Dahmī Dahomi Tionde
Yāzdamī Yàzdahim Elfte
Dwāzdamī Dowàzdahomi Tolfte
Anteckningar

Dialekter

Det finns två huvuddialekter: dialekten för Mandwani (norra) stammarna och dialekten för Domki (södra) stammarna. De dialektala skillnaderna är inte särskilt betydande. En skillnad är att grammatiska avslutningar i den nordliga dialekten är mindre distinkta jämfört med de i de sydliga stammarna. En isolerad dialekt är Koroshi , som talas i Qashqai stamförbund i Fars-provinsen . Koroshi utmärker sig i grammatik och lexikon bland Balochi-varianter.

Skrivsystem

Balochi var inget skriftspråk före 1800-talet, och den persiska skriften användes för att skriva balochi där det behövdes. Balochi talades dock fortfarande vid Balochs domstolar. [ citat behövs ]

Brittiska koloniala officerare skrev först Balochi med den latinska skriften. Efter skapandet av Pakistan antog Baloch-forskare det persiska alfabetet . Den första diktsamlingen i Balochi, Gulbang av Mir Gul Khan Nasir publicerades 1951 och inkorporerade den arabiska skriften . Det var mycket senare som Sayad Zahoor Shah Hashemi skrev en omfattande vägledning om användningen av arabisk skrift och standardiserade den som Balochi-ortografin i Pakistan och Iran. Detta gav honom titeln "Balochis fader". Hans riktlinjer används i stor utsträckning i östra och västra Balochistan. I Afghanistan skrivs Balochi fortfarande i en modifierad arabisk skrift baserad på persiska . [ citat behövs ]

2002 hölls en konferens för att hjälpa till att standardisera manuset som skulle användas för Balochi.

Gamla Balochi alfabetet

Ytterligare information: Syed Zahoor Shah Hashmi

Följande alfabet användes av Syed Zahoor Shah Hashmi i hans lexikon Balochi Sayad Ganj ( سید گنج ) (lit. Sayad's Treasure ) . Fram till skapandet av Balochi-standardalfabetet var det det överlägset mest använda alfabetet för att skriva Balochi, och används fortfarande mycket ofta.

آ، ا، ب، پ، ت، ٹ، ج، چ، د، ڈ، ر، ز، ژ، س، ش، ک، گ، ل، م، ن، و, ھ ہ, ء, ے ے

Standard perso-arabiska alfabetet

Balochi Standard Alphabet
ا ب پ ت ٹ ج چ د ڈ ر ز ژ س ش ک گ ل م ن و ۏ ہ ( ھ ) ی ے ( GRO )
Utökad personarabisk skrift
Huvudartikel: Balochi Standard Alphabet

Balochi Standard Alphabet , standardiserat av Balochi Academy Sarbaz, består av 29 bokstäver. Det är en förlängning av den perso-arabiska skriften och lånar några glyfer från urdu . Det kallas också ibland för Balo-Rabi eller Balòrabi. Idag är det det föredragna manuset att använda i en professionell miljö och av utbildat folk.

latinska alfabetet

Följande latinbaserade alfabet antogs av International Workshop on "Balochi Roman Orthography" (Universitetet i Uppsala, Sverige, 28–30 maj 2000).

Alfabetisk ordning

a á bcd ď efg ĝ hi í jklmnopqr ř s š t ť u ú vwxyz ž ay aw (33 bokstäver och 2 digrafer)

