Jarlabanke Runstenar

En bild som visar två av Jarlabankes runstenar vid infarten till gångvägen "Jarlabankes bro".

Jarlabanke bodde troligen på godset som idag heter Såsta. Från och med 2007 är det ett konferenscenter.

Täbys läge i Sverige.

Jarlabanke -runstenarna ( svenska : Jarlabankestenarna ) är namnet på ett 20-tal runstenar skrivna på fornnordiska med den yngre futharkrunaskriften på 1000-talet, i Uppland , Sverige .

De beordrades av vad som verkar ha varit en hövding vid namn Jarlabanke Ingefastsson och hans ätt (svenska: Jarlabankeätten ), i Täby . Jarlabanke var förmodligen en hersir (hövding på hundra ) ansvarig för den lokala leidangorganisationen och på flera runstenar uppgav han att han var kristen och inte hedning .

Omeljan Pritsak har anmärkt att Jarlabankes framstående ställning och egendom visar att han och hans klan tjänade på att delta i Danegelds och på de tjänster som män i hans klan tillhandahöll som legosoldater i Varangian Guard och i Kievan Rus .

Inskrift

Fem av runstenarna innehåller i stort sett samma budskap: "Jarlabanke lät göra dessa stenar efter sig medan han levde. Den här bron gjorde han för sin själ. Han ensam ägde hela Täby " . En sten vid Vallentuna kyrka visar också följande text på dess andra sida: "Jarlabanke lät göra denna sten efter sig medan han levde. Han gjorde denna samlingsplats och han ensam ägde detta hundra".

Den så kallade Jarlabankes bron är en gångväg i Täby som från början kantades av fyra runstenar och många resta stenar. Det är c. 116 meter lång och 6,4 meter bred, och det fanns inskriptioner ( U 164 och U 165 ) av Jarlabanke både vid södra och norra änden av gångvägen. En av runstenarna flyttades under hans livstid till platsen för Vallentunahundras lokalförsamling, där den fick en ny text och den ersattes med en ny femte vid Jarlabankes bro och som hade en annan utformning.

Tre andra runstenar presenterar Jarlabanke som väg- och brobyggare, och tio eller så nämner hans familjemedlemmar som gör det möjligt att följa hans familj under fyra generationer. Hans stolthet över att bygga vägar och broar visar att detta var något som gav prestige i 1000-talets Sverige.

Kontrovers

Inskrifterna har lett till en kontrovers om innebörden av det fornnordiska verbet eiga ("att äga") och till en debatt om ursprunget till hundradelningen . Det diskuteras om han verkligen ägde hundra eller om han utsågs till dess hövding (hersir) av Sveriges kung , och en slutlig slutsats är förmodligen omöjlig att komma fram till.

Runstenarna

Förutom runstenarna som behandlas i den här artikeln finns det många andra som togs upp av Jarlabanke och hans klanmän som U 101 , U 135 , U 136 , U 137 , U 143 , U 147 , U 309 och U 310 . Dessa runstenar behandlas dock separat eftersom de restes i samband med Estrid , den kvinnliga stamfadern till Jarlabanke-klanen.

De resterande runstenarna som är förknippade med Jarlabankes släktingar är: U 100 , U 104 , U 112 , U 133 , U 141 , U 151 , U 160 , U 161 , U 225 , U 226 , U 336 , U 338 , U 338 , U 336 , U 338 , U 338 , U 338 , U 141 , U 151 , U 160 , U 161 , U 225 , U 344 .

U 127

Runstenen U 127.

Denna runsten i stilen Pr2 (första hälften av 1000-talet) ligger vid Danderyds kyrka . Den hittades i kyrkans väggar och hade troligen flyttats en bra bit från Täby innan den användes i kyrkan. På denna runsten förklarade Jarlabanke att han hade hela Täby under sitt befäl och att han gjort en bro och rest flera runstenar till sig själv medan han levde.

Latinsk translitteration:

× iarla×baki × lit raisa [×] staina × þasa at sik × kuikuan × auk bru þisa karþi × fur ont sina × auk × ain ati tabu ala-

Fornnordisk transkription:

Iarlabanki let ræisa stæina þessa at sik kvikvan, ok bro þessa gærði fyr och sina, ok æinn atti Tæby alla[n].

