Okinawa språk

Okinawan
Okinawan
沖縄口; ウチナーグチ; Uchināguchi;
Uttal	[ʔut͡ɕinaːɡut͡ɕi]
Infödd till	Japan
Område	Södra Okinawaöarna
Modersmålstalare	Skiftande (2000)
Språkfamilj	Japansk Ryukyuan Norra Ryukyuan Okinawan ; ; ;
Skrivsystem	japanska; Okinawan; Römaji;
Språkkoder
ISO 639-3	ryu
Glottolog	cent2126
ELP	Södra centrala Okinawan
Linguasfären	45-CAC-ai; 45-CAC-aj; 45-CAC-ak;
	South–Central Okinawan eller Shuri–Naha
	Den här artikeln innehåller IPA fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .

Okinawa -språket ( 沖縄口 , ウチナーグチ , Uchināguchi , [ʔut͡ɕinaːɡut͡ɕi] ) eller centrala Okinawan , är ett nordligt ryukyuan-språk som talas främst i den södra halvan av ön, liksom på öns omgivande Kuinma-ön, liksom på ön i Tonma . aki , Aguni och ett antal mindre perifera öar. Centrala Okinawan skiljer sig från talet i norra Okinawa, som självständigt klassificeras som Kunigami-språket . Båda språken är listade av UNESCO som hotade .

Även om Okinawan omfattar ett antal lokala dialekter, är Shuri – Naha -varianten allmänt erkänd som de facto- standarden, eftersom den hade använts som det officiella språket i Ryukyuriket sedan kung Shō Shins regeringstid (1477–1526). Eftersom den tidigare huvudstaden Shuri byggdes kring det kungliga palatset, blev det språk som användes av det kungliga hovet den regionala och litterära standarden, som således blomstrade i sånger och dikter som skrevs under den eran.

Idag talar de flesta okinawaner okinawa-japanska , även om ett antal människor fortfarande talar okinawa-språket, oftast äldre. Inom Japan ses Okinawan ofta inte som ett språk för sig självt utan hänvisas till som Okinawan-dialekten ( 沖縄方言 , Okinawa hōgen ) eller mer specifikt de centrala och södra Okinawan-dialekterna ( 沖縄中南部諸方訍nan , Okinawa Shoh.ūnan, Okinawa . ) Okinawa-talare genomgår språkskifte när de byter till japanska, eftersom språkanvändningen i Okinawa idag är långt ifrån stabil. Okinawans invånare assimilerar och accentuerar standardjapanska på grund av likheten mellan de två språken, det standardiserade och centraliserade utbildningssystemet, media, affärer och sociala kontakter med fastlandet och tidigare försök från Japan att undertrycka modersmålen. Okinawan hålls fortfarande vid liv i populärmusik, turistshower och på teatrar med ett lokalt drama som heter uchinā shibai , som skildrar lokala seder och seder.

Historia

Pre-Ryukyu Kingdom

Okinawan är ett japanskt språk , härlett från proto-japonska och är därför besläktat med japanska . Splittringen mellan gammal japanska och ryukyuan-språken har beräknats ha inträffat så tidigt som på 1:a århundradet e.Kr. till så sent som på 1100-talet e.Kr. Kinesiska och japanska tecken introducerades först av en japansk missionär 1265.

Ryukyu Kingdom-eran

Pre-Satsuma

Hiragana var ett mycket mer populärt skriftsystem än kanji ; sålunda skrevs okinawaniska dikter vanligtvis enbart i hiragana eller med lite kanji. Okinawan blev det officiella språket under kung Shō Shin . Omoro Sōshi , en sammanställning av antika Ryukyuan-dikter, skrevs i en tidig form av Okinawan, känd som Old Okinawan.

Post-Satsuma till annektering

Efter att Ryukyu blev en vasall av Satsuma Domain , fick kanji mer framträdande plats i poesi; emellertid skrevs officiella Ryukyuan-dokument på klassisk kinesiska . Under denna tid utvecklades språket gradvis till Modern Okinawan.

År 1609 koloniserades Ryukyu-riket av Satsuma-domänen i södra Japan. Satsuma invaderade dock inte Ryukyu till fullo av rädsla för att kollidera med Kina, som hade en starkare handelsrelation med Ryukyu vid den tiden.

Japans annektering till slutet av andra världskriget

När Ryukyu annekterades av Japan 1879 talade majoriteten av människorna på Okinawa Island Okinawan. Inom 10 år började den japanska regeringen en assimileringspolitik för japanisering , där ryukyuan-språken gradvis undertrycktes. Utbildningssystemet var hjärtat av japaniseringen, där okinawanska barn fick lära sig japanska och straffas för att de talade sitt modersmål och fick höra att deras språk bara var en "dialekt". År 1945 talade många okinawaner japanska och många var tvåspråkiga. Under slaget vid Okinawa dödades några Okinawaner av japanska soldater för att de talade Okinawan. ^{[ citat behövs ]}

Språkskiftet till japanska i Ryukyu/Okinawa började 1879 när den japanska regeringen annekterade Ryukyu och etablerade Okinawa Prefecture. Prefekturkontoret bestod huvudsakligen av människor från Kagoshima Prefecture där Satsuma-domänen brukade vara. Detta orsakade moderniseringen av Okinawa samt språkskiftet till japanska. Som ett resultat blev japanska standardspråket för administration, utbildning, media och litteratur.

År 1902 började National Language Research Council ( 国語調査委員会 ) det språkliga enandet av Japan till standardjapanska. Detta orsakade den språkliga stigmatiseringen av många lokala sorter i Japan inklusive Okinawan. När diskrimineringen accelererade började okinawanerna själva överge sina språk och övergick till standardjapanska.

amerikansk ockupation

Under amerikansk administration gjordes ett försök att återuppliva och standardisera Okinawan, men detta visade sig vara svårt och lades på hyllan till förmån för japaner. General Douglas MacArthur försökte främja okinawas språk och kultur genom utbildning. Flera engelska ord introducerades.

Återvänd till Japan till idag

Efter Okinawas återgång till japansk suveränitet, fortsatte japanska att vara det dominerande språket som används, och majoriteten av de yngsta generationerna talar bara Okinawa-japanska . Det har gjorts försök att återuppliva Okinawan av anmärkningsvärda människor som Byron Fija och Seijin Noborikawa , men få infödda Okinawaner kan språket.

Utanför Japan

Okinawa-språket talas fortfarande av samhällen av okinawa-invandrare i Brasilien . De första invandrarna från ön Okinawa till Brasilien landade i hamnen i Santos 1908, dragna av antydan av arbete och jordbruksmark. Väl i ett nytt land och långt från sitt hemland, befann de sig på en plats där det inte fanns något förbud mot deras språk, vilket tillät dem att villigt tala, fira och bevara sitt tal och sin kultur, fram till idag. För närvarande är Okinawan-japanska centra och samhällen i delstaten São Paulo en världsreferens till detta språk som hjälper det att överleva.

Klassificering

Okinawan är ibland grupperat med Kunigami som Okinawan-språken; dock accepterar inte alla lingvister denna gruppering, några hävdar att Kunigami är en dialekt av Okinawan. Okinawan är också grupperat med Amami (eller Amami-språken) som de norra Ryukyuan-språken.

Dialekt av det japanska språket

Sedan skapandet av Okinawa Prefecture har Okinawan stämplats som en dialekt av japanska som en del av en assimileringspolitik. Senare hävdade japanska lingvister, som Tōjō Misao, som studerade Ryukyuan-språken att de verkligen är dialekter. Detta beror på missuppfattningen att Japan är en homogen stat (ett folk, ett språk, en nation), och att klassificera Ryukyuan-språken som sådana skulle misskreditera denna tro. Den japanska regeringens nuvarande officiella ståndpunkt kvarstår att Okinawan är en dialekt, och det är vanligt inom den japanska befolkningen att den kallas 沖縄方言(okinawa hōgen) eller 沖縄弁(okinawa-ben), vilket betyder " Okinawa - dialekt " . (av japanska )". Assimileringspolitiken, i kombination med ökad interaktion mellan Japan och Okinawa genom media och ekonomi, har lett till utvecklingen av Okinawa-japanska , som är en dialekt av japanska influerad av Okinawan- och Kunigami-språken. Japanska och Okinawan delar bara 60 % av samma ordförråd, trots att båda är japanska språk.

Ryukyuan-språkets dialekter

Okinawa-lingvisten Seizen Nakasone säger att Ryukyuan-språken i själva verket är grupperingar av liknande dialekter. Eftersom varje gemenskap har sin egen distinkta dialekt finns det inget "ett språk". Nakasone tillskriver denna mångfald den isolering som orsakas av orörlighet, och citerar historien om hans mor som ville besöka staden Nago men aldrig gjorde den 25 km långa resan innan hon dog av ålderdom.

Sitt eget distinkta språk

Utanför Japan anses Okinawan vara ett separat språk från japanska. Detta föreslogs först av Basil Hall Chamberlain , som jämförde förhållandet mellan Okinawan och japanska med de romanska språken . UNESCO har markerat det som ett utrotningshotat språk.

Sociolingvistik

Unesco listade sex okinawaniska språkvarianter som hotade språk 2009. Utrotningen av Okinawan beror till stor del på övergången till standardjapanska. Genom historien har okinawaniska språk behandlats som dialekter av standardjapanska. Till exempel, på 1900-talet använde många skolor "dialekttaggar" för att straffa eleverna som talade i Okinawan. Följaktligen väljer många av de återstående talarna idag att inte överföra sina språk till yngre generationer på grund av stigmatiseringen av språken i det förflutna.

Det har gjorts flera revitaliseringsansträngningar för att vända detta språkskifte. Okinawan är dock fortfarande dåligt undervisat i formella institutioner på grund av bristen på stöd från Okinawan Education Council: utbildning i Okinawa bedrivs uteslutande på japanska, och barn studerar inte Okinawan som andraspråk i skolan. Som ett resultat har minst två generationer okinawaner vuxit upp utan några kunskaper i sina lokala språk både hemma och i skolan.

Fonologi

Vokaler

	Främre	Central	Tillbaka
Stänga	jag iː		u uː
Nära-Mitt	e eː		o oː
Öppen		a aː

Det okinawanska språket har fem vokaler, som alla kan vara långa eller korta, även om de korta vokalerna /e/ och /o/ är ganska sällsynta, eftersom de bara förekommer i ett fåtal inhemska okinawanska ord med tunga stavelser med mönstret / Ceɴ/ eller /Coɴ/ , till exempel /m e ɴsoːɾeː/ m e nsōrē "välkommen" eller /t o ɴɸaː/ t o nfā . De nära bakre vokalerna /u/ och /uː/ är verkligen avrundade, snarare än de komprimerade vokalerna i standard japanska.

Konsonanter

Okinawa-språket räknar ett 20-tal distinkta segment som visas i tabellen nedan, med stora allofoner inom parentes.

IPA-diagram över Okinawan-konsonanter
	Labial	Alveolär	Alveolo- palatal	Palatal	Labio- velar	Velar	Glottal
Nasal	m	n				( ŋ )
Klusil	p b	t d	t͡ɕ d͡ʑ		kʷ ɡʷ	k ɡ	ʔ
Frikativa	ɸ	s ( z )	( ɕ )	( ç )			h
Flaxa		ɾ
Ungefär				j	w

Den enda konsonant som kan förekomma som stavelsekoda är arkifonem |n| . Många analyser behandlar det som ett extra fonem /N/ , det moraiska nasala , även om det aldrig står i kontrast till /n/ eller /m/ .

