Landesvater

Kommers på Königsberg (1930)

Den ceremoniella Landesvater är en tysk högskolesed som utvecklades på 1700-talet, där studentmössor genomborrades med ett svärdsblad under framträdandet av en viss sång. Låten som ackompanjerar detta evenemang kallas också 'Landesvater'. Ordet Landesvater används också som benämning på premiärministrarna i de enskilda tyska delstaterna eller delstaterna .

Historia

Heraldisk sköld av Josef II

På 1600- och 1700-talen var det vanligt bland studenter att ta hål på sina hattar för att visa sin kärlek till en tjej. Senare förändrades seden så att den symboliserade vänskap mellan två elever som hädanefter sa Du (bror) till varandra. Ett ytterligare steg i utvecklingen av denna sed överförde det symboliska uttrycket för vänskap till deras större gemenskap . Efter 1770 grundades akademiska ordnar, efter exemplet från frimurarna . De använde riten för att uttrycka sina lojalitet till sin respektive prins eller kejsare . Den ursprungliga versionen av "Landesvater" som fortfarande används idag, med modifierade texter, lovordar därför kejsar Joseph II . De genomborrade delarna av mössorna är ofta broderade med tyg i form av ett eklöv .

Text

Ceremonin ackompanjeras av sången Alles schweige, jeder neige / Ernsten Tönen nun sein Ohr , som skrevs av August Niemann 1782. Medan Niemanns version prisar kejsar Joseph II, ändrades texten till 'Landesvater' på 1800-talet, och har sedan dess hyllat Tyskland , istället för en enda monark . Den moderna versionen härrör från Friedrich Silcher (1823).

Porträtt av Joseph II av Georg Decker

Niemanns ursprungliga 1700-talstexter (utdrag) var följande:

ursprungliga tyska översatt engelska














Vorsänger Alles schweige, Jeder neige Ernsten Tönen nun sein Ohr! Horcht! Ich sing das Lied der Lieder! Horcht mir, meine deutschen Brüder! Hall es wieder, froher Chor! Josephs Söhne, Laut ertöne Unser Vaterlandsgesang! Den Beglücker deutscher Staaten, Den Vollender großer Taten Preise unser Hochgesang.














Precentor Må alla vara tysta och lyssna på denna allvarliga sång! Lyssna! Jag skanderar sången av sånger! Lyssna, mina tyska bröder! Och upprepa, glad kör ! Josefs söner, må vår bön till fäderneslandet ljuda! Vår glädjesång må prisa Honom som gör Tysklands stater glada, Och honom vars gärningar är stora.







Chor Hab und Leben Ihm zu geben, Sind wir allzumal bereit. Stürben gerne jede Stunde, Achten nicht des Todes Wunde, Wenn das Vaterland gebeut.







Chorus Vi är alltid beredda att ge honom Våra ägodelar och våra liv. Vi skulle dö i alla tider Och förakta dödens makt Om fäderneslandet kräver det.

(...) (...)


Der Vorsänger, der nästa Sänger und derjenige, der diesem am nexten sitzt.

. Precentorn , den som sitter bredvid honom och följande person






Heil dem Bande, Heil dem Lande, Das mit Joseph uns vereint! Jeder modig Deutsche trachte, Daß ihn einst sein Joseph achte, Sei des Vaterlandes Freund!






Hej på bandet, hej landet, som förenar oss med Josef! Varje modig tysk strävar efter att bli uppskattad av Josef , att vara sitt lands vän!

(...) (...)






Joseph lebe! Joseph lebe! Heil uns, die sein Land vereint! Jedem Heil, der deutsch und bieder Ist wie wir, vereinte Brüder, Und des Vaterlandes Freund!






Josef får leva! Josef får leva! Heja oss som är förenade av hans land! Hej alla som är tyska och ärliga, Liksom oss, förenade bröder, Och som är en fäderneslandsvän.




Nun en paus av enigen minut, då börjar den två lagen, den följandees nach der melodi:
„ Gud bevare den store kungen George “ zu singende Lied ausfüllt:




En paus på flera minuter. Sedan andra akten som börjar med följande låt med låten "God save great George the king":







Heil, Kaiser Joseph, Heil! Dir, Deutschlands Vater, Heil! Dem Kaiser Heil! Wem Josephs Lobgesang Zum deutschen Herzen drang, Stimm' ein beim Becherklang: Heil, Joseph, Heil!







