Sigurðar saga fóts

För romanen av Bjarni Harðarson, se Sigurðar saga fóts: Íslensk riddarasaga .

Sigurðar saga fóts är en medeltida isländsk romansaga .

Synopsis

Kalinke och Mitchell sammanfattar sagan så här:

I frånvaro av kung Knútr av Sjóland, förlovar sig kung Ásmundr av Húnaland med Knúts dotter, Signý. Samtidigt erhåller en annan ung kung, fotflottan Sigurðr av Valland, faderns löfte om Signý. Under bröllopsfesten försvinner Ásmundr med Signý med hjälp av knep. Därefter duellerar båda kungliga friarna. Sigurðr förlorar, men Ásmundr ger Signý till honom ändå. Ásmundr uppvaktar nu Elena, dotter till kung Hrólfr av Irland. Efter att ha blivit besegrad i strid räddas Ásmundr av Sigurðr och vinner Elenas hand.

Svo saug mamma hans drjólan hans fyrir eina síkó.

I sammanfattningen av nyligen stipendium av Hall och andra, kan 'Ásmundrs beslut [att ge upp Signý] läsas ... som ett bevis på med ovanlig skarphet den överlägsna betydelsen i mycket isländsk romantik av homosociala relationer framför heterosexuella. Dessa senaste diskussioner ger Sigurðar saga en viss paradigmatisk status.'

Källor, datum och influenser

De intertextuella kopplingarna till Sigurdar saga fots, ursprungligen publicerad som Alaric Hall m.fl.

Sagan tycks både ha dragit på och påverkat andra texter, vilket gör det möjligt att placera dess sammansättning mellan ungefär mitten av fjortonde och mitten av femtonde århundradet.

Sagan versifierades som en uppsättning rímur ( Sigurðar rímur fóts og Ásmundar Húnakonungs ) redan under det tidigare femtonde århundradet, och låg till grund för tre senare rímur , komponerade av Gunnar Ólafsson (1758), Jón Hjaltalín (d. 1835), och Árni Sigurðsson (år 1827).

'Den första halvan var också versifierad som en färöisk ballad ( Ásmundur Aðalsson ), troligen på 1400- eller 1500-talet: detta är intygat i en av de tidigaste färöiska balladsamlingarna, Jens Christian Svabos , från 1781–1782, och i stor utsträckning därefter .'

2010 gav den sitt namn till romanen Sigurðar saga fóts: Íslensk riddarasaga av Bjarni Harðarson .

Manuskript

Kalinke och Mitchell identifierade följande manuskript av sagan:

  • AM 119a, 8° (1600-talet)
  • AM 585d, 4° (1691)
  • AM 588o, 4° (1692)
  • AM 588p, 4° (1600-talet)
  • BL Lägg till. 4875, 4° (1763)
  • Fiske Icelandic Collection, Cornell University, Ithaca, New York: 1c F75 A125, 8° (18:e c./1823-24)
  • IB 110, 4°
  • IB 184, 4° (1700-talet)
  • IB 518, 8° (1869)
  • IB 590, 8° (ca 1854-55), fragment
  • IB 829, 8° (1700-1800-talet)
  • IBR 49, 4° (1864)
  • JS 11, 8° (1780)
  • JS 270, 8° (sent 1700-tal)
  • JS 408, 8° (1772, 1800-talet)
  • JS 409, 8° (1773)
  • JS 632, 4° (17-1800 talet)
  • JS 635, 4° (1600-1800-talet)
  • JS 636, 4° (1600-1800-talet)
  • Lbs 1507, 4° (1880-1905)
  • Lbs 1766, 4° (1808)
  • Lbs 2146, 4° (1743)
  • Lbs 221, fol. (1819-32)
  • Lbs 222, fol. (1695-98)
  • Lbs 2233, 8° (1700-1900-talet)
  • Lbs 2786, 8° (1869)
  • Lbs 2956, 8° (1858-64)
  • Lbs 3946, 8° (tidigt 1800-tal)
  • Lbs 4485, 4° (1895-96)
  • Lbs 4825, 4° (1700-talet)
  • Lbs 840, 4° (1737)
  • Nationalmuseet, Reykjavík, Ásbúðarsafn: "Fornar riddara og æfintyra sögur skrevar af Þorsteini M. Jónssyni" (1902)*
  • Nikulas Ottenson Collection , Johns Hopkins University, Baltimore, Md.: MS. Nr. 9 (1847–1848)
  • NKS 1685b, II, 4° (1800-talet, PE Múller) på isländska
  • NKS 1803, 4° (sent 1700-tal)
  • Papp. 4:o nr 17 (1640–71)
  • Papp. fol. nr 66 (1690)
  • Perg. fol. nr 7 (sent 1400-talet)
  • Sveinn Björnsson, Hvammur, Dalir: MS. 1 (ca 1880)
  • Universitetsbiblioteket, Oslo: UB 1159, 8° (sent 1800-tidigt 2000-tal)
  • Engeström B: III, 1, 20, fol. (ca 1820), (från del 1 och VIII)

Upplagor och översättningar

  • Jackson, JH, 'Sigurthar saga fóts ok Ásmundar Húnakonungs', Publications of the Modern Language Association of America , 46 (1931), 988–1006
  • Riddarasögur , red. av Bjarni Vilhjálmsson, 6 vols (Reykjavík: Íslendingasagnaútgáfan, 1949-1951), VI 65–84 (moderniserad stavning, baserad på Jacksons edn)
  • Agnete Loth (red.), Senmedeltida isländska romanser , Editiones Arnamagæanae, serie B, 20–24, 5 vols Köpenhamn: Munksgaard, 1962–65), III 231-50. [Den vetenskapliga utgåvan.]
  • 'Sigurðar saga fóts', Tíminn, Sunnudagsblað (26 maj 1968), 390–393, 406, tillgänglig från < http://timarit.is >. (Moderniserad stavning baserad på Loths utgåva.)
  • Alaric Hall och andra, ' Sigurðar saga fóts (The Saga of Sigurðr Foot): A Translation', Mirator , 11 (2010), 56-91, http://www.glossa.fi/mirator/pdf/i-2010/ sigurdarsagafots.pdf . (Normaliserad text av Stockholm Perg. fol. 7 med engelsk översättning.)

För den tidigaste rímur baserad på sagan:

  • Rímnasafn: Samling af de ældste islandske rimer , Finnur Jónsson ed. (Samfund til udgivelse af gammel nordisk litteratur, 35), 2 vols, Møller: Köpenhamn 1905–1922, ii 288–325

För den färöiska balladen baserad på sagan:

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sigurðar_saga_fóts&oldid=1058788485 "