Okinawaspråkets konsonantsystem är ganska likt det för vanliga japanska, men det uppvisar några skillnader på fonemisk och allofonisk nivå . Okinawan behåller nämligen de labialiserade konsonanterna /kʷ/ och /ɡʷ/ som gick förlorade i sen mellanjapanska , har ett glottalt stopp /ʔ/ , har en röstlös bilabial frikativ /ɸ/ skild från aspiratet /h/ och har två distinkta affrikater som uppstod från en rad olika ljudprocesser . Dessutom saknar Okinawan de stora allofonerna [t͡s] och [d͡z] som finns på japanska, efter att historiskt ha frontat vokalen /u/ till /i/ efter alveolarerna /tdsz/ , och följaktligen sammanfogat [t͡su] tsu till [t͡ɕi] chi , [ su] su in i [ɕi] shi , och både [d͡zu] dzu och [zu] zu in i [d͡ʑi] ji . Den saknar också /z/ som ett distinkt fonem, efter att ha slagit ihop det till /d͡ʑ/ .

Bilabiala och glottala frikativ

Den bilabiala frikativen /ɸ/ har ibland transkriberats som klustret /hw/ , eftersom, liksom japanska, /h/ allofoniskt labialiseras till [ɸ] före den höga vokalen /u/ , och /ɸ/ inte förekommer före den rundade vokalen /o/ . Detta tyder på att en överlappning mellan /ɸ/ och /h/ existerar, och så kontrasten framför andra vokaler kan betecknas genom labialisering. Denna analys tar dock inte hänsyn till det faktum att Okinawan inte helt har genomgått den diakrona förändringen */p/ → /ɸ/ → */h/ som på japanska, och att den föreslagna klusteriseringen och labialiseringen till */hw/ är omotiverad. Följaktligen måste förekomsten av /ɸ/ betraktas som oberoende av /h/ , även om de två överlappar varandra. Bortsett från några ord som följde av den tidigare förändringen, uppstod aspiratet /h/ också från den udda formuleringen av /k/ och /s/ , samt ord lånade från andra dialekter. Före glidningen /j/ och den höga vokalen /i/ , uttalas det närmare [ç] , som på japanska.

Palatalisering

De plosiva konsonanterna /t/ och /k/ historiskt palataliserade och affrikerade till /t͡ɕ/ före och ibland efter glidningen /j/ och den höga vokalen / i/ : */kiri/ → /t͡ɕiɾi/ chiri "dimma", och * /k(i)jora/ → /t͡ɕuɾa/ chura- "vacker". Denna förändring föregick vokalhöjning, så att fall där /i/ uppstod från */e/ inte utlöste palatalisering: */ke/ → /kiː/ kī "hår". Deras röstande motsvarigheter /d/ och /ɡ/ fick samma effekt och blev /d͡ʑ/ under sådana förhållanden: */unaɡi/ → /ʔɴnad͡ʑi/ Q nnaji "ål", och */nokoɡiri/ → /nukud͡ʑiɾi/ nukujiri "såg" ; men */kaɡeɴ/ → /kaɡiɴ/ kagin "krydda".

Både /t/ och /d/ kan eller kanske inte också allofoniskt affrikera före mellanvokalen /e/ , även om detta uttal blir allt mer sällsynt. På liknande sätt palataliseras den frikativa konsonanten /s/ till [ɕ] före glidningen /j/ och vokalen /i/ , inklusive när /i/ historiskt härrör från /e/ : */sekai/ → [ɕikeː] shikē "värld" . Det kan också palatalisera före vokalen /e/ , särskilt i sammanhanget av topikalisering : [duɕi] dushi → [duɕeː] dusē eller dushē "( ämne ) vän".

I allmänhet är sekvenser som innehåller den palatala konsonanten /j/ relativt sällsynta och tenderar att uppvisa depalatalisering. Till exempel tenderar /mj/ att smälta samman med /n/ ( [mjaːku] myāku → [naːku] nāku " Miyako "); */rj/ har slagits samman till /ɾ/ och /d/ ( */rjuː/ → /ɾuː/ rū ~ /duː/ dū "drake"); och /sj/ har mestadels blivit /s/ ( /sjui/ shui → /sui/ sui " Shuri ").

Flaggande och fortition

Den tonande plosiven /d/ och fliken /ɾ/ tenderar att smälta samman, varvid den första blir en flik i ord-medial position, och den andra ibland blir en plosiv i ord-initial position. Till exempel /ɾuː/ rū "drake" förstärkas till /duː/ dū , och /hasidu/ hashidu "dörr" omvänt flikar till /hasiɾu/ hashiru . De två ljuden förblir dock fortfarande distinkta i ett antal ord och verbala konstruktioner.

Glottisstöt

Okinawan har också ett distinkt glottalt stopp /ʔ/ som historiskt uppstod från en process av glottalisering av ordets initiala vokaler. Därför är alla vokaler i Okinawan förutsägbart glottaliserade i början av ord ( */ame/ → /ʔami/ ami "regn"), med undantag för några få undantag. Hög vokalförlust eller assimilering efter denna process skapade en kontrast med glottaliserade approximanter och nasala konsonanter. Jämför */uwa/ → /ʔwa/ Q wa "gris" med /wa/ wa "I", eller */ine/ → /ʔɴni/ Q nni "risplanta" med */mune/ → /ɴni/ nni "bröst ".

Moraisk nasal

Den moraiska nasala /N/ har placerats i de flesta beskrivningar av Okinawans fonologi. Liksom japanska /N/ (transkriberat med den lilla versalen /ɴ/ ) en full mora och dess exakta artikulationsplats kommer att variera beroende på följande konsonant. Före andra labiala konsonanter kommer det att uttalas närmare en syllabisk bilabial nasal [m̩] , som i /ʔɴma/ [ʔm̩ma] Q nma "häst". Före velar och labiovelar konsonanter kommer det att uttalas som en syllabic velar nasal [ŋ̍] , som i /biɴɡata/ [biŋ̍ɡata] bingata , en metod att dö kläder. Och före alveolära och alveolo-palatala konsonanter blir det en syllabisk alveolär nasal /n̩/ , som i /kaɴda/ [kan̩da] kanda "vine". På andra ställen förblir dess exakta realisering ospecificerad, och den kan variera beroende på det första ljudet av nästa ord eller morfem. Isolerat och i slutet av yttranden realiseras det som en velar nasal [ ŋ̍] .

Korrespondenser med japaner

Det finns en sorts "formel" för att ryukyuanisera japanska ord: att förvandla e till i , ki till chi , gi till ji , o till u och -awa till -ā . Denna formel passar med translitterationen av Okinawa till Uchinā och har noterats som bevis på att Okinawan är en dialekt av japanska, men den förklarar inte orelaterade ord som arigatō och nifēdēbiru (för "tack").

Korrespondenser mellan japaner och Okinawan
japanska	Okinawan	Anteckningar
/e/	/iː/
/i/	/iː/
/a/	/a/
/o/	/u/
/u/	/u/
/ai/	/eː/
/ae/	/eː/
/au/	/o/
/ao/
/aja/
/k/	/k/	/ɡ/ förekommer också
/ka/	/ka/	/ha/ förekommer också
/ki/	/t͡ɕi/	[t͡ɕi]
/ku/	/ku/	/hu/ , [ɸu] förekommer också
/si/	/si/	/hi/ , [çi] förekommer också
/su/	/si/	[ɕi] ; tidigare utmärkt som [si] /hi/ [çi] förekommer också
/tu/	/t͡ɕi/	[t͡ɕi] ; tidigare utmärkt som [t͡si]
/da/	/ra/	[d] och [ɾ] har slagits samman
/de/	/ri/
/do/	/ru/
/ni/	/ni/	Moraisk /ɴ/ förekommer också
/nu/	/nu/	Moraisk /ɴ/ förekommer också
/ha/	/ɸa/	/pa/ förekommer också, men sällan
/Hej/	/pi/ ~ /hej/
/han/	/pi/ ~ /hej/
/mi/	/mi/	Moraisk /ɴ/ förekommer också
/mu/	/mu/	Moraisk /ɴ/ förekommer också
/ri/	/i/	/iri/ påverkas inte
/wa/	/wa/	Tenderar att bli /a/ medialt

Ortografi

Tamaoton no Hinomon ( 玉陵の碑文 ), kallad Tamaudun no Hinomon på modern japanska, är den äldsta kända inskriptionen på Okinawan med både hiragana och kanji.

Det okinawaniska språket skrevs historiskt med en blandning av kanji och hiragana . Hiragana syllabary tros först ha introducerats från fastlandet Japan till Ryukyu kungariket någon gång under kung Shuntens regeringstid i början av trettonhundratalet. Det är troligt att okinawaner redan var i kontakt med hanzi (kinesiska tecken) på grund av omfattande handel mellan Ryukyu kungariket och Kina, Japan och Korea. Hiragana fick dock mer utbredd acceptans över hela Ryukyu-öarna, och de flesta dokument och brev transkriberades uteslutande med detta manus, till skillnad från i Japan där att skriva enbart i hiragana ansågs vara "kvinnors manus". Omoro Sōshi ( おもろさうし ), en samling av sånger och poesi från 1500-talet, och några bevarade utnämningar från samma århundrade skrevs enbart i Hiragana. Kanji antogs gradvis på grund av det växande inflytandet från det japanska fastlandet och på den språkliga samhörigheten mellan okinawaniska och japanska språken. Det var dock huvudsakligen begränsat till ärenden av stor betydelse och till handlingar som skickades mot fastlandet. Den äldsta inskriptionen av Okinawan som exemplifierar dess användning tillsammans med Hiragana kan hittas på en stenstele vid Tamaudun - mausoleet, som går tillbaka till 1501.

Efter invasionen av Okinawa av Shimazu-klanen i Satsuma 1609, upphörde Okinawan att användas i officiella angelägenheter. Det ersattes av standard japansk skrift och en form av klassisk kinesisk skrift känd som kanbun . Trots denna förändring fortsatte Okinawan fortfarande att blomstra i lokal litteratur fram till artonhundratalet. Efter Meiji-restaureringen avskaffade den japanska regeringen domänsystemet och formellt annekterade Ryukyu-öarna till Japan som Okinawa-prefekturen 1879. För att främja nationell enhet införde regeringen sedan standardutbildning och öppnade japanskspråkiga skolor baserade på Tokyo-dialekten . Studenter avskräcktes och tukades för att de talade eller till och med skrev på den lokala "dialekten", särskilt genom att använda " dialektkort " ( 方言札) . Som ett resultat upphörde Okinawan gradvis att skrivas helt fram till det amerikanska maktövertagandet 1945.

Sedan dess har japanska och amerikanska forskare på olika sätt transkriberat det regionala språket med hjälp av ett antal ad hoc-romaniseringsscheman eller katakana- språkplanen för att avgränsa dess utländska karaktär med standardjapanska. Förespråkare av Okinawan tenderar att vara mer traditionalistiska och fortsätta att skriva språket med hiragana med kanji. I vilket fall som helst har ingen standard eller konsensus angående stavningsfrågor någonsin formaliserats, så diskrepanser mellan moderna litterära verk är vanliga.

Syllabary

Tekniskt sett är de inte stavelser, utan snarare morae . Varje mora i Okinawan kommer att bestå av en eller två kana-tecken. Om två, så följer en mindre version av kana den normala storleken kana. I varje cell i tabellen nedan är den översta raden kana (hiragana till vänster, katakana till höger om pricken), den mellersta raden i rōmaji ( Hepburn-romanisering) och den nedre raden i IPA.