Engelsk översättning:

Jarlabanki lät resa dessa stenar till minne av sig själv medan han levde, och gjorde denna bro för sin ande, och (han) ensam ägde hela Tábýr.

U 140

Runstenen U 140.

Detta fragment ligger i Broby, nära Broby Bro Runestones och U 150 . Den upptäcktes bland markstenarna i en mindre byggnad. Det är en av två Jarlabanke runstenar som nämner män som rest utomlands (den andra är U 136 ), men det är inte känt vem resenären som nämns i fragmentet var. Den tillhör också de grekiska runstenarna och den behandlas där också.

Latinsk translitteration:

× ...la×b(a)... ... han : entaþis * i kirikium

Fornnordisk transkription:

[Iar]laba[nki] ... Hann ændaðis i Grikkium.

Engelsk översättning:

Jarlabanki ... Han mötte sitt slut i Grekland.

U 142

Runstenen U 142.

Denna runsten i stilen Pr4 (andra hälften av 1000-talet) ligger i Fällbro, och den är en av de viktigaste Jarlabanke-runstenarna som den restes till hans minne efter hans död. Den uppfostrades av Jarlabankes hustru Ketiley, och hans son Ingifastr Jarlabankesson. Stenen berättar också att den är gjord av Öpir , som var sin tids mest produktiva runmästare .

Latinsk translitteration:

ikifastr ' lit ' raisa ' stain * uk ' bro ' kera ' eftiʀ ' iarlabaka ' faþur ' s[in ' uk ' sun ' io]runa ' uk ' ketilau lit ' at ' bonta ' sin ybir risti

Fornnordisk transkription:

Ingifastr let ræisa stæin ok bro gæra æftiʀ Iarlabanka, faður sinn ok sun Iorunaʀ, ok Kætiløy let at bonda sinn. Øpiʀ risti.

Engelsk översättning:

Ingifastr lät resa stenen och göra bron till minne av Jarlabanki, hans far, Jórunnrs son. Och Ketiley hade (det höjde/gjort) till minne av sin man. Œpir ristad.

U 148

Runstenen U 148.

Denna runsten i stilen Pr3 (tredje fjärdedelen av 1000-talet) ligger i skogen sydväst om Hagby, där en väg en gång korsade en bäck, och bara några hundra meter från U 147 . Vägen gjordes av Jarlabankes ätt och den gick från Edsviken till Täby. Runstenen informerar om att den restes av Ingifastr Eysteinsson (Jarlabankes far) till minne av hans hustru Ragnfríðr, tillsammans med hans son Hemingr (Jarlabankes halvbror).

Latinsk translitteration:

× inkifastr × lit × rista × runaʀ þisaʀ × aftiʀ × rahnfriþi × kuinu × sina × auk × -[m-](n)kr × aftiʀ × muþur × sina

Fornnordisk transkription:

Ingifastr let rista runaʀ þessaʀ æftiʀ Ragnfriði, kvinnu sina, ok [Hæ]m[i]ngʀ æftiʀ modur sina.

Engelsk översättning:

Ingifastr lät hugga dessa runor till minne av Ragnfríðr, hans hustru; och Hemingr till minne av sin moder.

U 149

Runstenen U 149, i en teckning gjord av Richard Dybeck från 1840.

Denna runsten låg i Hagby. Den har dock försvunnit, men den finns kvar i form av en ritning gjord av Richard Dybeck 1840. Runstenen är en av dem som Jarlabanke gjorde till sitt eget minne och den berättar att den restes i samband med att han anlade en stig.

Latinsk translitteration:

[ iarlabaki × lit × -... ...tain × at * sialfan * sik * auk * braut ruþia ]

Fornnordisk transkription:

Iarlabanki let ... [s]tæin at sialfan sik ok braut ryðia.

Engelsk översättning:

Jarlabanki hade ... stenen till minne av sig själv och röjde en stig.

U 150

Runstenen U 150.

Denna runsten är möjligen i stilen Fp (första hälften av 1000-talet) och den ligger i Karby, längs med vägen, på ett litet avstånd från U 140 och Brobybrors Runstenar . Den nedre delen av den har gått förlorad, och idag är den säkrad i marken med ett fundament av betong. Runstenen berättar att Jarlabanke och hans hustru Fastvé rest den till minne av sin son Sveinn. Stilen på stenen är dock problematisk eftersom den kan vara i stil med Jarlabankes föräldrars generation.

Latinsk translitteration:

* iarla*b]aki * auk * fastui * litu * raisa * stina * aftiʀ [* suain * sun * sin

Fornnordisk transkription:

Iarlabanki ok Fastvi letu ræisa stæina æftiʀ Svæin, sun sinn.

Engelsk översättning:

Jarlabanki och Fastvé lät resa stenarna till minne av Sveinn, deras son.

U 164

Runstenen U 164.

En läsning av U 164 runstenens text på fornnordiska.

Denna runsten i stilen Pr2-Pr3 (mitten av 1000-talet) är belägen vid vägbanan känd som Jarlabankes bro. Det är ytterligare en av runstenarna som han rest till minne av sig själv medan han levde, och där han förklarar att han befaller hela Täby. Den berättar att den är speciellt gjord för att fira skapandet av gångvägen ("bron") för Jarlabankes själs skull.

Latinsk translitteration:

× iarlabaki × lit × raisa × stain × þisa × at sik × kuikuan ×× auk bru × þisa × karþi × fur ont × sina × auk ain ati × alan × tabu × kuþ hialbi ont hans

Fornnordisk transkription:

Iarlabanki let ræisa stæina þessa at sik kvikvan, ok bro þessa gærði fyr och sina, ok æinn atti allan Tæby. Guð hialpi och hans.

Engelsk översättning:

Jarlabanki lät resa dessa stenar till minne av sig själv medan han levde, och gjorde denna bro för sin ande, och (han) ensam ägde hela Tábýr. Må Gud hjälpa hans ande.

U 165

Runstenen U 165.

Liksom den förra runstenen ligger även denna vid gångvägen Jarlabankes bro. Den innehåller samma budskap och informerar om att Jarlabanke gjorde vägbanan för sin själ och reste stenen till minne av sig själv. Det tilläggs också att Jarlabanke hade befälet över hela Täby. Det är i stil Pr2 (andra hälften av 1000-talet).

Latinsk translitteration:

ia[r]labaki × li- ---sa × staina × þisa × at sik × kuikuan × auk bru þis(a) [× karþi fur ont ×] si-- --- × ati + (a)lan × tabu +

Fornnordisk transkription:

Iarlabanki le[t ræi]sa stæina þessa at sik kvikvan, ok bro þessa gærði fyr och si[na ...] atti allan Tæby.

Engelsk översättning:

Jarlabanki lät resa dessa stenar till minne av sig själv medan han levde, och gjorde denna bro för sin ande ... ägde hela Tábýr.

U 212

Sida A på U 212.

Sida B på U 212.

Denna runsten ligger vid Vallentuna kyrka , men det är inte känt var dess ursprungliga plats låg. En anmärkningsvärd aspekt av stenen är det faktum att den är graverad på båda sidor (A och B) och att den lilla skillnaden mellan meddelandena är anmärkningsvärd. På sida A är han i besittning av hela Täby och här kan det fornnordiska verbet eiga tolkas som "att äga", men på sida B var han i besittning av hela hundra. I den sista meningen betyder verbet eiga förmodligen "att befalla". Den senare sidan upplyser också om att runstenen restes där han hade gjort sammansättningsplatsen för de hundra. Sida B är senare än sida A och den är troligen gjord efter att en bit av stenen hade förstörts, vilket antyds av dess design. Jarlabankes makt hade utvidgats från byn Täby till hela hundra. Sida A är i stilen Pr2 (första hälften av 1000-talet) och sida B är i stilen Pr2-Pr3 (mitten av 1000-talet).

Latinsk translitteration:

A × iarlibaki × lit × raisa × stan + þina × a... ... ...kuan + han × ati ain × tabu × alan × -... ... ont hans + B × iarlabaki × lit

raisa × fläck × þin- at sik kuikuan × auk × þinkstaþ × þina × karþi + auk × ain ati + alt hu-(t)ari × þita +

Fornnordisk transkription:

A Iarlabanki let ræisa stæin þenna a[t sik kvi]kvan. Hann atti æinn Tæby allan. [Guð hialpi] och hans.

B Iarlabanki let ræisa stæin þenn[a] at sik kvikvan, ok þingstað þenna gærði, ok æinn atti allt hu[n]dari þetta.

Engelsk översättning:

En Jarlabanki lät resa denna sten till minne av sig själv medan han levde. Han ensam ägde hela Tábýr. Må Gud hjälpa hans ande.

B Jarlabanki lät resa denna sten till minne av sig själv medan han levde, och gjorde denna församlingsplats, och ensam ägde allt detta Hundra.

U 216

Runstenen U 216.

Denna runsten hittades vid Vallentuna kyrka, men den förvaras för närvarande i Vallentunas kommunala apotek . Den är uppfostrad av en man som har ett förnamn, Johan, till minne av sin far Eysteinn. Denne Eysteinn tros vara son till Jarlabankes son Ingifastr. Det är i stilen Pr5 (sent 1000-tal eller tidigt 1100-tal).

Latinsk translitteration:

iuan ÷ lit ÷ raisa ' staina + ef... ' ay(s)-(a)in + faþur ' sin ÷ drosboi ÷ risti

Fornnordisk transkription:

Ioan let ræisa stæina æf[tiʀ] Øys[t]æin, faður sinn. Drosboi risti.

Engelsk översättning:

Jóhan lät resa stenarna till minne av Eysteinn, sin far. Drósbúi snidade.

U 217

Runsten U 217 i en teckning från 1600-talet.

Denna runsten hittades i Vallentuna kyrka, men den har försvunnit. Det höjdes till minne av att en Ingifastr hade gjort en bro, och denne Ingifastr hålls för Jarlabankes son och fader till den Eysteinn som omnämns på den föregående runstenen. Anledningen till att sammankoppla personerna som nämns på dessa stenar är deras placering och det faktum att U 216 och U 217 båda ristades av runmästaren Drósbúi.

Latinsk translitteration:

ikifastr lit bro kiarua iftʀ * s...

Fornnordisk transkription:

Ingifastr let bro gærva æftiʀ ...

Engelsk översättning:

Ingifastr lät göra bron till minne av ...

U 261

Runstenen U 261 vid Fresta kyrka .

Denna runsten ligger vid Fresta kyrka , och den är möjligen i stilen Pr2-Pr3 (mitten av 1000-talet). Det är ytterligare en runsten som Jarlabanke reste till minne av honom själv, medan han levde, och som nämner att han var ensam ägare till Täby.

Latinsk translitteration:

iarlaba... lit × raisa × s[taina × þasa × a]t sik × kuikuan × ¶ auk × bru × þisa × karþi × fur ont [×] s[in]a × auk × ain ati alan tabu

Fornnordisk transkription:

Iarlaba[nki] let ræisa stæina þessa at sik kvikvan, ok bro þessa gærði fyr och sina, ok æinn atti allan Tæby.

Engelsk översättning:

Jarlabanki lät resa dessa stenar till minne av sig själv medan han levde och gjorde denna bro för sin ande, och (han) ensam ägde hela Tábýr.

Se även

• Lista över runstenar

Källor och externa länkar

•   Hadenius, Stig; Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar. (1996). Sveriges historia . Centraltryckeriet, Borås. ISBN 91-34-51857-6
•   Pritsak, Omeljan . (1981). Ursprunget till Rus' . Cambridge, Mass.: Distribueras av Harvard University Press för Harvard Ukrainian Research Institute. ISBN 0-674-64465-4
• Nationalencyklopedin
• Kördata
• An English Dictionary of Runic Inscriptions of the Younger Futhark, vid universitetet i Nottingham
• En webbplats om Jarlabanke-klanen.
• En presentation på Fotevikens museum .
• En presentation på Nationalhistoriska museet, i Sverige.