Hargs bro runinskrifter
Hargs bro runinskrifter , eller U 309 , U 310 och U 311 , är 1000-talets yngre Futhark- inskrifter på fornnordiska på berggrunden i Skånela socken, Uppland , Sverige .
U 309 och U 310 utgör ett tvillingmonument i stilen Pr4 och de är alltså daterade till perioden 1060–1100. De tillhör en grupp av c. 20 runstenar kallade Jarlabanke Runestones som är kopplade till den lokala starkmannen Jarlabanke och hans klan . Tillsammans med Brobybrors Runstenar och Upplandsruninskrifterna 101, 143 och 147 behandlar dessa runstenar dock den kvinnliga matriarken av ätten Estrid .
U 310 berättar att Estrid hade en man som hette Ingvar och han hade en son innan Estrid gifte sig, som hette Ragnvald som dog. Estrid byggde en bro, tydligen en tradition i hennes familj.
U 309 nämner Sigvid, Ingvar och Jarlabanke på ett sätt som antyder att de är Estrids söner. Denna Jarlabanke är inte densamma som den Jarlabanke som reste runstenarna i Täby , eftersom han var son till en Ingefast och en Jorun.
Dessa runstenar visar en egenhet för denna familj: sönerna har ofta samma namn som sina fäder.
Estrid är samma person som Estriden som nämns på ett antal runstenar i Täby och andra platser ( Brobybrors Runstenar och Uppländska Runeskrifter 101, 143 och 147) . Denna Estrid var modersfader till en stor ätt som kallades Jarlabanke-ätten, och hon var mormor till den mäktiga Jarlabanke som påstod sig äga hela Täby.
Snottsta runstenshuggaren U 329 , där en Estrid och hennes bror Ragnfast nämns, tros vara runmästaren vid namn Fot som också gjort runstenarna till ätten Jarlabanke. Detta talar starkt för att Estrid föddes i Snottsta (även stavad Snåttsta), gifte sig med Östen av Täby och gifte sig för andra gången i Harg vid Snottsta.
U 309
Denna runinskrift är i stilen Pr4 (andra hälften av 1000-talet) och den är gjord av Jarlabanke Ingvarsson och hans bröder Sigviðr och Ingvarr till minne av deras far Ingvarr och deras bror Ragnvaldr .
Translitteration av runorna till latinska tecken
- × sikuiþr × auk × in[kua]r × auk × iarlabanki × litu × rista × runaʀ × at inkuar × faþur × sin × auk × at raknualt × broþur sin +
Transskription till fornnordiska
- Sigviðr ok Ingvarr ok Iarlabanki letu rista runaʀ at Ingvar, faður sinn, ok at Ragnvald, broður sinn.
Översättning på engelska
- Sigviðr och Ingvarr och Jarlabanki lät hugga runorna till minne av Ingvarr, deras far, och till minne av Ragnvaldr, deras bror.
U 310
Liksom den tidigare runinskriften är denna inskrift i stilen Pr4 (andra hälften av 1000-talet) och den är gjord till minne av Ingvarr och Ragnvaldr . Denna gjordes dock på order av Estrid (Ástríðr), Ingvars hustru som inte var Ragnvalds mor.
Translitteration av runorna till latinska tecken
- × estriþ × lit × bro × kiara × eftiʀ × ikuar × bonta × sin × auk × at raknualt × sun × hans ×
Transskription till fornnordiska
- Æstrið let bro gæra æftiʀ Ingvar, bonda sinn, ok at Ragnvald, sun hans.
Översättning på engelska
- Ástríðr lät göra bron till minne av Ingvarr, hennes husbonde, och till minne av Ragnvaldr, hans son.
U 311
Denna inskription gjordes senare, och den är i stilen Pr5 som daterar den till slutet av 1000-talet eller början av 1100-talet. Det är inte känt hur de personer som nämns i den är relaterade till de som nämns i de två föregående inskriptionerna.
Translitteration av runorna till latinska tecken
- inkriþ ' lit ' kiara ' bro ' iftiʀ * inkikiari ' totur ' sin inkihualtr ' inkimar ' karl ' litu ' at ' systur s'i[n]
Transskription till fornnordiska
- Ingrið let gæra bro æftiʀ Ingigærði, dottur sina. Ingivaldr, Ingimarr, Karl letu at systur sina.
Översättning på engelska
- Ingríðr lät göra bron till minne av Ingigerðr, hennes dotter. Ingivaldr (och) Ingimarr (och) Karl hade (det gjorde) till minne av sin syster.
Galleri
Hur hittar man dem?
I galleriet finns en grov karta över området. Du hittar stenarna genom att hitta Harsbro busshållplats. Går därifrån söderut över bron och strax därefter hittar du en gräsbana till höger in i skogen. Följ den tills du ser den lilla informationsskylten till vänster om stigen.
Se även
Källor
- Kördata
- Inga och Estrid - en såpa för tusen år sedan: Människor, händelser och platser i Ingas och Estrids liv. En sida på Stockholms läns museums hemsida.