Vokal

Konsonant

a

i

u

e

o

ja

yi

yu

eder

yo

wa

wi

wu

vi

wo

n

(ingen)

あ・ア a [a]

い・イ i [i]

う・ウ u [u]

え・エ e [e]

お・オ o [o]

や・ヤ ja [ja]

いぃ・イィ yi [ji]

ゆ・ユ yu [ju]

えぇ・エェ ye [je]

よ・ヨ yo [jo]

わ・ワ wa [wa]

ゐ・ヰ wi [wi]

をぅ・ヲゥ wu [wu]

ゑ・ヱ vi [vi]

を・ヲ wo [wo]

ん・ン n [ɴ] ( [n̩] , [ŋ̣] , [ṃ] )

Q (glottal stop)

あ・ア Q a [ʔa]

い・イ Q i [ʔi]

う・ウ Q u [ʔu]

え・エ Q e [ʔe]

お・オ Q o [ʔo]

っや・ッヤ Q ya [ʔʲa]

っゆ・ッユ Q yu [ʔʲu]

っよ・ッヨ Q yo [ʔʲo]

っわ・ッワ Q wa [ʔʷa]

っゐ・ッヰ Q wi [ʔʷi]

っゑ・ッヱ Q vi [ʔʷe]

っを・ッヲ Q wo [ʔʷo]

っん・ッン Q n [ʔɴ] ( [ʔn̩] , [ʔṃ] )

k

か・カ ka [ka]

き・キ ki [ki]

く・ク ku [ku]

け・ケ ke [ke]

こ・コ ko [ko]

きゃ・キャ kya [kʲa]

きゅ・キュ kyu [kʲu]

きょ・キョ kyo [kʲo]

くゎ・クヮ kwa [kʷa]

くぃ・クィ kwi [kʷi]

くぇ・クェ kwe [kʷe]

くぉ・クォ kwo [kʷo]

g

が・ガ ga [ɡa]

ぎ・ギ gi [ɡi]

ぐ・グ gu [ɡu]

げ・ゲ ge [ɡe]

ご・ゴ gå [ɡo]

ぎゃ・ギャ gya [ɡʲa]

ぎゅ・ギュ gyu [ɡʲu]

ぎょ・ギョ gyo [ɡʲo]

ぐゎ・グヮ gwa [ɡʷa]

ぐぃ・グィ gwi [ɡʷi]

ぐぇ・グェ gwe [ɡʷe]

ぐぉ・グォ gwo [ɡʷo]

s

さ・サ sa [sa]

すぃ・スィ si [si]

す・ス su [su]

せ・セ se [se]

そ・ソ så [så]

sh

しゃ・シャ sha [ɕa]

し・シ shi [ɕi]

しゅ・シュ shu [ɕu]

しぇ・シェ she [ɕe]

しょ・ショ sho [ɕo]

z

ざ・ザ za [za]

ずぃ・ズィ zi [zi]

ず・ズ zu [zu]

ぜ・ゼ ze [ze]

ぞ・ゾ zo [zo]

j

じゃ・ジャ (ぢゃ・ヂャ) ja [dʑa]

じ・ジ (ぢ・ヂ) ji [dʑi]

じゅ・ヂュ (ぢゅ・ヂュ) ju [dʑu]

じぇ・ジェ (ぢぇ・ヂェ) je [dʑe]

じょ・ジョ (ぢょ・ヂョ) jo [dʑo]

t

た・タ ta [ta]

てぃ・ティ ti [ti]

とぅ・トゥ tu [tu]

て・テ te [te]

と・ト till [till]

d

だ・ダ da [da]

でぃ・ディ di [di]

どぅ・ドゥ du [du]

で・デ de [de]

ど・ド do [do]

ts

つぁ・ツァ tsa [t͡sa]

つぃ・ツィ tsi [t͡si]

つ・ツ tsu [t͡su]

つぇ・ツェ tse [t͡se]

つぉ・ツォ tso [t͡so]

kap

ちゃ・チャ cha [t͡ɕa]

ち・チ chi [t͡ɕi]

ちゅ・チュ chu [t͡ɕu]

ちぇ・チェ che [t͡ɕe]

ちょ・チョ cho [t͡ɕo]

ja

yu

yo

n

な・ナ na [na]

に・ニ ni [ni]

ぬ・ヌ nu [nu]

ね・ネ ne [ne]

の・ノ nej [nej]

にゃ・ニャ nya [ɲa]

にゅ・ニュ nyu [ɲu]

にょ・ニョ nyo [ɲo]

lång vokal	dubbelkonsonant
〜（あ、い、う、え、お）・ー ~(a, i, u, e, o) ~ [Vː]	っ・ッ (Alla konsonanter) [Cː]

h

は・ハ ha [ha]

ひ・ヒ hej [çi]

へ・ヘ han [han]

ほ・ホ ho [ho]

ひゃ・ヒャ hya [ça]

ひゅ・ヒュ hyu [çu]

ひょ・ヒョ hyo [ço]

f

ふぁ・ファ fa [ɸa]

ふぃ・フィ fi [ɸi]

ふ・フ fu/hu [ɸu]

ふぇ・フェ fe [ɸe]

ふぉ・フォ fo [ɸo]

b

ば・バ ba [ba]

び・ビ bi [bi]

ぶ・ブ bu [bu]

べ・ベ vara [vara]

ぼ・ボ bo [bo]

sid

ぱ・パ pa [pa]

ぴ・ピ pi [pi]

ぷ・プ pu [pu]

ぺ・ペ pe [pe]

ぽ・ポ po [po]

m

ま・マ ma [ma]

み・ミ mi [mi]

む・ム mu [mu]

め・メ jag [jag]

も・モ må [må]

みゃ・ミャ mya [mʲa]

みゅ・ミュ myu [mʲu]

みょ・ミョ myo [mʲo]

r

ら・ラ ra [ɾa]

り・リ ri [ɾi]

る・ル ru [ɾu]

れ・レ re [ɾe]

ろ・ロ ro [ɾo]

りゃ・リャ rya [ɾʲa]

りゅ・リュ ryu [ɾʲu]

りょ・リョ ryo [ɾʲo]

Grammatik

Okinawan följer en subjekt–objekt–verb ordordning och använder mycket partiklar som på japanska. Okinawanska dialekter behåller ett antal grammatiska egenskaper hos klassisk japanska , såsom en distinktion mellan terminalformen ( 終止形 ) och den attributiva formen ( 連体形 ), genitivfunktionen av が ga (förlorad i Shuri-dialekten), nominativfunktionen of ぬ nu (japanska: の no ), samt heders/slätutdelning av ga och nu i nominativ användning.

Okinawan konjugation
書く kaku att skriva
		Klassisk		Shuri
Irrealis	未然形	書か	kaka-	kaka-
Fortsättande	連用形	書き	kaki-	kachi-
Terminal	終止形	書く	kaku	kachun
Attributiv	連体形	書く	kaku	kachuru
Realis	已然形	書け	kaka-	kaki-
Nödvändigt	命令形	書け	kaka	kaki

En etymologi som ges för ändelserna -un och -uru är fortsättningsformen suffixerad med uri (klassisk japanska: 居り wori , vara; existera ): -un utvecklats från slutformen uri ; -uru utvecklades från den attributiva formen uru , dvs:

kachuru härstammar från kachi-uru ;
kachun härstammar från kachi-uri ; och
yumun (japanska: 読む yomu , att läsa ) härstammar från yumi + uri .

En liknande etymologi ges för de terminala -san och attributiva -saru -ändelserna för adjektiv: stammen suffixerad med さ sa (nominaliserar adjektiv, dvs hög → höjd, varm → värme), suffixerad med ari (klassisk japanska: 有り ari , att existera ; att ha ), dvs:

takasan (japanska: 高い takai , hög; lång ) härstammar från taka-sa-ari ;
achisan (japanska: 暑い atsui , varm; varm ) härstammar från atsu-sa-ari ; och
yutasaru ( bra; trevlig ) kommer från yuta-sa-aru .

Delar av tal

Arten av ordled i en mening							Del av tal
Oberoende	Ingen konjugation	Kan bli ett ämne					Substantiv (名詞)
		Kan bli ett ämne					Pronomen (代名詞)
		Kan inte bli ett ämne		Andra ord kommer efter	Modifierar	Ändrar ett ord som kan avvisas	Adverb (副詞)
					Modifierar	Ändrar ett innehåll	Prenominal adjektiv (連体詞)
					Ansluter		Konjunktion (接続詞)
				Andra ord kanske inte kommer efter			Interjektion / utrop (感動詞)
	Konjugat	Avvisbart ord	Visar rörelser		Avslutande form slutar på "ん ( n ) "		Verb (動詞)
			Visar fastigheten eller staten		Avslutande form slutar på "さん ( san ) "		Adjektiv (形容詞)
			Visar existens eller beslut av en viss sak		"やん ( yan ) " kopplar till ett substantiv som ett substantiv		Existentiellt-identifierande verb (存在動詞)
			Visar tillstånd för händelser		"やん ( yan ) " fäster vid ordet som visar tillstånd		Adjektivverb (形容動詞)
Beroende	Konjugat	Ersätter betydelserna av konjugerade ord			Avslutande form slutar på "ん ( n ) "		Hjälpverb (助動詞)
	Ingen konjugation	Fäster till andra ord och visar förhållandet mellan ord					Partikel (助詞)
		Fäster till huvudet på ett ord och lägger till betydelse eller gör ett nytt ord					Prefix (接頭語)
		Fäster i slutet av ett ord och lägger till betydelse eller gör ett nytt ord					Suffix (接尾語)

Substantiv (名詞)

Substantiv klassificeras som oberoende, icke-konjugerande orddel som kan bli föremål för en mening

Pronomen (代名詞)

Pronomen klassificeras på samma sätt som substantiv, förutom att pronomen är mer breda.

Okinawa pronomen
		Singularis				Flertal
		Personlig	Demonstrativ			Personlig	Demonstrativ
		Personlig	Sak	Plats	Riktning	Personlig	Sak	Plats	Riktning
1:a person		我ん ( wan ) わー ( wā ) わみ ( wami )				我達 ( wattā ) いがろー ( igarō )
2:a person		やー ( yā ) やーみ ( yāmi ) なー ( nā ) なーみ ( nāmi ) 御所 ( unju )				いったー ( ittā ) なったー ( nattā ) うんじゅなーたー ( unjunātā )
3:e person	Proximal	くり ( kuri )	くり ( kuri )	くま ( kuma )	くま ( kuma ) くがた ( kugata )	くったー ( kuttā )	くったー ( kuttā )	くま ( kuma )	くま ( kuma ) くがた ( kugata )
	Medial	うり ( uri )	うり ( uri )	うま ( uma )	うま ( uma ) うがた ( ugata )	うったー ( uttā )	うったー ( uttā )	うま ( uma )	うま ( uma ) うがた ( ugata )
	Distalt	あり ( ari )	あり ( ari )	あま ( ama )	あま ( ama ) あがた ( agata )	あったー ( attā )	あったー ( attā )	あま ( ama )	あま ( ama ) あがた ( agata )
Obestämd		たー ( tā ) た ( ta )	じる ( jiru )	まー ( mā )	まー ( mā ) まーかた ( mākata )	たったー ( tattā )	じる ( jiru )	まー ( mā )	まー ( mā ) まーかた ( mākata )

Adverb (副詞)

Adverb klassificeras som en självständig, icke-konjugerande del av talet som inte kan bli föremål för en mening och modifierar ett avböjbart ord (用言; verb, adverb, adjektiv) som kommer efter adverbet. Det finns två huvudkategorier för adverb och flera underkategorier inom varje kategori, som visas i tabellen nedan.

