Saga dialekt

Saga dialekt
Infödd till Japan
Område Saga prefektur
Språkkoder
ISO 639-3 –
Glottolog saga1265
IETF ja-u-sd-jp41

Saga -dialekten ( 佐賀弁 , Saga-ben ) är en dialekt av det japanska språket som talas allmänt i Saga-prefekturen och några andra områden, som Isahaya . Den är influerad av Kyushu-dialekt och Hichiku-dialekt . Saga-ben är ytterligare uppdelad av accenter centrerade på enskilda städer.

Saga-dialekten, som de flesta dialekter på landsbygden i Kyushu, kan vara nästan obegriplig för människor som är vana vid vanlig japansk. En populär urban legend säger att två Saga-ben-talare möttes i Tokyo och åskådare misstog sin dialekt för kinesiska .

Egenskaper

Många av Sagas dialektiska egenskaper är varianter, i partiklar eller konjugationer, av standard japanska.

  • Ord upprepas ofta två gånger.
  • Den meningsslutande partikeln "よ" (yo) blir "ばい" (bai) eller "たい" (tai).
  • Den kontrastiva konjunktionen "ばってん" (latte) (något likvärdig med engelskas "dock") ersätter vanliga japanska motsvarigheter.
  • Den operativa partikeln "を" (o) ersätts med "ば".
    • Ex.:手紙ば書いた=Skrev [ett] brev.
  • Partikeln "が" (ga), när den hänvisar till andra människor, ersätts med "の" (nej).
    • Ex.:黒君の書いた=Kurokun skrev [det].
  • Traditionell masu-form keigo ersätts med suffixet "～しんさつ" (shinsatsu), "～しんさる" (shinsaru), "～しよんさつ"(shon"satsu) eller "しんさる" .
    • Ex.:手紙をかきよんさった=Skrev [artigt] [ett] brev.
  • Riktningspartiklarna "に" (ni) och "へ" (he) ersätts med "さい" (sai).
    • Ex.:学校さい行く=Gå till skolan.
  • Det förklarande "の" ersätts med "と" (till).
    • Ex.:手紙を書いたと？= Skrev [ett] brev [begäran om förklaring].
  • Den kontinuerliga konjugationen "～ている" (teiru) blir "とっ".
    • Ex.:書いとっ=[Någon skriver].
  • I den passiva konjugationen av ett verb tas "れ" (re) ut och "る" (ru) blir en lång vokal, eller fördubblar nästa konsonant.
    • Ex.:書かれる (skriva; passiv röst) ersätts med 書かるう eller 書かるっ.
  • I-adjektiv har sina "い" (I)s ersatta med "か" (ka)s.
    • Ex.: kall ( 寒い ) blir 寒か.
  • Na-adjektiv har ibland ett か tillagt, som påminner om ovanstående egenskap. Detta verkar hända mer i söder.
    • Ex.: じょうず (joozu) blir じょうずか (joozuka).
  • Uttalet liknar Hakata-dialekten i följande: "sa, shi, su, se, så" blir "sha, shii, shu, she, sho". Dessutom har Saga-ben också de unika uttalen av "za, zu, ze, da, ga" och "na" återgivna som "ja, ju, je, ja, gya" respektive "nya".
  • "～ない" (nai) konjugationer blir "ん" (n) "ない" adjektivet blir i sig "なか" (naka)). Detta återspeglar den negativa arkaiska/oförskämda konjugationen i standard japanska. Till exempel, medan 食べん skulle vara oförskämd i östra Japan, är det standard i Saga-ben.
    • Ex.:分からない blir 分からん
  • Saga-ben-versionen av 好きじゃない är antingen 好かん eller 好きじゃなか
  • I-adjektivens "い" blir "さ" (sa) i när talaren vill lägga till stark betoning.
  • I-adjektivens fortsättningsforms "く" (ku) blir ett modifierande "う" (u) som förlängs och eventuellt ändrar vokalen i tecknet före den.
    • Ex.:intressant (kontinuativ) ( おもしろく (omoshiroku) ) blir "おもしろう" (omoshiro); roligt (fortsättande) ( 楽しく ) blir 楽しゅう.

これ, それ, あれ, どれ (kore, öm, är, dore) Serier

Serien Demonstrativ är unikt uttalad på saga-dialekt.

  • De normala serierna これ, それ, あれ, どれ på japanska (detta, det, yon respektive) har sina れ-ljud ersatta med い. 俺 följer också detta mönster och blir おい (oi). Faktum är att många ord följer detta mönster; till och med 誰 blir だい (dai).
  • De relaterade orden どう (doo), こう (koo) och そう (soo) blir どがん (dogan), そがん (sogan) respektive こがん (kogan). En ännu mer rustik konjugationsuppsättning av dessa ord är どぎゃん (dogyan), そぎゃん (sogyan) och こぎゃん (kogyan).

Ordförråd

Saga-ben innehåller mycket karakteristiskt ordförråd. Exempel finns (med standard japanska, där tillämpligt) i följande tabell:

Saga-ben ordförråd
Saga-ben Standard japanska Engelsk glans
おばっちゃん (o-batchan) おば-ちゃん (o-bachan) farmor
いわじいにゃ (iwajiinya) 言わないのよ jag hävdar inte
きんしゃ (kinsha) 来る Komma
あばかん (abakan) / För liten och går inte att passa in i
がばい (gabai) すごく(sugoku) Fruktansvärt; ytterst
～ごた (gota) のようだ (noyooda) Det är på det sättet
うーか (uuka) 多い Många
うすか (usuka) 怖い Skrämmande
くさい (kusai) だ！;だよ！(da! ; dayo) (kopula; jakande partikel)
しぎーのする (shigiinosuru) しびれる (shibireru) Somna (av en lem)
じゃーた (Jaata) 出した kom ut
すらごと (suragoto) ぞらごと (zoragoto) Lögn
とっとっと (tototto) 取っているの tagen/reserverad (med förklaringspartikel)
～とけ (toke) なのに (nanoni) trots ~
ふうけもん (fuukemon) バカ idiot
みたんなか (mitannaka) みっともない (mittomonai) skamlig; ytterst
きゃーないた (kyaanaita) 疲れた trött
ぎゃーけした (gyaakeshita) 風邪をひった blivit förkyld
～やろー (yaroo) 〜なんでしょう;〜だろ (tandeshoo; daro) Jag antar; förmodligen (retoriskt)
～やん (yan) 〜じゃん (jan) är det inte (jakande).
えいくろった (eikurotta) 酔っ払った berusad
ひやがいーめし (hiyagaiimeshi) 昼食 lunch
いっちょん (itchon) 全く fullständigt
やぐらしい (yagurashii) うるさい (urusaii) irriterande
あちゃこちゃ (achakocha) あちこち (achikochi) här och där

Kulturella referenser

  • Saga-ben talades hårt i filmen 2006, och nu i tv-serien "Gabai bā-chan" (lit. fantastisk mormor). Själva titeln finns i Saga-ben.
  • Huvudpersonen i Zombie Land Saga Minamoto Sakura talar i Saga-ben, närmare bestämt Karatsu -varianten.

Se även

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Saga_dialect&oldid=1129061919 "