Brev IPA Exempelord
A/a [ a ] bawar (snö/is), cattre (paraply), bachek (son)
Á / á [ aː ] dárman (medicin), wádh (salt)
B / b ( vara ) [ b ] barp (snö, is), bám (gryning), bágpán (gardner), baktáwar (tur)
C / c ( che ) [ tʃ ] cattr (paraply), bacc (son), kárc (kniv), Karácí, Kulánc, Cákar, Bálác
D / d ( de ) [ d ] dard (smärta), drad (regndusch), dárú (medicin), wád (salt)
Ď / ď [ ɖ ] Är detsamma som Ř / ř ( ře ) så det senare används helst för att förenkla ortografin.
E/e [ eː ] eš (detta), cer (nedan), eraht (slutdatum för skörd), pešraw (ledare, föregångare), kamer (plogbill)
F / f ( fe ) [ f ] Används endast för lånord: Fráns (Frankrike), fármaysí (apotek).
G / g ( ge ) [ g ] gapp (prata), ganok (galen), bág (trädgård), bagg (flock kameler), pádag (fot), Bagdád (Baghdad)
Ĝ / ĝ [ ɣ ]
Som ĝhaen i perso-arabisk skrift. Används för lånord och i östliga dialekter: ghair (andra), ghali (matta), ghaza (brus)
H / h ( han ) [ h ] hár (flod), máh (måne), koh (berg), mahár (tygel), hon (blod)
Jag / jag ( jag ) [ i ] istál (stjärna), idá (här), grop/piss (far), bigir (ta), kirr (nära)
Í / í ( í ) [ iː ] ímmán (tro), šír (mjölk), pakír (tiggare), samín (bris), gálí (matta)
J / j ( je ) [ dʒ ] jang (krig), janag (att slå), jing (lärka), ganj (skatt), sajjí (stekt kött)
K / k ( ke ) [ k ] Kirmán (Kirman), kárc (kniv), náko (farbror), gwask (kalv), kasán (liten)
L / l ( le ) [ l ] láp (mage), gal (glädje), gall (fest, organisation), mås (kind), gul (ros)
M/m ( jag ) [ m ] mát/más (mamma), bám (gryning), camm (öga), mastir (ledare, större)
N / n ( ne ) [ n ] nán/nagan/nagan (bröd), nok (ny, nymåne), dann (utanför), kwahn (gammal), náko (farbror)
O / o ( o ) [ oː ] oštag (att stoppa), ožnág (simma), roc (sol), dor (smärta), socag (att bränna)
P / p ( pe ) [ p ] Pád (fot), šap (natt), šapád (barfota), gapp (prat), aptád (70)
Q / q ( qú ) [ q ] Används i lånord, som Qábús
R / r ( re ) [ ɾ ] Rustum (ett namn), rek (sand), barag (att ta bort), girag (att få), garrag (att bray), gurrag (att ryta), šarr (bra), sarag (huvud), sarrag (en sort). av åsnans bråtande)
Ř / ř ( ře ) [ ɽ ] řák (inlägg), řukkál (svält), gařř (urial), guřř (sista), guřřag (att hugga)
S / s ( se ) [ s ] sarag (huvud), kass (någon), kasán (liten), bas (tillräckligt), ás (eld)
Š / š ( še ) [ ʃ ] šap (natt), šád (glad), meš (får), šuwánag (herde), wašš (glad, välsmakande)
T / t ( te ) [ t ] tagird (matta), tahná (ensam) tás (skål), kilítt (kay), masítt (moské), battí (lykta)
Ť / ť ( ťe ) [ ʈ ] ťung (hål), ťíllo (klocka), baťť (kokt ris), baťťág (aubergine)
U u [ u ] uštir (kamel), šumá (du), ustád (lärare), gužn (hunger), buz (get)
Ú / ú ( ú ) [ uː ] zúrag (att ta), bizú (ta), dúr (avlägsen)
V / v ( ve ) [ v ] Används endast för lånord (som i de engelska orden: service, very).
W / w ( vi ) [ w ] warag (mat, att äta), wardin (försörjning), dawár (bostad), wád (salt), kawwás (lärt sig)
X / x ( khe ) [ x ] Xudá (Gud)
Y / y ( ye ) [ j ] yád (minne), yár (vän), yázdah (elva), biryání (stekt kött), raydyo (radio), yakk (en)
Z / z ( ze ) [ z ] zarr (monay), zí (igår), muzz (löner), moz (banan), nazzíkk (nära), bazgar (hyresgäst)
Ž / ž ( že ) [ ʒ ] žand (trött), žáng (klockor), pažm (ull), gažžag (att svälla), gužnag (hungrig)
latinska digrafer
Aj / ay [aj] ayrán (överraskning), ayrát (distribution), säg (3), kan (vår), kay (vem), šumay (din)
Aj/aj [aw] kawr (flod), hawr (regn), kissaw (berättelse), dawl (sortera), dawr (hoppa), awlád (avkomma), kawl (löfte), gawk (hals)