Okinawaniska adverb
	Adverb som visar tillstånd eller tillstånd
Visar...	Okinawan	japanska	engelsk	Exempel
Tid	ひっちー ( hitchī )	しょっちゅう ( shotchū ) いつも ( itsumo ) 始終 ( shiju )	Alltid	あぬ Anu 夫婦（ふぃとぅんだー） fitundā ひっちー , hitchī, たっくゎいむっくゎい tackwaimukkwai びけーそーん。 bikēsōn. あぬ夫婦（ふぃとぅんだー）ひっちー、たっくゎいむっくゎいびけーびけー Anu fitundā hitchī, tackwaimukkwai bikēsōn. あの Ett nej 夫婦 fūfu は wa いつも、 dessumo, 寄り添って yorisotte ばかり bakari いる. iru. あの夫婦はいつも、寄り添ってばかりいる。 Ano fūfu wa itsumo, yorisotte bakari iru. Det paret är alltid nära.
	まーるけーてぃ ( mārukēti )	たまに ( tamani )	Ibland	子（くゎ）ー Kwā まーるけーてぃ、 mārukēti, 親（うや） uya ぬ nu 加勢（かしー）しーが kashīshīga 行（い）ちゅん. ichun. 子（くゎ）ーまーるけーてぃ、親（うや）ぬ加勢（かしー）しーが衅）し）ーが衄） Kwā mārukēti, uya nu kashīshīga ichun. 子供 Kodomo は wa たまに tamani, 親 oya の Nej 手伝い tetsudai に ni 行く. iku. 子供はたまに、親の手伝いに行く。 Kodomo wa tamani, oya no tetsudai ni iku. Barnet går ibland för att hjälpa sin förälder.
	ちゃーき ( chāki )	直ぐ ( sugu )	Redan	くぬ Kunu 車（くるま）ー kurumā ちゃーき、 chāki, けーやんでぃとーんたん。 kēyanditōntan. くぬ車（くるま）ーちゃーき、けーやんでぃとーんたん。 Kunu kurumā chāki, kēyanditōntan. この Kono 車 kuruma は wa 直ぐ、 sugu, 壊れて kowarete しまっていた. shimatteita. この車は直ぐ、壊れてしまっていた。 Kono kuruma wa sugu, kowarete shimatteita. Den här bilen har redan gått sönder .
	やがてぃ ( yagati )	やがて	Inom kort	やがてぃ、 Yagati, 太陽（てぃだ） tida ぬ nu 落（う）てぃゆしが、 utiyushiga, 御所（うんじょ）ー unjuō 来（く）ーん. kūn. やがてぃて、太陽（ぃ）だぬ落（う ) _ _ _ _ _ _ Yagati, tida nu utiyushiga, unjuō kūn. やがて、 Yagate, 太陽 taiyō が ga 落ちるが, ochiruga, あなた anata は wa こない. konai. やがて、太陽が落ちるが、あなたはこない。 Yagate, taiyō ga ochiruga, anata wa konai. Solen försvinner snart , men du är inte här.
	未だ ( nāda )	まだ ( mada )	Än	彼女（あり）が Ariga 胆（ちもー ) chimō 未（なー）だ、 nāda, 直（のー）らん。 nōran. 彼女（あり）が胆（ちもー）未（なー）だ、直（のー）らん。 Ariga chimō nāda, nōran. 彼女 Kanojo の Nej 機嫌 kigen は wa まだ、 mada, 直らない. naoranai. 彼女の機嫌はまだ、直らない。 Kanojo no kigen wa mada, naoranai. Hennes humör har ännu inte blivit bättre.
	ちゃー ( chā )	いつも ( itsumo )	Alltid	あま Ama ぬ nu 犬（いのー ) inō ちゃー , chā, あびとーん. abitōn. あまぬ犬（いのー）ちゃー、あびとーん。 Ama nu inō chā, abitōn. あそこ Asoko の Nej 犬 inu は wa いつも、 dessumo, 吠えている. hoeteiru. あそこの犬はいつも、吠えている。 Asoko no inu wa itsumo, hoeteiru. Hunden där borta skäller alltid .
	ちゅてーや ( chutēya )	少しは ( sukoshiwa ) ちょっとは ( chottowa )	Lite	ちゅてーや、 Chutēya, 待（ま）っちょーきよー。 matchōkiyō. ちゅてーや、待（ま）っちょーきよー。 Chutēya, matchōkiyō. 少しは、 Sukoshiwa, 待っておいてよ。 matteoiteyo. 少しは、待っておいてよ。 Sukoshiwa, matteoiteyo. Vänta lite .
	あっとぅむす ( attumusu )	急に ( kyūni )	Plötsligt	どぅし Dushi ぬ nu あっとぅむす、 attumusu, はっ来（ち）ょーたんどー。 hachōtandō. どぅしぬあっとぅむす、はっ来（ち）ょーたんどー。 Dushi nu attumusu, hachōtandō. 友達 Tomodachi が ga 急に、 Kyūni, 来ていたよ. kiteitayo. 友達が急に、来ていたよ。 Tomodachi ga kyūni, kiteitayo. Min vän kom plötsligt.
	まるひーじーや ( maruhījīya )	普段は ( fudanwa )	I vanliga fall	隣（とぅない ) Tunai ぬ nu 三郎主（さんだーすー） Sandāsū や ja まるひーじーや maruhījīya 寝（に）んてぃどぅ居（う）ゆる. nintidūyuru. 隣（とぅない）ぬ三郎主（さんだーすーまらら）やるひーじーや寝（ぅ . てゆる Tunai nu Sandāsū ya maruhījīya nintidūyuru. 隣 Tonari の Nej 三郎爺は Sandā-jī 普段は fudanwa 寝ている. neteiru. 隣の三郎爺は普段は寝ている。 Tonari no Sandā-jī fudanwa neteiru. Sanda sover normalt.
	いっとぅちゃー ( ittuchā )	しばらくは ( shibarakuwa )	En liten stund	いっとぅちゃー、 Ittuchā, 門口（じょーぐち ) jōguchi んじ nji 待（ま）っちょーけー。 matchōkē. いっとぅちゃー、門口（じょーぐち）んじ待（ま）っちょーけー。 Ittuchā, jōguchi nji matchōkē. しばらくは、 Shibarakuwa, 門 mån で de 待っておけ. matteoke. しばらくは、門で待っておけ。 Shibarakuwa, mon de matteoke. Vänta vid porten en liten stund .
Kvantitet	いふぃ ( ifi )	少し ( sukoshi )	Lite	三郎（さんだー）、 Sandā, いふぇー , ifē, 汝（やー ) yā たまし tamashi から kara 分（わ）きてぃ取（とぅ）らせー。 wakititurasē. 三郎（さんだー）、いふぇーぃ）き、汝（やー）たましから分（わ）きててぃ. Sandā, ifē, yā tamashi kara wakititurasē. 三郎, Sandā, 少し sukoshi は wa 君 kimi の Nej 分 bulle から kara 分けてくれ。 waketekure. 三郎、少しは君の分から分けてくれ。 Sandā, sukoshi wa kimi no bun kara waketekure. Sanda, dela gärna lite av ditt.
	ちゃっさきー ( chassakī )	沢山 ( takusan )	Många, många	御主前（うすめー） Usumē や ja 山（やま ) yama から kara ちゃっさきー、 chassakī, 薪（たむん）、 tamun, 持（む）ち来（ち）ぇーん。 muchichēn. 御主前（うすめー）や山（やま）からちゃっさきー、薪（たらんま）からちゃっんさきー）、薪（たらまぇーん. Usumē ya yama kara chassakī, tamun, muchichēn. お爺さん Ojī-san は wa 山 yama から kara 沢山 , takusan, 薪 maki を wo 持ってきてある。 mottekitearu. お爺さんは山から沢山、薪を持ってきてある。 Ojī-san wa yama kara takusan, maki wo mottekitearu. Gubben kom med mycket ved.
	はてぃるか ( hatiruka )	随分 ( zuibun )	Mycket	昨日（ちぬー） Chinū や ja はてぃるか、 hatiruka, 歩（あ）っちゃん。 atchan. 昨日（ちぬー）やはてぃるか、歩（あ）っちゃん。 Chinū ya hatiruka, atchan. 昨日 Kinō は wa 随分 , zuibun, 歩いた. aruita. 昨日は随分、歩いた。 Kinō wa zuibun, aruita. Jag gick mycket igår.
	ぐゎさない ( gwasanai )	わんさか ( wansaka )	Riklig	我達（わったー ) Wattā 畑（はる ) haru んかい nkai や ja 黍（うーじぇー ) ūjē ぐゎさない、 gwasanai, まんどーんどー。 mandōndō. 我達（わったー）畑（はる）んかいや黍（うーじぇビ）ぐゎさなまい。 Wattā haru nkai ya ūjē gwasanai, mandōndō. 私達 Watashitachi の Nej 畑 hatake に ni は wa 砂糖黍 satōkibi は wa わんさか wansaka あるよ. aruyo. 私達の畑には砂糖黍はわんさかあるよ。 Watashitachi no hatake ni wa satōkibi wa wansaka aruyo. Vi har rikligt med sockerrör på vår gård.
	満っちゃきー ( mitchakī ) 満っちゃかー ( mitchakā )	一杯 ( ippai )	Mycket	芋（んむ） Nmu やれー、 yarē, しんめーん shinmēn 鍋（なーび ) nābi んかい nkai 満（み）っちゃきー mitchakī （満（み）っちゃかー）、 (mitchaka), あんどー. andō. 芋（んむ）ゼききかーどや）、あ鍋れー、しんめーん（なーび）んかい満（み）っちゼきっちんー。 Nmu yarē, shinmēn nābi nkai mitchakī (mitchakā), andō. 芋 Imo なら nara 大鍋 ōnabe に、 ni, 一杯 , ippai, あるよ. aruyo. 芋なら大鍋に、一杯、あるよ。 Imo nara ōnabe ni, ippai, aruyo. Vi har mycket potatis i den stora grytan.
	ゆっかりうっさ ( yukkariussa )	随分 ( zuibun )	Mycket	糸満（いくまん ) Ikuman んかい nkai や ja 清（ちゅ）ら顔（かーぎ） churakāgi ぬ nu ゆっかりうっさ、 yukkariussa, 居（う）ゆ uyu んでぃ。 ndi. . 糸）清満（いくまん）んかいや（ちゅら顔（かーぎぬ）ゆっこかりぅっうう＆っでぃ Ikuman nkai ya churakāgi nu yukkariussa, uyu ndi. 糸満 Itoman に ni は wa 美人 bijin が ga 随分 , zuibun, いる iru そうだ. soda. 糸満には美人が随分、いるそうだ。 Itoman ni wa bijin ga zuibun, iru sōda. Jag hörde att det finns många vackra kvinnor i Itoman.
	うすまさ ( usumasa )	恐ろしく ( osoroshiku )	Extremt mycket	がじゃん坂（びら ) Gajanbira んかい nkai や ja うすまさ , usumasa, がじゃん gajan ぬ nu 居（う）ゆた uyuta んでぃ。 ndi. がじゃん坂（びら）んかいやうすまさ、がじゃんぬ居（う）ゃでここ Gajanbira nkai ya usumasa, gajan nu uyuta ndi. ガジャンビラ Gajanbira に ni は wa 恐ろしく , osoroshiku, 蚊 ka が ga いた ita そうだ. soda. ガジャンビラには恐ろしく、蚊がいたそうだ。 Gajanbira ni wa osoroshiku, ka ga ita sōda. Jag hörde att det fanns mycket mygg i Gajanbira.
	まんたきー ( mantakī )	一杯 ( ippai )	Full, mycket	水（みじ）ー Mijī まんたきー , mantakī, 入（い）りてぃ、 iriti, たじらしよー。 dajirashiyō. 水（みじ）ーまんたきー、入（い）りてぃ、たじらしよー。 Mijī mantakī, iriti, dajirashiyō. 水 Mizu は wa 一杯 , ippai, 入れて、 reta, 焚いてね. taitene. 水は一杯、入れて、焚いてね。 Mizu wa ippai, irete, taitene. Fyll på med vatten och värm upp det.
	なーふぃん ( nāfin )	もっと ( motto )	Mer	くぬ Kunu 湯（ゆ ) yu んかい nkai 水（みじぇー）、 mijē, なーふぃん、 nāfin, んべーてぃ呉（くぃ）れー。 nbētikwirē. くぬ湯（ゆ）んかい水（みじぇー、呉ぃ（）なーふぃん、んべーてぃく Kunu yu nkai mijē, nāfin, nbētikwirē. この Kono お湯 oyu に ni 水 mizu を wo もっと、 motto, 足してくれ。 tashitekure. このお湯に水をもっと、足してくれ。 Kono oyu ni mizu wo motto, tashitekure. Tillsätt mer vatten till detta varma vatten.
