Gunma dialekt
| Gunma dialekt | |
|---|---|
| 群馬弁 ・ 上州弁 | |
 Gunma dialektområde.
| |
| Infödd till | Japan |
| Område | Gunma |
Japansk
|
|
| Dialekter |
|
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | – |
Gunma-dialekten ( japanska: 群馬弁 gunma-ben, även kallad jōshū-ben (上州弁) på japanska ) är en japansk dialekt som talas i Gunma-prefekturen .
Skissera
Tillsammans med Chiba-, Saitama-, Tama- och Kanagawa-dialekterna anses det vara en West Kanto-dialekt . Trots att de delar den norra Kantō-regionen med Ibaraki och Tochigi , är dialekterna i dessa respektive prefekturer (exklusive området runt Ashikaga i Tochigi) språkligt ansedda East Kanto-dialekter och skiljer sig avsevärt från Gunma-dialekten. Det finns dialektisk variation inom prefekturen, med tre underregioner som klassificeras: Sankan-området i norr och väster om prefekturen, Heiya-området i mitten och sydvästra området. Längst sydöstra Ōra-distriktet har mellanliggande drag av väst- och östra Kanto-dialekter. På samma sätt som Saitama-dialekten finns det ingen försvagning av g- startmora .
Grammatik
Negation
Negationens hjälpverb nai (ない), när det fäster sig vid verbet kuru (くる att komma ), blir kinai (きない) eller kinē (きねぇ). Men i Agatsuma District är det konjugerat till konai (こない) eller konē (こねぇ).
vara (べ) partikel
Partikeln vara (べ), som används för att uttrycka vilje, inbjudan och gissningar, används flitigt i Kanto-dialekter , inklusive Gunma (i fallet med gissningar motsvarar det darō (だろう) på vanlig japanska). Historiskt sett be i alla dessa tre fall, men påverkades av distinktionen mellan -u (-う) (viljan) och darō (förmodan) på standard japanska, vilket ledde till uppkomsten av en ny dialektal fras av Showa-eran , danbe (だんべ), som användes för gissningar. När den används för att uttrycka vilje, fäster du dig vid den slutgiltiga formen av Godan-verb och till den imperfektiva formen av Ichidan-verb . I Agatsuma, där den negativa formen av kuru, konai , används, är den konjugerad som kobe (こべぇ) istället för kibe (きべぇ).
| Frivilligt | Gissa | |||||
| Verb typ | Verb | Standard japanska | Gunma dialekt | Standard japanska | Gunma dialekt | |
| Regelbunden | Godan | aruku (あるく att gå ) | aruk ō (あるこ う låter gå ) | aruku vara (あるく べ ) | aruku darō (あるく だろう ) | aruku danbe (あるく だんべ ) |
| Ichidan | tateru (たてる att stå upp ) | tate yō (たて よう låt oss stå upp ) | tate- be (たて- べ ) | tateru darō (たてる だろう ) |
-tateru danbe (たてる だんべ ) - tate- danbe (たて- だんべ ) |
|
| Oregelbunden | k -start | kuru (くる att komma ) | ko yō (こ よう låt oss komma ) |
-ku- vara (く- べ ) -ki- vara (き- べ ) |
kuru darō (くる だろう ) | - kuru danbe (くる だんべ ) - kun- danbe (くん- だんべ ) |
| s -start | suru (する att göra ) | shi yō (し よう låt oss göra det ) |
-su- vara (す- べ ) -shi- vara (し- べ ) |
suru darō (する だろう ) | - suru danbe (する だんべ ) - sun- danbe (すん- だんべ ) |
|
Adjektiv
För adjektiv, bifogas en stavelse nasal n (ん) påverkad -kari (-かり) ändelse (-かり → か ん ), för att bilda exempel som följande:
- too- kan vara (とおか ん べ det är förmodligen långt ).
- tsuyo- kan vara (つよ かん べ (han är) förmodligen stark ).
I Tone och Agatsuma är det liten tsu (っ)-insättning och be blir pe (ぺ) som i följande exempel.
- too- ka ppe (とお か っぺ ).
- tsuyo- ka ppe (つよ か っぺ ).
Denna pe används också på andra ställen i Kantō, framför allt i Tochigi och Ibaraki.
Senaste förändringar i användning
Enligt en undersökning från 1980 till 2010 med fokus på Gunmas yngre generation, hade 2010 skillnaden mellan be och danbe minskat och återigen användes bara be nu för att uttrycka vilje, inbjudan och gissningar. Dessutom hade ett nytt dialektalt uttryck, nbe (んべ), börjat spridas 1980 från östra Gunma och var nu utbrett över hela prefekturen. Samma studie fann också att användningen av Ichidan-verbet [imperfektiv form + vara ] (t.ex. mi-be (みべ)) och [adjektiv - kari + vara ] (t.ex. too-kanbe (とおかんべ) hade minskat markant och enkel [avslutande form + vara ] hade spridit sig i dess ställe (t.ex. miru-be (みるべ) / tooe-be (とおえべ). I urvalet av den yngre generationen 2010 användes [imperfektiva formen + vara ], som används flitigt över Kantō och Tōhoku, användes övervägande, följt av den Gunma-unika [imperfektiva formen + nbe ]. Nbe tros ha sitt ursprung från den syllabiska näspåverkade slutformen; ru in mi ru -be blev n för att bilda mi n be , som hade nbe -segmentet taget och använt som en separat form.
