Saubhagyalakshmi Upanishad

Saubhagyalakshmi Upanishad
Ravi Varma-Lakshmi.jpg
Sri synonym för Lakshmi som betecknar välstånd
Devanagari सौभाग्यलक्ष्मी
IAST Saubhāgyalakṣmī
Titel betyder Skänker av förmögenhet
Typ Shakta
Länkad Veda Rigveda
Kapitel 3
Filosofi Shakta

Saubhagyalakshmi Upanishad ( सौभाग्य लक्ष्मी उपनिषत्), även kallad Saubhagyalakshmyupanishad (स ्ष्म्युपनिषत्), Saubhagya som betyder gynnsam , Lakshmi en gudom, Saubhagyalakshmi är en mindre upanishadisk text av hinduismen . Skrivet på sanskrit är det en av de 10 Upanishaderna som är knutna till Rigveda , och klassificeras som en av de 8 Shakta Upanishaderna.

Upanishaden presenterar sina idéer genom Lakshmi , rikedomens och förmögenhetens gudinna. Den diskuterar sann rikedom och presenterar sedan Yogameditation för andlig uppnående bort från materiella begär och mot inre rikedom. Sri är synonymen som används för Lakshmi. Texten presenterar också tantrakoncept som nio chakra som en del av yogaövningen.

Texten är känd för sin synkretiska presentation av Advaita Vedanta -doktrinerna med Shaktism- dyrkan.

Historia

I Telugu- språkantologin av 108 Upanishads av Muktika -kanonen, berättad av Rama till Hanuman , är den listad av Paul Deussen – en tysk indolog och professor i filosofi, på nummer 105.

Innehåll

Upanishad-texten presenteras i tre kapitel. Den första delen beskriver Lakshmi som välståndets gudinna, presenterar Sri -hymnen och presenterar henne sedan i Tantra -termer som en yantra- teckning.

Texten nämner Om -mantrat, följt av hennes ikonografi. Texten kallar henne lotusögd, beskriver hennes ikonografi som att hon håller i lotus, regnar presenter, lyser som guld, där vita elefanter sprutar vatten på henne. Hon bär en krona med ädelstenar, glittrande broderat siden och står i en lotusblomma.

Hon är make till Vishnu , står det i texten. Hon är givaren av rikedom, hävdar Upanishaden, men hon reserverar sina välsignelser för dem som är fria från materiella begär och ger den aldrig till dem som utan sinne värnar om sina önskningar.

Samadhi i Shaktism





Som salt som kastas i vatten, löser sig fullständigt som vatten, så löser sig jag-medvetandetillståndet i det högsta medvetandet, detta är Samadhi.

Saubhagyalakshmi Upanishad 2.14

Det andra kapitlet beskriver de som gudinnan gynnar. Yoga, hävdar texten, är deras väg. De söker det inre ljuset med Om-mantrat. De är måttliga i sina vanor och vad de äter, tränar asana (hållning) och andningsövningar. Kapitlet beskriver att sådana yogi väcker deras kundalinichakran , de ser strålande ut i sin hälsa på grund av sådan yoga.

Texten, i andra delen av det andra kapitlet, hävdar att målet med yoga är att bli fri från alla dualiteter och uppnå enheten med Atman (jaget). Yogin avsäger sig egoism, och blir därmed fri från annanhet och sorg. Genom yogameditation, hävdar texten, upptäcker yogin koncentrationen och tillståndet där hans lägre och högre jag förenas. Hans Jag och den Supreme Brahman blir ett, och han håller sig till Lakshmis boning, står det i texten.

Det tredje kapitlet i texten återgår till diskussionen om chakrahjul och presenterar nio chakran. Texten är känd för att presentera det högsta tomrummet som det nionde hjulet. Texten avslutar med att hävda att den som studerar och förstår denna text vinner vilken rikedom han än söker och han är också befriad från återfödelsens cykler.

Navachakras (nio cykler) Kapitel 3
siffra Namnet på chakrat Beskrivning Säte för
1 Brahmachakra i Muladhara Tre ringar Önskemål
2 Svadhishthana chakra i Uddayan peetha En lotus på 6 blad Gördel
3 Nabhi chakra Slingrande i form av en orm. Kompetens
4 Anahata eller hjärtchakrat Vit rörelse i form av en svan Förtrollning
5 Kantha chakra Fyra fingrar tjock Sushumna anahata
6 Talu chakra Månens nerv Upplösning
7 Ajna eller ögonbrynets hjul under skallen Ord, lingvistik
8 Brahmarandra i Nirvana chakrat Tråd av rök säte för Brahman
9 Akashi chakra Blomma mitt i en 16-bladig lotusblomma Tomt, fullt fäste

Se även

  • Vrata (lovade religiösa överenskommelser) och Saubhagya (lyckofullhet)

Bibliografi