	軽ってんぐゎ ( kattengwa )	少しだけ ( sukoshidake )	Lite	今日（ちゅー） Chiyū ぬ nu 持飯（むちばん ) muchiban めーや mēya 軽（か ) ってんぐゎ、 kattengwa, 容（い）りてぃ取（とぅ）らせー。 irititurasē. 今日（ちゅー）ぬ持飯（ちばんめむえ））ーや軽（か）っんぐゎてと、ぃらおせー。 Chiyū nu muchiban mēya kattengwa, irititurasē. 今日 Kyō の Nej 弁当 bentō は wa 少しだけ , sukoshidake, 入れてちょうだい。 iretechōdai. 今日の弁当は少しだけ、入れてちょうだい。 Kyō no bentō wa sukoshidake, iretechōdai. Snälla ge mig bara lite för dagens bentobox .
Grad	でーじな ( dējina )	大変 ( taihen )	Mycket	御所（うんじゅ） Unju が ga 三線（さんしん） sanshin ぬ nu 皮（かー ) kā や ja でーじな , dējina, 上等（じょーとー） jōtō やんやー. yan'yā 御所（うんじゅ）が三線（しん）さんナねぬ皮（かー）やでーじな、やー. Unju ga sanshin nu kā ya dējina, jōtō yan'yā あなた Anata の Nej 三味線 shamisen の Nej 皮 kawa は wa 大変 , taihen, 上等 jōtō ですね. desune. あなたの三味線の皮は大変、上等ですね。 Anata no shamisen no kawa wa taihen, jōtō desune. shamisens läder är dyrt.
	じまま ( jimama )	随分 ( zuibun )	Rättvist, ganska	我（わ）んねー Wannē 若さいに wakasainī ーや ja じまま、 jimama, 勉強（びんちょー） binchō しゃん. shan. 我（わ）んねー若さいにーやじまま、勉強（びんちょー）しゃん。 Wannē wakasainī ya jimama, binchō shan. 私 Watashi は wa 若い頃 wakaikoro は、 va, 随分 , zuibun, 勉強 benkyō した. shita. 私は若い頃は、随分、勉強した。 Watashi wa wakaikoro wa, zuibun, benkyō shita. När jag var ung pluggade jag ganska mycket.
	よねー ( yonē )	そんなには ( sonnaniwa )	Inte för mycket	今度（くんどぅ） Kundu ぬ nu 正月（しょーぐゎち） shōgwachi え e よねー、 yonē, ゆくららんさー。 yukuraransā. 今度（くんどぅ）ぬ正月（しょーぐゎち）えよねー、ゆくららんさー Kundu nu shōgwachi e yonē, yukuraransā. 今度 Kondo の Nej 正月 shōgatsu は、 va, そんなには、 sonnaniwa, 休めないな. yasumenaina. 今度の正月は、そんなには、休めないな。 Kondo no shōgatsu wa, sonnaniwa, yasumenaina. Jag kan inte vila för mycket under det här nyårsfirandet.
	いーるく ( īruku )	良く ( yoku )	Ofta	くぬ海んじえいーるく、泳（うい）じゅんどー。 Kunu umi nji e īruku, uijundō. この海では、良く、泳ぐよ。 Kono umi de wa, yoku, oyoguyo. Jag simmar ofta i detta hav.
	にりるか ( niriruka )	うんざりするほど ( unzarisuruhodo )	Till en sjuklig grad	昨日（ちぬー）やにりるか、荷（にー）、かやーちゃん。 Chinū ya niriruka, nī, kayāchan. 昨日は、うんざりするほど、荷を運んだ。 Kinō wa, unzarisuruhodo, ni wo hokonda. Jag bar bagage till en sjuklig grad igår.
	わじるか ( wajiruka )	怒るほど ( okoruhodo )	I den mån någon blir irriterad	次郎（じらー）が作（ちゅく）たる書類や課長）と（かちょダがわじるか）ーたん. Jirā ga chukutaru shorui ya kachō ga wajiruka, bappētōtan. 次郎が作った書類は課長が怒るほど、間違ってい。 Jirā ga tsukutta shorui wa kachō ga okoruhodo, machigetteita. Dokumenten som Jira gjorde hade så många fel att avdelningschefen blev irriterad.
	あいゆか ( aiyuka )	とても ( totemo )	Mycket	我（わ）んねーあいゆか、腸（わた）ぬ病（や）でぃ、ひらきとーたん Wannē aiyuka, wata nu yadi, hirakitōtan. 私はとても、お腹が痛くて、しゃがんでいた。 Watashi wa totemo, onaka ga itakute, shagandeita. Jag hade väldigt ont i magen och satt på huk.
	ゆくん ( yukun )	余計 ( yokei )	Ännu mer	いったー兄（やっちい）やゆくん、ちじどぅやる。 Ittā yatchī ya yukun, chijiduyaru. 君達の兄は余計、駄目だ。 Kimitachi no ani wa yokei, dam da. Din bror är ännu värre.
	たった ( tatta )	余計 ( yokei )	Ännu mer	時間ぬ経（た）ちいねー、。うさあう彼（あり）が病（やんめー）やたっぼ。さあー Jikan nu tachīnē, ari ga yanmē ya tatta, wassanayundō. 時間が経てば、彼の病気は余計、悪くなるよ。 Jikan ga tateba, kare no byōki wa yokei, warukunaruyo. Om du väntar längre blir hans sjukdom ännu värre.
	ちゅふぁーら ( chufāra )	一杯 ( ippai )	Full, nog	むのーなー、ちゅふぁーら、食（か）だん。 Munō nā, chufāra, kadan. 食事はもう、一杯、食べた。 Shokuji wa mō, ippai, tabeta. Jag har redan fått tillräckligt med mat
	あんすかー ( ansukā )	それほどは ( sorehodowa )	Inte så...	主（すー）や三線（さんしん）やあんすかー、上手（じょーじ）えあら Sū ya sanshin ya ansukā, jōji earan. お父さんは三味線はそれほどは、上手ではない。 Otō-san wa shamisen sorehodowa jōzu dewanai. Far är inte så bra på shamisen.
	散ん散んとぅ ( chinchintu )	散り散りに ( chirijirini )	Utspridda, spridda	くまぬまんぐらー散（ち）ん散（ち）んとぅどぅ、家（やー）やーたる Kuma nu mangurā chinchintu du, yā yātaru. この辺りは散り散りに家がなった。 Kono atari wa chirijirini ie ga natta. Hus var utspridda i detta område.
Situation	早く ( hēku )	早く ( hayaku )	Snabbt	今日（ちゅー）や早（へー）く、揃（す）てぃ取（とぅ）らしよー。 Chū ya hēku, sutiturashiyō. 今日は早く、集まってくれよ。 Kyō wa hayaku, atsumattekureyo. Snälla samlas snabbt idag.
	ようんなー ( younnā )	ゆっくり ( yukkuri )	Långsamt	むのー慌（あわ）慌てぃらんようい、ようんなー、食（か）めー。 Munō awatiran'youi, younnā, kamē. 食事は慌てず、ゆっくり、食べよ。 Shokuji wa awatezu, yukkuri, tabeyo. Ha inte bråttom när du äter, ät långsamt.
	なんくる ( nankuru )	自ずと ( onozuto )	Naturligtvis	とーないねー、なんくる、じんぶんぬん出（ん）じてぃ来（ち）ゅーさ Tōnainē, nankuru, jinbunmen njitichūsani. いざとなれば、自ずと、知恵も出てくるだろう。 Iza till nareba, onozuto, chie mo detekuru darō. När det är dags kommer idéer automatiskt att komma till våra sinnen.
	ゆったいくゎったい ( yuttaikwattai )	どんぶらこと ( donburakoto )	Adverb för något tungt som flyter ner på vattnet	川（かー）ぬ上（うい）ぬ傍（はた）からまぎ桃（むむ）ぬゆふいー）ったいったりてぃ来（ち）ゃん。 Kā nu ui nu hata kara magi mumu nu yuttaikwattai, rūritichan. 川の上の方から大きな桃がどんぶらこと、流れて来た。 Kawa no ue no hō kara ōkina momo ga donburakoto, nagaretekita. En jätte persika kom flytande nerför floden.
	なぐりなぐりとぅ ( nagurinaguritu )	なごりなごりと ( nagorinagorito )	Motvilligt, nostalgiskt	なぐりなぐりとぅ、別りぬ挨拶（えーさち）すん。 Nagurinaguritu, wakari nu ēsachi sun. なごりなごりと、別れの挨拶をする。 Nagorinagorito, wakare no aisatsu wo suru. Vi sa adjö motvilligt.
	しんじんとぅ ( shinjintu )	しみじみと ( shimijimito )	Nostalgiskt	しんじんとぅ、節歌やてぃん、歌てぃんだ。 Shinjintu, fushiuta yatin, utatinda. しみじみと、節歌でも、歌ってみよう。 Shimijimito, fushiuta demo, utattemiyō. Låt oss sjunga en traditionell sång nostalgiskt.
	次第次第 ( shidēshidē )	次第に ( shidaini )	Gradvis	太陽（てぃだ）ー西（いりーん）ちぃ）かい次第次第（しでーしでー）えて）ゅん. Tidā irī nkai shidēshidē, utitīchun. 太陽は西へ次第に、沈んで行く。 Taiyō wa nishi he shidaini, shizundeiku. Solen går gradvis ner i väster.
	ちゅらーさ ( churāsa )	残らず ( nokorazu )	Fullständigt	烏（がらさー）ぬちり袋（ぶくる）、ちゅらーさ、きざあちねーらん Garasā nu chiribukuru, churāsa, kizāchinēran. 烏がゴミ袋を、残らず、漁ってしまった。 Karasu ga gomibukuro, nokorazu, asatteshimatta. Kråkorna fullkomligt rotade i soppåsarna.
	どぅく ( duku )	あまりにも ( amarinimo )	För mycket, överdrivet	どぅく、ゆくしびけー、しーねー、罰（ばち）、被（かん）じゅん。 Duku, yukushi bikē, shīnē, bachi, kanjun. あまりにも、嘘ばかりついたら、罰が当たる。 Amarinimo, uso bakari tsuitara, batsu ga ataru. Om du berättar för många lögner kommer du att drabbas av gudomligt straff.
	だんだんだんだん ( dandandandan )	段々 ( dandan )	Gradvis	汝（なー）笛（ふぁんそー）ぬ音（うとぅ）おだんだんだんだん、まこ、まと Nā fansō nu utu o dandandandan, mashinatōn. あなたの笛の音は段々、良くなっている。 Anata no fue no oto wa dandan, yokunatteiru. Du blir gradvis bättre på att spela flöjt.
	次第に ( shidēni )	次第に ( shidaini )	Gradvis	いがろうん、次第（しでえ）に、年（とぅし）、取（とぅ）たんやああ Igaroun, shidēni, tushi, tutan'yā. 我々も次第に歳を取ったね。 Wareware mo shidaini toshi wo totta ne. Vi har gradvis blivit gamla.
	どぅくだら ( dukudara )	ひどく ( hidoku )	Dåligt	どぅくだら、ひみちしいねえ、医者（いさ）んかい診しらんでえ。 Dukudara, himichi shīnē, isa nkai mishirandē. ひどく、せき込んだら、医者に診せないと。 Hidoku, seki kondara, isha ni misenaito. Om du börjar hosta illa måste du gå till en läkare.
	まっすぐ ( massugu )	まっすぐ ( massugu )	Hetero	くまからあまんかいまっすぐ、行ちいねえ、海んかい出（ん）じゆん、 Kuma kara ama nkai massugu, ichīnē, umi nkai njiyun. ここからあそこへ、まっすぐ、行くと、海に出る。 Koko kara asoko he, massugu, ikuto, umi ni deru. Om du går direkt därifrån ser du havet.
	まっとうば ( Mattouba )	正しく ( tadashiku )	Korrekt	汝（なー）や沖縄口（うちなーぐちぇ）ーまっとうば、使（ちか）りよ Nā ya uchināguchē mattouba, chikariyō. 君は沖縄語を正しく使ってよ。 Kimi wa okinawago wo tadashiku tsukatteyo. Använd Okinawan korrekt.