Tonhöjd accent
Förutom områden som har en vag brytning eller ingen brytning alls (t.ex. runt staden Itakura ), finns det liten skillnad med Tōkyō-standardtonhöjdsaccenten. I stadsområden har tremora substantiv som asahi (あさひ morgonsol ), inochi (いのち life ) och kokoro (こころ hjärta/sinne ) sin första mora betonad, t.ex. a sahi , i nochi , ko koro , i samstämmighet med Tokyo standard. På landsbygden finns det dock en tendens för talare att betona mellanmoran, t.ex. a sa hi , i no chi , ko ko ro . En undersökning från 1984 som genomfördes i Takasaki fann att orden asahi , kokoro , namida (なみだ tear ) och hashira (はしら post ) var mellanmora betonade. Vissa tonhöjdsaccentskillnader med standard japanska visas i tabellen nedan.
| Ord | Tōkyō standard | Gunma-dialekt (Takasaki-studie) |
|---|---|---|
| akubi (欠伸 gäspning ) | a kubi (あ くび )(platt) | a kubi ( あ くび) |
| ichigo ( jordgubbe ) | i chigo (い ちご )(platt) | i chigo ( い ちご) |
| kame (亀 sköldpadda ) | ka mig ( か め) | ka me (か め) (landsbygden) |
| kumo (雲 moln ) | ku mo ( く も) | ku mo (く も) （landsbygden） |
| hagi (萩 klöver ) | ha gi ( は ぎ) | ha gi (は ぎ ) (landsbygden) |
| hato (鳩 duva ) | ha till ( は と) | ha till (は と )（bergsområde） |
Anmärkningsvärda ord
| engelsk | Standard japanska | Gunma dialekt |
|---|---|---|
| söt | kawaii (可愛い) | mojikkē (もじっけぇ)* |
| flytta | ugoku (動く) | igoku (いごく) |
| svälja | nominakomu (飲み込む) | dokkumu (どっくむ)† |
| lite | sukoshi (少し) | chittonbe (ちっとんべ) |
| inte bra | yokunai (良く無い) | unmakanai (うんまか無い) |
| verkligen | hontō ni (本当に) | māzu (まあず) |
| Mer | motto (もっと) | matto (まっと) |
Nyckel:
|
||
- ^ 杉村, 孝夫 (1984). 「群馬県の方言」飯豊毅一・日野資純・佐藤亮一編『講座方言学 5〹霰杏 5 〹霰杏) . 国書刊行会. sid. 137.
- ^ 杉村, 孝夫 (1984). 「群馬県の方言」飯豊毅一・日野資純・佐藤亮一編『講座方言学 5〹霰杏 5 〹霰杏) . 国書刊行会. s. 135–137.
- ^ 杉村, 孝夫 (1984). 「群馬県の方言」飯豊毅一・日野資純・佐藤亮一編『講座方言学 5〹霰杏 5 〹霰杏) . 国書刊行会. sid. 145.
- ^ a b 杉村, 孝夫 (1984). 「群馬県の方言」飯豊毅一・日野資純・佐藤亮一編『講座方言学 5〹霰杏 5 〹霰杏) . 国書刊行会. sid. 159.
- ^ a b 杉村, 孝夫 (1984). 「群馬県の方言」飯豊毅一・日野資純・佐藤亮一編『講座方言学 5〹霰杏 5 〹霰杏) . 国書刊行会. sid. 23.
- ^ 杉村, 孝夫 (1984). 「群馬県の方言」飯豊毅一・日野資純・佐藤亮一編『講座方言学 5〹霰杏 5 〹霰杏) . 国書刊行会. sid. 160.
- ^ 佐藤, 髙司 (2008). '若者の方言にみる言語変化 ―群馬県の新方言を例に' eller 'Linguistic Change in Young People Dialect: An Example New Dialects in Gunma' (på japanska) . 共愛学園前橋国際大学. hdl : 10087/7255 .
- ^ 佐藤, 髙司 (2013). "群馬県方言におけるベー類の動態：若年層に対する30年間の経年調査から (PDF) ( på japanska). 明海大学.
- ^ 杉村, 孝夫 (1984). 「群馬県の方言」飯豊毅一・日野資純・佐藤亮一編『講座方言学 5〹霰杏 5 〹霰杏) . 国書刊行会. s. 151–154.
- ^ a b 杉村, 孝夫 (1984). 「群馬県の方言」飯豊毅一・日野資純・佐藤亮一編『講座方言学 5〹霰杏 5 〹霰杏) . 国書刊行会. s. 151–153.