Sned fall

Ej att förväxla med sned argument .

I grammatik är en oblique ( förkortad OBL ; från latin : casus obliquus ) eller objektiv case ( förkortning OBJ ) ett nominativt kasus annat än nominativfallet , och ibland vokativ .

Ett substantiv eller pronomen i det sneda fallet kan i allmänhet förekomma i vilken roll som helst utom som subjekt , för vilket nominativ används. Termen objektiva fall föredras allmänt av moderna engelska grammatiker , där det ersatte gammalengelskans dativ och ackusativ . När de två termerna kontrasteras skiljer de sig åt i ett ords förmåga i det sneda fallet att fungera som ett possessivt attributiv; huruvida engelska har en sned snarare än ett objektivt kasus beror på hur " riktigt " eller utbrett man betraktar de dialekter där sådan användning används.

m ofta i kontrast till ett omarkerat kasus, som på engelska oblique hi m och kontra nominativ he and they . Men termen sned används också för språk utan nominativ kasus, såsom ergativ–absolutiva språk ; i de nordvästra kaukasiska språken , till exempel, tjänar den sneda fallets markör för att markera de ergativa , dativ och applikativa kasusrollerna, i kontrast till det absolutiva fallet , som är omärkt.

Hindustani

Huvudartikel: Deklination på hindi

Hindustanska ( hindi och urdu ) substantiv , pronomen och postpositioner minskar för en snett kasus som uteslutande tjänar till att markera de grammatiska kasusrollerna med hjälp av kasusmarkerande postpositioner. Det sneda fallet har likheter med det vokativa fallet på hindustani. Några exempel på deklinationsmönstret visas i tabellerna nedan:

Pronomen Fall 1P 2P 3P Nominativ मैं ma͠i तू tū ये eder Sned Ergativ इस är Regelbunden मुझ mujh तुझ tujh	Substantiv Fall Maskulin Feminin Singularis Flertal Singularis Flertal Nominativ लड़का lar̥kā लड़के lar̥kē लड़की lar̥kī लड़कियाँ lar̥kiyā̃ Sned लड़के lar̥kē लड़कों lar̥kõ लड़कियों lar̥kiyõ	Postpositioner Fall Maskulin Feminin Singularis Flertal Singularis Flertal Nominativ का kā के kē की kī Sned के kē
Singular pronomen visas.	लड़का (lar̥kā) = pojke, लड़की (lar̥kī) = flicka	का (kā) motsvarar engelskans possessiva

bulgariska

Bulgariska , ett analytiskt slaviskt språk , har också en snett kasusform för pronomen :

Dativ roll:

• "Ge den bollen till mig " дай тaзи топка на мен ( day tazi topka na men )

(Detta sneda kasus är en kvarleva av det ursprungliga, mer komplexa protoslaviska systemet av substantivfall, och det finns rester av andra kasus på bulgariska, till exempel det vokativa fallet med direkt tilltal)

engelsk

Ett objektivt kasus är markerat på de engelska personliga pronomenen och tjänar som sådan rollen av de ackusativ- och dativfall som andra indoeuropeiska språk använder. Dessa former kallas ofta objektpronomen . De tjänar en mängd olika grammatiska funktioner som de inte skulle göra i språk som skiljer de två åt. Ett exempel med första person singular objektivt pronomen mig :

• i en ackusativ roll för ett direkt objekt (inklusive dubbelobjekt och sneda ditransitiver):

Ser du mig ?

Armén skickade mig till Korea.

• i en dativroll för ett indirekt objekt:

Kim skickade pannkakorna till mig .

Kim gav mig pannkakorna.

• som föremål för en preposition ( förutom i possessiva ):

Den bilden av mig var suddig.

(jfr engelska possessive#Double genitive as in Den där bilden av min blev stulen. )

• in copular deixis :

[refering to a photograph] This is me on the beach.

• i existentiella (ibland, men inte alltid, utbytbara med nominativ – i mycket formell stil):

Det är jag igen.

( jfr Än en gång, det är jag. [formell])

Vem är det?—Det är jag .

( jfr det är jag [ som du talar till ].)

Det är jag som ska fixa det.

( jfr Sedan jag gjorde den är det jag som ska fixa den. )

• i en nominativ roll med predikat eller verbal ellips :

Vem har gjort den här cykeln?— Jag .

( jfr. Vem har gjort den här cykeln? – Det gjorde jag. )

Jag gillar honom. – Hej, jag också.

( Jfr jag gillar honom.—Hej, det gör jag också. )

Vem ska städa upp den här röran?—Inte jag !

• i samordnade namn:

Jag och han ska till affären. (endast i vardagligt tal)

( jfr. Går han? Ja, han och jag går. )

• som en disjunktiv ämnesmarkör:

Jag , jag gillar franska.

Pronomenet mig böjs inte annorlunda i någon av dessa användningar; det används för alla grammatiska samband utom genitivfallet besittning (på standardengelska) och ett icke-disjunktivt nominativt kasus som subjekt.

• Det kan också användas som en komisk stileffekt av uppenbara fel ( icke-standard , pidgin , baby- eller utlänningssnack eller " trasig engelska "):

[talat av Cookie Monster ] Me so hungry.

( exemplet ovan använder också copula-deletion med liknande effekt )

franska

Gammelfranska hade ett nominativt kasus och ett snett kasus, kallat cas sujet respektive cas régime .

I modern franska har de två kasusen för det mesta smält samman och cas régime har överlevt som den enda formen för majoriteten av substantiven. Till exempel ordet " conte (tale)":

• Gammal franska:
  • Nominativ: li cuens (singular), li conte (plural)
  • Sned: le conte (singular), les contes (plural)
• Modern franska:
  • le conte (singular), les contes (plural)

I vissa fall har både cas sujet och cas régime för ett substantiv överlevt men producerat två substantiv på modern franska med olika betydelser. Till exempel betyder dagens copain "vän" och compagnon betyder "kamrat", men på fornfranska var det olika deklinationer av samma substantiv.

kurdiska

Kurdiska har en snedställning för pronomen, objekt och för objekt av Izafe-konstruktioner .

Se även

• Objektpronomen , som på engelska tar det sneda fallet
• Sned argument
• Objekt (grammatik)
• Pronomen
• Disjunktivt pronomen
• Konstigt ämne