	だってぃどぅ ( dattidu )	ちゃんと ( chanto )	Ordentligt	家（やー）やだってぃどぅ、作（ちゅく）ゆんどお。 Yā ya dattidu, chukuyundō. 家はちゃんと、作るんだよ。 Ie wa chanto, tsukurundayo. Du måste bygga ett hus ordentligt.
	だてん ( datum )	きちんと ( kichinto )	Ordentligt	あんまあや今日（ちゅう）やだてん、すがとおん。 Anmā ya chū ya daten, sugatōn. 母は今日はきちんと、身なりを整えている。 Haha wa kyō wa kichinto, minari wo totonoeteiru. Min mamma har klätt sig snyggt idag.
	さっぱっとぅ ( sappattu )	さっぱり ( sappari )	Nyligen	断髪（だんぱち）さあに、さっぱっとぅ、そおん。 Danpachi sāni, sappattu, sōn. 散髪をして、さっぱりしている。 Sanbatsu wo shite, sappari shiteiru. Ser fräsch ut efter en frisyr.
	しかっとぅ ( shikattu )	しっかり ( shikkari )	Försiktigt	親（うや）ぬ言（ゆ）し、しかっとぅ、聞（ち）ちょうきよお。 Uya nu yushi, shikattu, chichoukiyō. 親の言うことをしっかり、聞いておけよ。 Oya no iukoto wo shikkari, kiiteokeyo. Lyssna noga på dina föräldrar.
	うかっとぅお ( ukattuo )	うかつには ( ukatsuniwa )	Tanklöst, slarvigt	あんしん、試験ー、うかっとぅお、受きららん。 Anshin, shikennō, ukattuo, ukiraran. それでも、試験はうかつには受けられない。 Soredemo, shiken wa ukatsuniwa veckorarenai. Du kan inte ta provet tanklöst.
	たった ( tatta )	余計 ( yokei )	Ännu mer	うぬ病（やんめー）やにじいねえ、たった、悪（わ）っさなゆんどお。 Unu yanmē ya nijīnē, tatta, wassanayundō. その病気は我慢すると、余計、悪くなるよ。 Sono byōki wa gaman suru to, yokei, warukunaruyo. Om du uthärdar din sjukdom för mycket blir det ännu värre.
Adverb som visar omdöme
Visar...	Okinawan	japanska	engelsk	Exempel
Antagande	むし ( mushi )	もし ( moshi )	Om	むし、 Mushi, 言いばっぺえしいねえ、 ībappēshīnē, 如何（いちゃ） icha すか. suka. むし、言いばっぺえしいねえ、如何（いちゃ）すか。 Mushi, ībappēshīnē, icha suka. もし、 Moshi, 言い間違えたら、 iimachigaetara, どう do するか。 suruka. もし、言い間違えたら、どうするか。 Moshi, iimachigaetara, dō suruka. Vad skulle vi göra om vi sa något fel.
	たとぅい ( tatui )	t.ex. ( tatoe )	Även om	たとぅい , Tatui, 大風（うふかじ ) ufukaji ぬ nu 吹ちん, fuchin, くぬ kunu 家（やあ ) yā や ja 倒（とお）おりらん。 tōoriran. たとぅい、大風（ふかじ）倒う家ぬ吹ちん、くぬ（やあ）や３とおら Tatui, ufukaji nu fuchin, kunu yā ya tōoriran. t ex , Tatoe, 大風 ōkaze が ga 吹いても, fuitemo, この kono 家 dvs は wa 倒れない。 taorenai. 例え、大風が吹いても、この家は倒れない。 Tatoe, ōkaze ga fuitemo, kono ie wa taorenai. Även om det blåste en stark vind kommer det här huset inte att falla ner.
	Exempelvis ( taturē )	t.ex. ( tatoeba )	Till exempel om man jämför	t.ex. _ Taturē, 沖縄（うちなー ) Uchinā や ja 大和（やまとぅ） Yamatu ぬ nu ハワイ Hawaii やさ. yasa. 例れー、沖縄（うちなー）や大和（やまとぅ）ぬハワイやさ。 Taturē, Uchinā ya Yamatu nu Hawai yasa. Exempelvis Tatoteba 沖縄 Okinawa は wa 日本 Nihon の Nej ハワイ Hawaii さ. sa. 例えば沖縄は日本のハワイさ。 Tatoteba Okinawa wa Nihon no Hawai sa. Om man jämför så är Okinawa som Japans Hawaii.
Antagande	いやりん ( iyarin )	きっと（いかにも） ( kitto (ikanimo) )	Verkligen, säkert	いやりん、 Iyarin, くぬ kunu 鳥（すーさー ) sūsā や ja 山原（やんばる） yanbaru くぇーな kwēna どぅ du やさに. yasani. いやりん、くぬ鳥（すーさー）や山原（やんばる）くぇーなどぅにさ Iyarin, kunu sūsā ya yanbaru kwēna du yasani. きっと Kitto (いかにも) 、 (ikanimo), この kono 鳥 tori は wa 山原 yanbaru クイナ kuina なの nano だろうか. darōka. きっと（いかにも）、この鳥は山原クイナなのだろうか。 Kitto (ikanimo), kono tori wa yanbaru kuina nano darōka. Den här fågeln måste verkligen vara en Okinawa-räls .
	まさか ( masaka )	まさか ( masaka )	Nej, ingen aning, osannolikt, det är omöjligt att...	まさか、 Masaka, ちゅ chu 村 ( しま ) shima んかい nkai 従弟（いちく） ichiku ぬ nu しまゆ shimayu んでー, ndē, 思（うまー）んたん。 umāntan. まさか、ーぃ）ちゅ村（しま）んかい従弟（いちく）ぬしまゆんで、 Masaka, chu shima nkai ichiku nu shimayu ndē, umāntan. まさか、 Masaka, 同じ onaji 村 mura に ni 従弟 itoko が ga 住んでいる sundeiru とは towa 思わなかった。 omowanakatta. まさか、同じ村に従弟が住んでいるとは思わなかった。 Masaka, onaji mura ni itoko ga sundeiru towa omowanakatta. Jag hade ingen aning om att min kusin bodde i samma by.
	むしや ( mushiya )	もしや ( moshiya )	Av en slump	むしや、うんじょー我（わん）とぅちるめーやあらに。もしや、あなたは私と同じ歳ではないだろうか。 Är du lika gammal som jag av någon anledning?
	むしか ( mushika )	もしや ( moshiya )	Kanske	むしか、今頃（なまぐる）、我事（わあくとぅ）、心配（しん）う（しん）ぅ. もしや、今頃、私のことを心配していないだろうな。 De kanske är oroliga för mig nu.
	まさか ( masaka )	まさか ( masaka )	Nej, ingen aning, osannolikt, det är omöjligt att...	まさか、今日（ちゅう）やう祭（まち）いんでえ思（うま）あんたんん Masaka chūya umachī ndē umāntan まさか、今日はウマチーとは思わなかった。 Jag hade ingen aning om att idag var festivaldagen.
	あたまに ( atamani )	ほんとに ( hontoni )	Verkligen (förstärkare)	あたまに、今日（ちゅう）や暑（あち）さっさあや。. ほんとに、今日は暑いねえ。 Det är riktigt varmt idag.
Önskar	どうでぃん ( doudin )	どうか ( dōka )	Snälla du	どうでぃん、我（わあ）が御願（うにげ）え、聞（ち）ちたぼうり。どうか、私のお願いを聞いてください。 Snälla kan du göra mig en tjänst?
	たんでぃ ( tandi )	どうぞ ( dōzo )	Snälla du	呉（くたんでぃ、我（わん）にんかい水（みじ）、飲（ぬ）まちおみれくみみどうぞ、私に水を飲ましてください。 Låt mig dricka lite vatten.
	必じ ( kannaji )	必ず ( kanarazu )	Alltid, måste	二男（じな）ぬうや必（かんな）じ、サッカー部んかい入（い）ゆんぴ二男は必ず、サッカー部に入るんだと。 Den näst äldsta sonen måste gå med i fotbollslaget.
	如何しん ( chāshin )	どうしても ( dōshitemo )	Måste till varje pris	あぬ映画（えいぐゎ）、如何（ちゃあ）しん、見（ん）じいぶしゃんあの映画をどうしても、見たい。 Jag vill se filmen till varje pris.
Tvivel	如何し ( chāshi )	どうやって ( dōyatte )	Hur	くぬパソコンや如何（ちゃあ）し、動（んじゅ）かすが。このパソコンはどうやって、動かすのか。 Hur använder du den här datorn?
	みったい ( mittai )	一体 ( ittai )	Verkligen	みったい、うんじゅおー、我どぅ抑（うせ）えとおるい。一体、あなたは私を馬鹿にしているのか。 Verkligen, gör du narr av mig?
	あんすか ( ansuka )	そんなに ( sonnani )	Så mycket, verkligen	後（くし）ぬあばあやあんすか、歌上手（うたじょうじい）やんなあ。後隣りのあ姉さんはそんなに、歌が上手なのか。 Är grannfrun verkligen bra på att sjunga?
	何んち ( nūnchi )	何故 ( naze )	Varför	何（ぬう）んち、父（すう）や行かんが。何故、父は行かないか. Varför vill inte pappa gå?
Förnekelse eller negation	あちらん ( achiran )	一向に ( ikkōni )	Helt, överhuvudtaget	ちゃっさ、あさがちしん、あちらん前（めー）あがちんならん。いくら、焦っても、一向に、前に進むことも出来ない。 Hur mycket vi än skyndar oss kan vi inte göra några framsteg alls.
	じょーい ( jōi )	絶対 ( zettai )	Definitivt	うぬ石ー童（わらび）のーじょーい、持（む）っちいゆさん。この石は子供は絶対、持てない。 Denna sten kan barnet definitivt inte hålla.
	ちゃっさん ( chassan )	度を超して ( do o koshite )	Gå för långt	ちゃっさん、遊（あし）ばんしえーまし。度を超して、遊ばない方が良い。 Du bör inte gå för långt när du spelar.
	いふぃん ( ifin )	少しも ( sukoshimo )	Alls	どぅく、忙（いちゅな）さぬ、いふぃん、ゆくららん。あまりにも、忙しくて、少しも、休めない。 Jag är så upptagen att jag inte kan vila alls.
	如何ん ( chān )	どうすることも ( dōsurukotomo )	Kan inte göra något	じかじん聞（ち）かんくとぅ、如何（ちゃー）ん、ならん。言うことも聞かないから、どうすることも出来ない。 De lyssnar inte, så jag kan inte göra någonting.
Beslut	じゅんに ( junni )	本当に ( hontōni )	Verkligen, verkligen	くぬ三線（さんしん）やじゅんに、秀物（そうむん）やっさー。この三味線は本当に、立派なものだな。 Det här är en verkligt fantastisk Sanshin.
	必じ ( kannaji )	必ず ( kanarazu )	Definitivt	我（わ）んねー所（とぅく必（かんな）じ、御所（うんじゅ）ぬ。ぉれ私は必ず、あなたの所に行く。 Jag kommer definitivt att gå till din plats.
	うん如おりー ( ungutuorī )	そのような事 ( sonoyōnakoto )	Vilken sak	うん如（ぐと）ーりーや当い前（めー）なかい、誰（たー）がんなゆそのような事は、当然、誰にでもできる。 Vem som helst kan göra en sådan sak.
Andra	いちゃんだん ( ichandan )	むやみに ( muyamini )	Hänsynslöst	昔（んかし）ん人（ちょ）ーいちゃんだん、戦、そーたん。昔の人はむやみに戦争をしていた。 Folk brukade vårdslöst starta krig förr.
	うったてぃ ( uttati )	わざと ( wazato )	Med mening	あんぐゎーなかい見（ん）だりーんねーし、二歳（にーせー）やうっみー）りゆたん。女の子に見られようと、青年はわざと、転びよった。 Pojken ramlade med flit för att flickan skulle lägga märke till honom.
	なー ( nā )	もう ( mō )	Redan	客（ちゃこ）ーなー、去（は）いたん。お客さんはもう、行ってしまった。 Gästerna är redan borta.