Hej på dig, kejsar Josef, hej! Hej dig, Tysklands far! Heja kejsaren! Han, vars hjärta hörde Josefs rop, får sjunga med medan han dricker: Hallå dig, Josef, hej!

(...) (...)







Wir fühlen hohen MutH Und lassen Gut und Blut Fürs Vaterland. Für seinen Kaiser fliegt Der deutsche Mann vergnügt In jede Schlacht und siegt Fürs Vaterland.







Vi känner stolt mod Och är villiga att offra gott och blod För fosterlandet. Tysken undviker glatt Ingen strid för sin kejsare, Och vinner alltid För fosterlandet.







Bleibt, Deutsche, brav och gut! Du stammst von Hermanns Blut, Edles Geschlecht! Weh, wer für Sklavensold, Für fremdes feiges Gold Sein deutsches Blut verzollt, Fluch sei dem Knecht.







Tyskarna, förbli modiga och bra! Du kommer från Hermanns blod, ädla släktingar. En brist! Som säljer sitt tyska blod För slavisk lön Eller utländskt guld. Må denna vasall vara förbannad.







Er fühlt nicht deutschen MutH, War mit Thuiskons Blut Niemals verwandt. Fürst sei er oder Sklav Er denkt nicht stolz und brav, Verdienet Schand' und Straf' Ums Vaterland.







Han känner inte tyskt mod och har aldrig varit släkt med Tuistos släktingar. Han kan vara en prins eller en slav, Han tänker inte stolt och tappert, Och bara förtjänar vanära och straff för sin respektlöshet mot fosterlandet.

(...) (...)
\relative c'' { \key f \major \time 3/2 \partial 2 c8( a8) bes8( g8) | f2 c2 f4 g4 | a2 f2 a4 bes4 | c2 d2 c4 bes4 | \partial 1 bes2( a2->) \fermata \bar "|:" | \time 4/4 c4. a8 f4 f'4 | d4. c8 bes4 a4 | g4. a8 bes4 g4 | c4. bes8 a4 g4 | f2 g2 | a4 bes4 c4 d8( bes8)| a2 g2 | f2-> r2 \bar ":|" } \addlyrics { Al -- les | schwei -- ge! Je -- der | nei -- ge ern -- sten | Tö -- nen nun sein | Ohr! | Hört, ich sing das | Lied der Lie -- der! | Hört es, mei -- ne | deut -- schen Brü -- der! | Hall es, | hall es wie -- der | fro -- her | Chor! }
  1. ^ Dieter Langewiesche, ed. (2000). Föderativ Nation. Deutschlandkonzepte von der Reformation bis zum Ersten Weltkrieg . München : Oldenbourg Wissenschaftsverlag GmbH. sid. 136.
  2. ^ Joachim Bauer: "Student und Nation im Spiegel des »Landesvater«-Liedes", i: Dieter Langewiesche, Georg Schmidt (red.): Föderative Nation. Deutschlandkonzepte von der Reformation bis zum Ersten Weltkrieg , Munich, 2000, S. 136–155, S. 146.
  3. ^ Die Grenzboten. Zeitschrift für Politik und Litteratur . 25:e år, nr 1. Friedrich Ludwig Herbi: Leipzig, 1866. S. 300. Onlineversion .

Litteratur

  • Adam Joseph Uhrig: Der akademische Landesvater, ein Denkmal aus alter Ritterzeit . Würzburg 1888.
  • Erich Bauer: Der ursprüngliche Text des Landesvaters von stud. August Niemann 1782 . Einst und Jetzt, Bd. 22 (1977), sid. 235-238.
  • Joachim Bauer: "Student und Nation im Spiegel des »Landesvater«-Liedes". I: Dieter Langewiesche, Georg Schmidt (Hg.): Föderativ nation. Deutschlandkonzepte von der Reformation bis zum Ersten Weltkrieg . München 2000, s. 136–155.
  • Georg Conrad: Der Landesvater . I: Studentenhistorische Beiträge (1993), s. 37–39.
  • Wilhelm Fabricius: Die Deutschen Corps. Eine historische Darstellung mit besonderer Berücksichtigung des Mensurwesens . Berlin 1898, 2:a upplagan. 1926. S. 122ff.
  • Wilhelm Rehmann: "Der feierliche Landesvater als Höhepunkt des Kommerses". I: Der Convent 6 (1955), s. 222–227.
  • Aribert Schwenke: Zur Geschichte des Landesvaters . Einst und Jetzt, Bd. 35 (1990), sid. 67-88.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Landesvater&oldid=1084197971 "