Frankenlied

Frankenlied

Svenska: Frankens sång
Regionalhymn för Franken
Text	Joseph Victor von Scheffel , 1859
musik	Valentin Eduard Becker , 1861

The Frankenlied (Song of Franconia), eller Lied der Franken (Frankernas sång) är den inofficiella hymnen från den tyska regionen Franken och en av de mest populära tyska commercium-låtarna . Den sjungs också vid officiella tillfällen i distrikten Lower Franconia , Middle Franconia och Upper Franconia . Texten till psalmen skrevs av Joseph Victor von Scheffel 1859, melodin komponerades av Valentin Eduard Becker 1861.

Ursprung

Scheffel skrev ursprungligen låten som en vandringssång för att fånga vandringslusten litterärt 1859. Då tillbringade författaren, som föddes i Storfurstendömet Baden , ett par veckor på det frankiska slottet Banz , beläget nära Staffelberg .

Olika versioner av sången finns på internet och i sångböcker. Texterna i sig innehåller också inkonsekvenser när det gäller innehåll. Vinodlarnas skyddshelgon är egentligen inte Saint Kilian - Frankens skyddshelgon - utan Saint Urban of Langres . Bortsett från det existerar inte en Saint Veit of Staffelstein , men en Saint Veit of the Ansberg , vars kapell ligger på Ansberg-kullen nära Dittersbrunn, en stadsdel i Ebensfeld , gör det. Det kan dock också vara en av de fjorton heliga hjälparna som är vördade i basilikan för de fjorton heliga hjälparna som ligger nära Bad Staffelstein . Den bästa förklaringen till denna diskrepans kan härledas från Staffelbergs historia. Från 1696 till 1929 bodde religiösa eremiter på kullen. Von Scheffel kan alltså ha avsett eremiten Ivo Hennemann som då bodde på Staffelberget. I texten beskriver von Scheffel hur han stiger upp till "Veit" (se 4:e strofen) och dricker sitt vin (se 6:e strofen).

Noter

• som ljudexempel, skapat i Finale 2010

Text

Wohlauf, die Luft geht frisch und rein, wer lange sitzt, muss rosten. Den allerschönsten ¹ Sonnenschein lässt uns der Himmel kosten. Jetzt reicht mir Stab und Ordenskleid der fahrenden Scholaren. Ich will zur schönen Sommerszeit ins Land der Franken fahren, valeri, valera, valeri, valera, ins Land der Franken fahren! Der Wald steht grün, die Jagd geht gut, schwer ist das Korn geraten. Sie können auf des Maines Flut die Schiffe kaum verladen. Bald hebt sich auch das Herbsten an, die Kelter harrt des Weines. Der Winzer Schutzherr Kilian beschert uns etwas Feines, valeri, valera, valeri, valera, beschert uns etwas Feines. Wallfahrer ziehen durch das Tal mit fliegenden Standarten. Hell grüßt ihr doppelter Choral den weiten Gottesgarten. Wie gerne wär' ich mitgewallt, ihr Pfarr' wollt mich nicht haben! So muss ich seitwärts durch den Wald als räudig Schäflein traben, valeri, valera, valeri, valera, als räudig Schäflein traben. Zum heil'gen Veit von Staffelstein komm ich empor gestiegen, und seh' die Lande um den Main zu meinen Füßen liegen. Von Bamberg bis zum Grabfeldgau umrahmen Berg und Hügel die breite stromdurchglänzte Au. Ich wollt', mir wüchsen Flügel, valeri, valera, valeri, valera, ich wollt', mir wüchsen Flügel. Einsiedelmann ist nicht zu Haus', dieweil es Zeit zu mähen. Ich seh' ihn an der Halde drauß' bei einer Schnitt'rin stehen. Verfahr'ner Schüler Stoßgebet heißt: Herr, gib uns zu trinken! Doch wer bei schöner Schnitt'rin steht, dem mag man lange winken, valeri, valera, valeri, valera, dem mag man lange winken. Einsiedel, das war missgetan, dass du dich hubst von hinnen! Es ligger, ich seh's dem Keller an, ein guter Jahrgang drinnen. Hoiho, die Pforten brech' ich ein und trinke, was ich finde. Du heil'ger Veit von Staffelstein verzeih mir Durst und Sünde, valeri, valera, valeri, valera, verzeih mir Durst und Sünde!

Stig upp, luften blåser friskt och rent, den som sitter länge måste rosta. Himlen låter oss smaka det vackraste solskenet. Ge mig nu de vandrande lärdarnas stav och vana. Jag vill resa till frankernas land under den vackra sommaren. Valeri, valera, valeri, valera, resa till frankernas land! Skogen är grön, jakten är bra, säden har blivit tung. De kan knappast lasta fartygen på floden Mains översvämningar . Snart börjar druvskörden, vinpressen väntar på vinet. Vinodlarnas skyddshelgon, Kilian , skänker oss något fint. Valeri, valera, valeri, valera, skänker oss något fint. Pilgrimer reser genom dalen med flygande standarder. Deras dubbla refräng hälsar högt den stora gudomliga trädgården. Vad jag hade älskat att följa med, deras präst ville inte ha mig! Så jag måste trava som ett skabbigt lamm i sidled genom skogen. Valeri, valera, valeri, valera, trav som ett skabbigt lamm Jag går upp till Saint Veit of Staffelstein och ser landet runt Main ligga vid mina fötter. Från Bamberg till Grabfeld Gau -bergen och kullarna ramar in den breda betesmarken delad av en lysande bäck. Jag önskar att jag skulle odla vingar, Valeri, valera, valeri, valera, jag önskar att jag skulle odla vingar. Eremiten är inte hemma, under tiden är det dags att skörda. Jag ser honom utanför på sidan av kullen nära en [kvinnlig] skördare. Den förlorade elevens snabba bön lyder: Herre, ge oss något att dricka! Men du kan vinka länge till honom som står nära en vacker [hona] skördare, valeri, valera, valeri, valera, du kan vinka till honom länge. Eremit, det var opassande av dig att fly! Det finns, jag kan se det från källarens utseende, en bra årgång inuti. Hej! Jag bryter ner dörrarna och dricker det jag hittar. Du helige Veit av Staffelstein, förlåt min törst och synd! Valeri, valera, valeri, valera, förlåt min törst och synd!

¹ beroende på den inspelade textversionen, "allerschönsten" (vackraste; mest mottagna versionen), "allersonn'gsten" (mest solig) eller "allersonnigsten" (mest solig; kan inte sjungas eftersom den har en stavelse för mycket)

frankiska tillägg

De ytterligare stroferna sju, åtta och nio, som skrevs av Gerd Bachert, Hermann Wirth och Karl Frisch, är inte officiellt en del av Frankenlied. I dem kritiserar författarna försöket att annektera Franken av Bayern orsakat av Napoleon .

tysk	engelsk
7. O heil'ger Veit von Staffelstein, beschütze deine Franken und jag' die Bayern aus dem Land! Wir wollens ewig danken. Wir wollen freie Franken sein und nicht der Bayern Knechte. O heil'ger Veit von Staffelstein, wir fordern uns're Rechte! Valeri, valera, valeri, valera, wir fordern uns're Rechte!	7. O Saint Veit av Staffelstein, skydda dina franker och jaga bayererna ut ur landet! Vi kommer att vara evigt tacksamma. Vi vill vara fria franker och inte tjänare åt bayern. O Saint Veit of Staffelstein, vi kräver våra rättigheter! Valeri, valera, valeri, valera, vi kräver våra rättigheter!
8. Napoleon gab als Judaslohn —ohne selbst es zu besitzen— unser Franken und eine Königskron' seinen bayrischen Komplizen. Die haben fröhlich dann geraubt uns Kunst, Kultur und Steuern, und damit München aufgebaut. Wir müssen sie bald feuern! Valeri, valera, valeri, valera, wir müssen sie bald feuern!	8. Napoleon gav som förrädarbelöning — utan att själv äga den — vårt Franken och en kungakrona till sina bayerska medbrottslingar. De har sedan glatt plundrat vår konst, kultur och skatter och byggt München med det. Vi måste köra ut dem snart! Valeri, valera, valeri, valera, vi måste snart köra ut dem!
9. Drum, heil'ger Veit von Staffelstein, Du Retter aller Franken: Bewahre uns vor Not und Pein, weis' Bayern in die Schranken! Wir woll'n nicht mehr geduldig sein, denn nach zweihundert Jahren, woll'n wir—es muss doch möglich sein— durch's freie Franken fahren! Valeri, valera, valeri, valera, durch's freie Franken fahren!	9. Därför, helige Veit av Staffelstein, Du frälsare av alla franker: Skydda oss från elände och vånda, sätt bayern på deras ställe! Vi vill inte ha tålamod längre, eftersom vi efter tvåhundra år vill – det måste vara möjligt – resa genom det fria Franken! Valeri, valera, valeri, valera, res genom det fria Franken!