Prenominala adjektiv (連体詞)

Prenominala adjektiv (連体詞)
Okinawan	japanska	engelsk
Prenominala adjektiv klassificeras på samma sätt som adverb, förutom att istället för att modifiera ett ord som kan avvisas, ändrar det ett substantiv (体言; substantiv och pronomen).
いぃー ( yī )	良い ( ii )	Bra

Konjunktioner (接続詞)

Konjunktioner (接続詞)
Okinawan	japanska	engelsk
Konjunktioner klassificeras som en oberoende, icke-konjugerande del av talet som förbinder ord som kommer efter med ord som kommer före.
あんさびーくとぅ ( ansabīkutu )	そういうわけですから ( sō iu wake desukara )	"Av den anledningen"
あんし ( anshi )	それで ( sorede ) それから ( sorekara )	"Och då"
やくとぅ ( yakutu )	だから ( dakara )	"Så"
やしが ( yashiga )	しかし ( shikashi ) そうではあるが ( sōde wa aruga )	"Men"

Interjektioner och utrop (感動詞)

Interjektioner och utrop (感動詞)
Okinawan	japanska	engelsk	Anteckningar
Interjektioner klassificeras som en oberoende, icke-konjugerande del av talet, där det inte ändrar eller kopplar ihop någonting, och andra ord kanske inte kommer efter det.
あい ( ai )	おや ( oya )	Åh / wow	驚きの気持ちを表す Uttryck av överraskning
あきさみよー ( akisamiyō )	あらまあ ( aramā )	kära nån	Uttryck av bestörtning, oro eller oro
あきとーなー ( akitōnā )	おやまあ ( oyamā )	kära nån	失敗した時や驚いた時などに発する Uttryck av bestörtning, oro eller oro
うー ( ū )	はい ( hej )	Ja	Hederligt "ja"
あいびらん ( aibiran ) をぅーをぅー ( wūwū )	いいえ ( ie )	Nej	目上の人に対して用いる Hederligt "nej"
だー ( dā )	おい ( oi ) どれ ( dore ) ほら ( hora )	Hallå
とー ( tō )	ほら ( hora ) よし ( yoshi )	Okej	Uttryck av glädje, glädje eller tillåtelse
とーとー ( tōtō )	よしよし ( yoshiyoshi ) ほらほら ( horahora )
はっさみよー ( hassamiyō )	おやまあ ( oyamā )	kära nån	呆れ返った時などに発する語
んちゃ ( ncha )	なるほど ( naruhodo ) やっぱり ( yappari ) 予定通りだ ( yoteidōrida )	Visst nog, som jag förväntade mig

Verb (動詞)

Verb klassificeras som en självständig, konjugerande del av talet som visar rörelser. Den slutgiltiga formen slutar på ん ( n ) .

Adjektiv (形容詞)

Adjektiv klassificeras som en oberoende, konjugerande orddel som visar egendom eller tillstånd. Den slutgiltiga formen slutar på さん ( san ) .

(存在動詞)

存在動詞 klassificeras som en oberoende, konjugerande del av talet som visar existens eller beslut av en viss sak. やん ( yan ) ansluter till ett substantiv.

Adjektiviska verb (形容動詞)

Adjektiviska verb klassificeras som en självständig, konjugerande orddel som visar händelsernas existens. やん ( yan ) fäster vid ord som visar tillstånd.

Hjälpverb (助動詞)

Hjälpverb (助動詞)
Okinawan	japanska	engelsk
Hjälpverb klassificeras som en beroende, konjugerande del av talet som utgör betydelsen av konjugerade ord. Den slutgiltiga formen slutar på ん ( n ) .
あぎーん ( agīn ) あぎゆん ( agiyun )	しつつある ( shitsutsuaru )
ぎさん ( gisan )	そうだ ( sōda )
ぐとーん ( gutōn )	のようだ ( noyōda )
しみゆん ( shimiyun ) すん ( sol )	させる ( saseru )
ぶさん ( busan )	したい ( shitai )	vill
みしぇーびーん ( mishēbīn )	なさいます ( nasaimasu )
みしぇーん ( mishēn )	なさる ( nasaru )
ゆーすん ( yūsun )	ことができる ( kotogadekiru )
りゆん ( riyun ) りーん ( rīn )	れる ( reru ) られる ( sällsynt )

Partiklar (助詞)

Partiklar (助詞)
Kasusmarkörer (格助詞)
Fäster till ett substantiv och markerar förhållandet mellan andra ord.
Okinawan	japanska	Anteckningar/engelska	Exempel
ぬ ( nu ) が ( ga )	が ( ga )	Nominativt fall. Normalt används ぬ ( nu ) , men が ( ga ) för pronomen och namn.	犬（いん）ぬあびゆん。我（わあ）があびゆん。犬が吠える。私が喋る。
ぬ ( nu )	の ( nej )	Genitiv; innehavare.	豚（うわー）ぬ肉（しし）、食（か）みーねー、体（からだ）んかいし豚の肉を食べると体に良い。
Ø ( arkaisk: ゆ ( yu ) )	を ( wo )	Akkusativt fall. Moderna Okinawan använder inte en direkt objektpartikel, som tillfälligt japanskt tal. "yu" finns främst i gammal litterär komposition.
っし ( sshi )	で ( de )	Instrumentfodral; det sätt på vilket något uppnås.	バスっし行 ( い ) ちゃびら。バスで行こう。 Låt oss åka buss .
さーに ( sāni )	で ( de )	Instrumentfodral; det sätt på vilket något uppnås.	沖縄口 ( うちなーぐち ) さーに手紙 ( てぃがみ ) 書 ( か ) ちゃん。沖縄語で手紙を書いた。 Jag skrev brevet i Okinawan.
なかい ( nakai ) ・んかい ( nkai )	へ ( e ) ・に ( ni )	Dativfall; indirekt objekt, välgörare, rörelsemål. 手段・方法	沖縄 ( うちなー ) んかいめんそーれー! 沖縄へようこそ! Välkommen till Okinawa!
をぅとーてぃ ( wutōti ) ・をぅてぃ ( wuti )		Lokaliserat fall; markerar platsen där en handling äger rum, vanligtvis relaterad till ett animerat ämne. Kommer från participformen av verbet をぅん wun "att vara, att existera".	くまをぅとーてぃ憩 ( ゆくぃ ) 欲 ( ぶ ) さん。ここで休みたい。 Jag vill vila ( vid ) här.
やか ( yaka )	より ( yori )	"så mycket som"; övre gräns	彼 ( あり ) やか大和口 ( やまとぅぐち ) ぬ上手 ( じょおじ ) やあらん。彼より日本語が上手ではない。 Min japanska är inte lika bra som hans.
から ( kara )	から ( kara )	Ablativ fall; källa, orsak. 起点
なーりー ( nārī )		場所・位置
んじ ( nji )	で ( de )	場所
ん ( n )		所属等
ぬ→「〜している」「〜である」「〜い・しい」s.459.
とぅ ( tu )	と ( till )	相手
んでぃ ( ndi )	と ( till )	Kvotativ.
に ( ni )		時・場所等
Adverbiala partiklar (副助詞)
Okinawan	japanska	Anteckningar/engelska	Exempel
びけー ( bikē )	だけ ( dake )
びけーん ( bikēn )	ばかり ( bakari )	"bara; gräns"	ローマ字 ( じ ) びけーんぬ書物 ( すむち ) 。ローマ字ばかりの書物。 En bok som bara är romaji .
だき ( daki )	だけ ( dake )
までぃ ( madi )	まで ( tillverkad )	"upp till, tills, så långt som"	くぬ電車 ( でんしゃ ) あ、首里 ( しゅい ) までぃ行 ( い ) ちゃびーん。帾 ( けぇ ) ぇけーい . びーんこの電車は首里まで行く。帰るまで待つ。 Detta tåg går så långt som till Shuri. Jag väntar tills du kommer hem.
くれー ( kurē )	ぐらい ( gurai )	"runt, ungefär, ungefär"	十分 ( じっぷん ) くれーかかゆん。十分ぐらいかかる。 Det tar cirka 10 minuter.
ふどぅ ( fudu )	ほど ( hodo )
あたい ( atai )	ぐらい ( gurai ) 等	så mycket som; övre gräns.	うぬ建物 ( たてぃむの ) ー思 ( うむ ) ゆるあたい高 ( たか ) こーねーやびらん。あの建物は思うぐらい高くないよ。 Den byggnaden är inte så hög som du föreställer dig.
んちょーん ( nchōn )	さえ ( så )
うっさ ( ussa )	だけ ( dake ) 等
うっぴ ( uppi )	だけ ( dake ) 等		寝 ( に ) んじ欲 ( ぶ ) しゃるうっぴ寝 ( に ) んでぃん済 ( す ) まびいん。寝たいだけ寝ていいよ。 Du kan sova hur mycket du vill.
うひ ( uhi )	だけ ( dake ) 等
さく ( saku )	ほど ( hodo ) 、だけ ( dake )
Bindande partiklar (係助詞)
Okinawan	japanska	Anteckningar/engelska	Exempel
や ( ja )	は ( wa )	Ämnespartikel för långa vokaler, egennamn eller namn. För andra substantiv smälter partikeln samman med korta vokaler. a → ā, i → ē, u → ō, e → ē, o → ō, n → nō. Pronomen 我ん (wan?) (I) blir aktuellt som 我んねー (wannē?) istället för 我んのー (wannō?) eller 我んや (wan'ya?), även om det senare förekommer i någon musikal eller litterära verk.
あー ( ā )
えー ( ē )
おー ( ō )
のー ( nō )
ん ( n )	も ( mån )	"Också"
やてぃん ( yatin )	でも ( demo )	"även, även i"	宇宙 ( うちゅー ) からやてぃん万里 ( まんり ) ぬちや長城 ( ょーじょー ) ちち ) 姧ぬ要。とぅてぃんいんりーん口 ( ぐ ) を勉強 ( びんちょー ) すん。万里の長城は宇宙からでも見れる。日本でも英語を習う Kinesiska muren kan till och med ses från rymden. Även i Japan studerar vi engelska.
がん ( gan )	でも ( demo )
ぬん ( nunna )	でも ( demo )
しか ( shika )	しか ( shika )
てぃらむん ( tiramun )	たるもの ( tarumono )
とぅか ( tuka )	とか ( toka ) や ( ja )
どぅ ( du )	ぞ ( zo ) こそ ( koso )
る ( ru )	ぞ ( zo ) こそ ( koso )
Meningsslutande partiklar (終助詞)
Okinawan	japanska	Anteckningar/engelska	Exempel
が ( ga ) やが ( yaga )	か ( ka )	Sista förhörspartikeln
み ( mi )	か ( ka )	Sista förhörspartikeln
に ( ni )		可否疑問
い ( i )		強調疑問
がやー ( gayā )	かな ( kana )
さに ( sani )	だろう ( darō )
なー ( nā )	の ( nej )	Slutlig partikel som uttrycker 問いかけ・念押し
ばー ( bā )		軽い疑問
どー ( dō )	ぞ ( zo ) よ ( yo )
よ ( yo )	よ ( yo )
ふー ( fū )		軽く言う
な ( na )	な ( na )	Hindrande
え ( e )		命令
さ ( sa )	さ ( sa )
でむね ( demune )		断定
せー ( sē )		断定
Interjektoriska partiklar (間投助詞)
Okinawan	japanska	Anteckningar/engelska	Exempel
てー ( tē )	ね ( ne ) 等
よ ( yo ) よお ( yō )	ね ( ne ) よ ( yo ) 等
や ( ja ) やあ ( yā )	ぬ ( nu ) よ ( yo ) 等
なー ( nā )	ね ( ne ) 等
さり ( sari )	ねえ ( nē ) 等
ひゃー ( hyā )		意外、軽蔑
Konjunktiva partiklar (接続助詞)