Bibliografi

Vidare läsning

Ordböcker och lexikografiska arbeten
  • Gilbertson, George W. 1925. Engelsk-Balochi vardagslexikon . Hertford: Stephen Austin & Sons.
  • Ahmad, K. 1985. Baluchi-ordlista: En baluchi-engelsk ordlista: elementär nivå . Dunwoody Press.
  • Badal Khan, S. 1990. Mán Balócíá Darí Zubánání Judá . Labzánk Vol. 1(3): s. 11–15.
  • Abdulrrahman Pahwal. 2007. Balochi Gálband: Balochi/Pashto/Dari/English Dictionary . Peshawar: Al-Azhar Book Co. sid. 374.
  • Mír Ahmad Dihání. 2000. Mír Ganj: Balócí/Balócí/Urdú . Karachi: Balóc Ittihád Adabí Akedimí. sid. 427.
  • Bruce, RI 1874. Manual och ordförråd för Beluchi-dialekten . Lahore: Government Civil Secretariat Press. vi 154 sid.
  • Ishák Xámúś. 2014. Balochi-ordbok: Balochi/urdu/engelska . Karachi: Aataar Publications. sid. 444.
  • Nágumán. 2011. Balócí Gál: Ambáre Nókáz (Balochi/engelska/urdu) . Sola sig. sid. 245.
  • Nágumán. 2014. Jutgál. Makkurán: Nigwar Labzánkí Majlis . sid. 64.
  • Ghulám Razá Azarlí. 2016. Farhange Kúcak: Pársí/Balúcí . Pársí Anjuman.
  • Hashmi, SZS 2000. Sayad Ganj: Balochi-Balochi Dictionary . Karachi: Sayad Hashmi Academy. s. 887.
  • Ulfat Nasím. 2005. Tibbí Lughat . Balócí Akademí. sid. 260.
  • Gulzár Xán Marí. 2005. Gwaśtin . Balócí Akedimí. sid. 466.
  • Raśíd Xán. 2010. Batal, Guśtin, Puźdánk, Ghanŧ . Tump: Wafá Labzání Majlis. sid. 400.
  • Śe Ragám. 2012. Batal, Gwaśtin u Gálband . Balócí Akademí. sid. 268.
  • Abdul Azíz Daolatí Baxśán. 1388. Nám u Ném Namn: Farhang Námhá Balúcí . Tihrán: Pázína. sid. 180.
  • Nazeer Dawood. 2007. Balochi in English Dictionary . Gwádar: Drad Publications. sid. 208.
  • Abdul Kaiúm Balóc. 2005. Balócí Búmíá . Balócí Akademí. sid. 405.
  • Ján Mahmad Daśtí. 2015. Balócí Labz Balad [Balochi/Balochi Dictionary] . Balócí Akademí. sid. 1255.
  • Bogoljubov, Mixail, et al. (red.). Indoiranskoe jazykoznanie i tipologija jazykovyx situacij. Sbornik statej k 75-letiju professora AL Gryunberga . St. Pétersbourg (Nauka). s. 201–212.
  • Marri, MK och Marri, SK 1970. Balúcí-Urdú Lughat . Quetta: Balochi Academy. 332 sid.
  • Mayer, TJL 1900. Engelsk-Baluchi ordbok . Lahore: Government Press.
Ortografi
  • Jahani, Carina. 1990. Standardisering och ortografi på balochispråket . Studia Iranica Upsaliensia. Uppsala, Sverige: Almqvist & Wiksell Internat.
  • Sayad Háśumí. 1964. Balócí Syáhag u Rást Nibíssag . Dabai: Sayad Háśumí Balóc. sid. 144.
  • Ghaos Bahár. 1998. Balócí Lékwaŕ. Balócí Akademí. sid. 227.
  • Ziá Balóc. 2015. Balócí Rást Nibíssí . Raísí Cáp u Śingjáh. sid. 264.
  • Axtar Nadím. 1997. Nibiśta Ráhband . Balócí Akedimí. sid. 206.
  • Táj Balóc. 2015. Saramad (romersk ortografi) . Bahren: Balóc Kalab. sid. 110.
Kurser och studieguider
  • Barker, Muhammad A. och Aaqil Khan Mengal. 1969. En kurs i Baluchi . Montreal: McGill University.
  • Collett, Nigel A. 1986. A Grammar, Phrase-book, and Vocabulary of Baluchi (As Spoken in the Sultanate of Oman) . Abingdon: Burgess & Son.
  • Natawa, T. 1981. Baluchi (Asian and African Grammatical Manuals 17b) . Tokyo. 351 sid.
  • Munazzih Batúl Baóc. 2008. Ásán Balúcí Bólcál . Balócí Akademí. sid. 152.
  • Abdul Azíz Jázimí. Balócí Gappe Káidaián . sid. 32.
  • Muhammad Zarrín Nigár. Dastur Tatbíkí Zabáne Balúcí bá Fársí . Iránśahr: Bunyáde Naśre Farhange Balóc. sid. 136.
  • Gilbertson, George W. 1923. Balochispråket. En grammatik och manual . Hertford: Stephen Austin & Sons.
  • Bugti, AM 1978. Balócí-Urdú Bólcál . Quetta: Kalat Publications.
  • Ayyúb Ayyúbí. 1381. Dastur Zabán Fársí bih Balúcí . Íránśahr: Intiśárát Asátír. sid. 200.
  • Hitturam, RB 1881. Biluchi Nameh: A Text-book of the Biluchi Language . Lahore.
Etymologiska och historiska studier
  • Elfenbein, J. 1985. Balochi från Khotan. I: Studia Iranica. Vol. XIV (2): 223–238.
  • Gladstone, CE 1874. Biluchi-handbok. Lahore.
  • Hashmi, SZS 1986. Balúcí Zabán va Adab kí Táríx [The History of Balochi language and Literature: A Survey]. Karachi: Sayad Hashmi Academy.
  • Korn, A. 2005. Towards a Historical Grammar of Balochi. Studies in Balochi Historical Phonology and Vocabulary [Beiträge zur Iranistik 26]. Wiesbaden (Reichert).
  • Korn, A. 2009. The Ergative System in Balochi from a Typological Perspective // ​​Iranian Journal for Applied Language Studies I. s. 43–79.
  • Korn, A. 2003. The Outcome of Proto-iranian *ṛ in Balochi // Iran : Questions et connaissances. Actes du IVe congrès européen des études iraniennes, organisé par la Societas Iranologica Europaea, Paris, 6-10 septembre 1999. III : Cultures et sociétés contemporaines, ed. Bernard HOURCADE [Studia Iranica Cahier 27]. Leuven (Peeters). s. 65–75.
  • Mengal, AK 1990. A Persian-Pahlavi-Balochi Vocabulary I (AC). Quetta: Balochi Academy.
  • Morgenstiene, G. 1932. Notes on Balochi Etymology. Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap. sid. 37–53.
  • Moshkalo, VV 1988. Reflektioner av de gamla iranska preverberna på Baluchiverben. Neapel: Nyhetsbrev för Baluchistan Studies. Nr 5: s. 71–74.
  • Moshkalo, VV 1991. Beludzskij Jazyk. I: Osnovy Iranskogo Jazykozanija. Novoiranskie Jazyki I. Moskva. sid. 5-90.
Dialektologi
  • Dames, ML 1881. A Sketch of the Northern Balochi Language. Calcutta: The Journal of the Asiatic Society of Bengal.
  • Elfenbein, J. 1966. Baluchispråket. En dialektologi med text. London.
  • Filipone, E. 1990. Organisation of Space: Cognitive Models and Baluchi Dialectology. Nyhetsbrev för Baluchistan Studies. Neapel. Vol. 7: s. 29–39.
  • Gafferberg, EG 1969. Beludzhi Turkmenskoi. SSR: Ocherki Khoziaistva Material'oni Kultuy I Byta. sn.
  • Geiger, W. 1889. Etymologie des Baluci. Abhandlungen der I. Classe derKoniglich Bayersichen Akaemie der Wissenschaften. Vol. XIX(I): s. 105–53.
  • Marston, EW 1877. Grammatik och ordförråd av Mekranee Beloochee Dialect. Bombay.
  • Pierce, E. 1874. En beskrivning av Mekranee-Beloochee-dialekten. Journal of the Royal Asiatic Society. Vol. XI: 1-98.
  • Pierce, E. 1875. Makrani Balochi. Journal of the Royal Asiatic Society. 11: N. 31.
  • Rossi, AV 1979. Fonemik i Balochi och modern dialektologi. Neapel: Instituto Universitario Orientale, Dipartimento di Studi Asiatici. Iranica, s. 161–232.
  • Rahman, T. 1996. Balochi/Brahvi-språkrörelserna i Pakistan. Journal of South Asian and Middle Eastern Studies . Vol. 19(3): 71–88.
  • Rahman, T. 2001. The Learning of Balochi and Brahvi in ​​Pakistan. Journal of South Asian and Middle Eastern Studies . Vol. 24(4): 45–59.
  • Rahman, T. 2002. Språkundervisning och makt i Pakistan. Indisk samhällsvetenskaplig recension . 5(1): 45–61.
Språkkontakt
  • Elfenbein, J. 1982. Notes on the Balochi-Brahui Linguistic Commensality. I: TPhS, s. 77–98.
  • Foxton, W. 1985. Arabic/Baluchi Bilingualism in Oman. Neapel: Nyhetsbrev för Baluchistan Studies. N. 2 s. 31–39.
  • Natawa, T. 1970. Balucherna i Afghanistan och deras språk. s. II:417-18. I: Endo, B. et al. Proceedings, VIII:e internationella kongressen för antropologiska och etnologiska vetenskaper, 1968, Tokyo och Kyoto. Tokyo: Vetenskapsrådet i Japan.
  • Rzehak, L. 1995. Menschen des Ruckens-Menschen des Baluches: Sprache und Wirklichit im Verwandtschaftssystem der Belutschen. s. 207–229. I: Reck, C. & Zieme, P. (red.); Iran och Turfan. Wiesbaden: Harrassowitz.
  • Elfenbein, Josef. 1997. "Balochi fonologi". I Kaye, Alan S. Phonologies of Asia and Africa. 1. s. 761–776.
  • Farideh Okati. 2012. Vokalsystemen i fem iranska balochi-dialekter. Acta Universitatis Upsaliensis: Studia linguistica Upsaliensia. sid. 241.
Grammatik och morfologi
  • Farrell, Tim. 1989. En studie av ergativitet i Balochi.' MA-avhandling: School of Oriental & African Studies, University of London.
  • Farrell, Tim. 1995. Fading ergativitet? En studie av ergativitet i Balochi. I David C. Bennett, Theodora Bynon & B. George Hewitt (red.), Subject, voice, and ergativity: Selected essays, 218–243. London: School of Oriental and African Studies, University of London.
  • Korn, Agnes. 2009. Markering av argument i Balochi ergativa och blandade konstruktioner. I Simin Karimi, VIda Samiian & Donald Stilo (red.) Aspects of Iranian Linguistics, 249–276. Newcastle upon Tyne (UK): Cambridge Scholars Publishing.
  • Abraham, W. 1996. Aspekt-fallstypologikorrelationen: Perfektivitet som utlöser delad ergativitet. Folia Linguistica Vol. 30 (1-2): s. 5–34.
  • Ahmadzai, NKBM 1984. The Grammar of Balochi Language. Quetta: Balochi Academy, iii, 193 sid.
  • Andronov, MS 2001. En grammatik för Balochi-språket i jämförande behandling. München.
  • Bashir, EL 1991. En kontrastiv analys av Balochi och Urdu. Washington, DC Academy for Educational Development, xxiii, 333 s.
  • Jahani, C. 1994. Anteckningar om användningen av genitiv konstruktion kontra Izafa-konstruktion i iranska Balochi. Studia Iranica. Vol. 23(2): 285–98.
  • Jahani, C. 1999. Persiskt inflytande på vissa verbala konstruktioner i iranska Balochi. Studia Iranica. Vol. 28(1): 123–143.
  • Korn, A. 2008. A New Locative Case in Turkmenistan Balochi // Iran and the Caucasus 12. s. 83–99.
  • Leech, R. 1838. Balochkyspråkets grammatik. Journal of the Royal Asiatic Society. Vol. VII(2): sid. 608.
  • Mockler, E. 1877. Introduktion till en grammatik av Balochee-språket. London.
  • Nasir, KABM 1975. Balócí Kárgónag. Quetta.
  • Sabir, AR 1995. Morfologiska likheter i Brahui- och Balochi-språk. International Journal of Dravidian Linguistics. Vol. 24(1): 1–8.
Semantik
  • Elfenbein, J. 1992. Mätning av tid och rum i Balochi. Studia Iranica, vol. 21(2): s. 247–254.
  • Filipone, E. 1996. Spatial Models and Locative Expressions in Baluchi. Neapel: Instituto Universitario Orietale, Dipartimento di Studi Asiatici. 427 sid.
Diverse och undersökningar
  • Baloch, BA 1986. Balochi: On the Move. I: Mustada, Zubeida, red. Det sydasiatiska århundradet: 1900–1999. Karachi: Oxford University Press. s. 163–167.
  • Bausani, A. 1971. Baluchi språk och litteratur. Mahfil: A Quarterly of South Asian Literature, Vol. 7 (1-2): s. 43–54.
  • Munazzih Batúl Baóc. 2008. Ásán Balúcí Bólcál . Balócí Akademí. sid. 633–644.
  • Elfenbein, J. 1989. Balochi. I: SCHMITT, s. 350–362.
  • Geiger, W. 1901. Die Sprach der Balutschen. Geiger/Kuhn II, P. 231–248, Gelb, IJ 1970. Makkan and Meluḫḫa in Early Mesopotamian Sources. Revue d'Assyriologie. Vol. LXIV: s. 1–8.
  • Gichky, N. 1986. Baluchi-språket och dess tidiga litteratur. Nyhetsbrev för Baluchistan Studies. Nr 3, s. 17–24.
  • Grierson, GA 1921. Balochi. I: Linguistic Survey of India X: Specimens of Languages ​​of Eranian Family. Calcutta. s. 327–451.
  • Ibragimov, F. 1973. Beludzhi Pakistana. Sots.-ekon. Polozhenie mot Pakist. Beludhistane I nats. dvizhnie beludzhei v 1947–1970. Moskva. 143 sid.
  • Jaffrey, AA 1964. Nya trender i Balochi-språket. Bulletin för det antika iranska kultursällskapet. Vol. 1(3): 14–26.
  • Jahani, C. Balochi. I: Garry, J. och Rubino, C. (red.). Fakta om världens språk. New York: HW Wilson Company. s. 59–64.
  • Kamil Al-Qadri, SM 1969. Baluchi språk och litteratur. Pakistan kvartalsvis. Vol. 17: s. 60–65.
  • Morgenstiene, G. 1969. Baluchispråket. Pakistan kvartalsvis. Vol. 17:56–59.
  • Nasir, GK 1946. Riyásat Kalát kí Kaumí Zabán. Bolan.
  • Rooman, A. 1967. En kort undersökning av baluchilitteratur och språk. Journal of the Pakistan Historical Society. Vol. 15: 253–272.
  • Rossi, AV 1982–1983. Språkliga undersökningar i Baluchistan mot integrerade metoder. Neapel: Nyhetsbrev för Baluchistan Studies. N.1: 51–66.
  • Zarubin, I. 1930. Beitrage zin Stadium von Sprache und Folklore der Belutschen. Zapiski Kollegii Vostokovedov. Vol. 5: 653-679.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Balochi_language&oldid=1141887093 "