Prefix (接頭語)

Suffix (接尾語)

Andra

Copula

Okinawan	Dåtid	japanska
あびーん ( abīn ) いびーん ( ibīn )	A	ます ( masu )
あびーん ( abīn ) いびーん ( ibīn )		です ( desu )
やいびーん ( yaibīn )
でーびる ( dēbiru )	A
でーびる ( dēbiru )	A	でございます ( degozaimasu )

Frågeord (疑問詞)

Okinawan	japanska	engelsk
いくち ( ikuchi )	いくつ ( ikutsu )	"Hur mycket"
いち ( ichi )	いつ ( itsu )	"När"
じる ( jiru )	どれ ( dore )	"Som"
たー ( tā )	誰 ( vågar )	"WHO"
たったー ( tattā )	誰々 ( daredare )	"Vem" (plural)
ちゃー ( chā )	どう ( dō )	"Hur" (på vilket sätt)
ちぁっさ ( chassa )	どれだけ ( doredake ) いくら ( ikura )	"Hur mycket"
ちゃっぴ ( chappi ) ちゃぬあたい ( chanuatai )	どれほど ( dorehodo )	"Hur"
ちゃぬ ( chanu )	どの ( dono ) どのような ( donoyōna )	"Vilken sort"
ぬー ( nū )	何 ( nani )	"Vad"
ぬーんち ( nūnchi )	どうして ( dōshite )	"Varför"
まー ( mā )	どこ ( doko )	"Var"

Syntax

Den grundläggande ordföljden är subjekt–objekt–verb .

Okinawan är ett markerat nominativt språk (med ackusativ är omärkt) som också visar mindre aktiv-stativ variation i intransitiva verb som relaterar till existens eller uppkomst. I existens- eller emergenceverb kan subjektet valfritt vara omärkt (förutom pronomen och egennamn, som måste markeras med ga ), och markerade mänskliga subjekt kan inte använda ga längre, utan snarare alltid med den ofta livlösa markören nu .

Exempel

Exempeltext på Standard Okinawan (Shuri-Naha dialekt)

I Kanji

人間ー誰ん生まりやぎーなー自由やい、また、胴大切に思ゆる肝とぅぅ、誰やてぃんゆぬ如授かとーるむんやん。人間ー元からいー矩ぬ備わとーくとぅ、互ーに兄弟やんでぃる考ーさーに事に当たらんたらんy)

人間（にんじの）ー誰（たー）ん生（ん）まりやぎーなー）自由どぅー）（じぃ（じぃ）大切（てーしち）に思（うむゆる肝（ちむと）（ぐとぅ）ぅ胴（どぅー）守（まむ）らんでぃる肝（ちも）ー、誰（た、誰（た授（さじゃ）かとーるむんやん。人間（にんじの）ー元（むとぅ）く矩（ーからいーぼとに）ーくとぅ、互（たげーに兄弟（ちょーでー）やんでぃる考（かんげ）ーさーに事（くとぅ）に当（あ）たらんここれらこれななれな

Translitterering

Ninjinō tā n 'nmariyagīnā jiyu yai, mata, dū tēshichi ni umuyuru chimu tu dū mamurandiru chimō, tā yatin yunugutu sajakatōru mun yan. Ninjinō mūtu kara īka ni nu sunawatōkutu, tagē ni chōdēyandiru kangēsā ni kutu ni atarandarē naran. ( UDHR artikel 1)

Se även

Okinawa japanska , det språk som är vanligast i Okinawa idag

Anteckningar

Moseley, Christopher (2010). "Atlas över världens språk i fara" (3:e upplagan). Unescos publicering . Hämtad 25 december 2010 .
Kerr, George H. (2000). Okinawa, historien om ett öfolk . Tuttle Publishing. ISBN 978-0-8048-2087-5 .
Brown, Keith; Ogilvie, Sarah (2008). Kortfattad uppslagsbok över världens språk . Elsevier. ISBN 978-0-08-087774-7 .
Kaplan, Robert B. (2008). Språkplanering och -policy i Asien: Japan, Nepal, Taiwan och kinesiska tecken . Flerspråkiga frågor. ISBN 978-1-84769-095-1 .
Noguchi, Mary Goebel; Fotos, Sandra (2001). Proto-japanska: frågor och framtidsutsikter . Flerspråkiga frågor. ISBN 978-1-85359-490-8 .
Miyara, Shinsho (2009). "Två typer av näsa i Okinawa" (PDF) . 言語研究（Gengo Kenkyu） . Hämtad 25 december 2010 .
Curry, Stewart A. (2004). Liten språkvetenskap: Fonologisk historia och lexikaliska lån på Nakijin-dialekt Okinawan . Ph.D. - Östasiatiska språk och litteraturer (japanska), University of Hawaii i Manoa. hdl : 10125/11526 .
Takara, Kurayoshi (1994–1995). "Kung och prästinna: Andlig och politisk makt i antika Ryukyu" ( PDF) . Ryukyuanisten (27) . Hämtad 23 januari 2011 .
Ishikawa, Takeo (april 2002). 新しいまちづくり豊見城市 (PDF) . しまてぃ (på japanska) (21) . Hämtad 14 mars 2011 . ^{[ permanent död länk ]}
(på japanska) Världsomfattande arv i Okinawa: Tamaudun . 沖縄スタイル . 枻出版社. 10 juli 2005. ISBN 978-4-7779-0333-7 . Hämtad 14 mars 2011 . ^{[ opålitlig källa? ]}
Kodansha – Japans uppslagsverk . Vol. 6. Kodansha. 1983. ISBN 978-0-87011-626-1 .
Arbetspapper i lingvistik . Vol. 9. Institutionen för lingvistik, University of Hawaii. 1977. ^{[ opålitlig källa? ]}
"Kung Shunten 1187-1237" . Okinawa prefekturs regering. 2003 . Hämtad 14 mars 2011 .
Tanji, Miyume (2006). Myt, protest och kamp i Okinawa . Taylor och Francis. ISBN 978-0-415-36500-0 .
Noguchi, MG (2001). Studier i japansk tvåspråkighet . Multilingual Matters Ltd. ISBN 978-1853594892 .
Davis, Christopher (2013). "Fokuspartiklarnas roll i Wh-förhör: bevis från ett sydligt ryukyuanspråk" ( PDF) . Universitetet i Ryukyus. Arkiverad från originalet (PDF) den 20 april 2014 . Hämtad 19 april 2014 .

externa länkar

首里・那覇方言概説（首里・那覇方言音声データベース）
うちなあぐち av Kiyoshi Fiza, en språkskribent på Okinawan.

Språk i Japan
Nationellt språk	Japanska varianter
Inhemska språk	Hokkaido Ainu Hachijō Ryukyuan Amami Ōshima Kikai Kunigami Miyako Okinawan Okinoerabu Tokunoshima Yaeyama Yonaguni Yoron
Icke-inhemska språk	portugisiska kinesiska Kantonesiska Hokkien Hoochew Mandarin engelsk ryska turkiska indonesiska vietnamesiska Zainichi koreanska Sakhalin Ainu † Kuril Ainu †
kreoliska språk	Bonin engelska
Teckenspråk	Japanska teckenspråk Amami Oshima tecken Miyakubo tecken

Okinawan
沖縄口ウチナーグチ Uchināguchi
Uttal	[ʔut͡ɕinaːɡut͡ɕi]
Infödd till	Japan
Område	Södra Okinawaöarna
Modersmålstalare	Skiftande (2000)
Språkfamilj	Japansk Ryukyuan Norra Ryukyuan Okinawan
Skrivsystem	japanska Okinawan Römaji
Språkkoder
ISO 639-3	`ryu`
Glottolog	`cent2126`
ELP	Södra centrala Okinawan
Linguasfären	`45-CAC-ai 45-CAC-aj 45-CAC-ak`
South–Central Okinawan eller Shuri–Naha
Den här artikeln innehåller IPA fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .