Kriterier för forskningsdomän

RDoC
RDoC
Research Domain Criteria
Projekttyp	Forskningsram
Sponsorer	National Institute of Mental Health
Projektkoordinator	Bruce Cuthbert
Varaktighet	28 januari 2010 –
Hemsida	NIMH.NIH.gov/Research-priorities/rdoc

Research Domain Criteria ( RDoC ) är ett initiativ för personlig medicin inom psykiatri utvecklat av US National Institute of Mental Health (NIMH). I motsats till Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) som underhålls av American Psychiatric Association (APA), syftar RDoC till att ta itu med heterogeniteten i den nuvarande nosologin genom att tillhandahålla en biologiskt baserad snarare än symptombaserad ram för förståelse mentala störningar. "RDoC är ett försök att skapa en ny typ av taxonomi för psykiska störningar genom att föra kraften hos moderna forskningsmetoder inom genetik, neurovetenskap och beteendevetenskap till problemet med psykisk ohälsa."

Uppmaning till skapande

National Institute of Mental Health övervakar RDoC-initiativet.

2008 års NIMH strategiska plan uppmanar NIMH att "Utveckla, för forskningsändamål, nya sätt att klassificera psykiska störningar baserat på dimensioner av observerbart beteende och neurobiologiska mått." Den strategiska planen fortsätter:

För närvarande är diagnosen av psykiska störningar baserad på klinisk observation – att identifiera symtom som tenderar att klunga ihop sig, avgöra när symtomen uppträder och avgöra om symtomen försvinner, återkommer eller blir kroniska. Men sättet som psykiska störningar definieras i det nuvarande diagnostiska systemet innehåller inte aktuell information från integrativ neurovetenskaplig forskning, och är därför inte optimal för att göra vetenskapliga vinster genom neurovetenskapliga tillvägagångssätt. Det är svårt att dekonstruera kluster av komplexa beteenden och försöka koppla dessa till underliggande neurobiologiska system. Många psykiska störningar kan anses falla längs flera dimensioner (t.ex. kognition, humör, sociala interaktioner), med egenskaper som finns på ett kontinuum som sträcker sig från normalt till extremt. Samtidig förekomst av flera psykiska störningar kan återspegla olika mönster av symtom som är ett resultat av delade riskfaktorer och kanske samma underliggande sjukdomsprocesser.

För att klargöra de bakomliggande orsakerna till psykiska störningar kommer det att vara nödvändigt att definiera, mäta och koppla samman grundläggande biologiska och beteendemässiga komponenter för normal och onormal funktion. Denna ansträngning kommer att kräva integrering av genetiska, neurovetenskapliga, avbildnings-, beteende- och kliniska studier. Genom att koppla samman grundläggande biologiska och beteendemässiga komponenter blir det möjligt att konstruera giltiga, tillförlitliga fenotyper (mätbara egenskaper eller egenskaper) för psykiska störningar. Detta kommer att hjälpa oss att klargöra orsakerna till störningen, samtidigt som vi klargör gränserna och överlappningen mellan psykiska störningar. För att förstå psykiska störningar i termer och/eller komponenter av neurobiologi och beteenden, kommer det att vara viktigt att:

Initiera en process för att sammanföra experter inom klinisk och grundläggande vetenskap för att gemensamt identifiera de grundläggande beteendekomponenter som kan sträcka sig över flera störningar (t.ex. verkställande funktion, affektreglering, personuppfattning) och som är mer mottagliga för neurovetenskapliga tillvägagångssätt.

Utveckla tillförlitliga och giltiga mått på dessa grundläggande komponenter i psykiska störningar för användning i grundläggande studier och i mer kliniska miljöer.

Bestäm hela variationsområdet, från normalt till onormalt, bland de grundläggande komponenterna för att förbättra förståelsen för vad som är typiskt kontra patologiskt.

Integrera de grundläggande genetiska, neurobiologiska, beteendemässiga, miljömässiga och upplevelsemässiga komponenterna som utgör dessa psykiska störningar.

Kontrast med DSM

Den 29 april 2013, några veckor före publiceringen av DSM-5 , publicerade NIMH-chefen Thomas Insel ett blogginlägg som var kritiskt mot DSM-metoden och lyfte fram den förbättring som RDoC-projektet erbjuder.

Insel skrev:

Även om DSM har beskrivits som en "bibel" för området, är det i bästa fall en ordbok som skapar en uppsättning etiketter och definierar var och en. Styrkan med var och en av utgåvorna av DSM har varit " tillförlitlighet " – varje utgåva har säkerställt att läkare använder samma termer på samma sätt. Svagheten är dess brist på giltighet . Till skillnad från våra definitioner av ischemisk hjärtsjukdom, lymfom eller AIDS, är DSM-diagnoserna baserade på en konsensus om kluster av kliniska symtom, inte någon objektiv laboratorieåtgärd.

I det inlägget skrev Insel: "Patienter med psykiska störningar förtjänar bättre." Han skulle senare utveckla denna punkt och säga "Jag tittar på uppgifterna och jag är orolig... Jag ser inte en minskning av antalet självmord eller förekomsten av psykisk sjukdom eller något mått på sjuklighet. Jag ser det. inom andra områden inom medicinen och jag ser det inte för psykisk ohälsa. Det låg till grund för min kommentar att människor med psykisk ohälsa förtjänar bättre."

I sitt försök att lösa sina problem med den nya DSM, lanserade NIMH Research Domain Criteria Project (RDoC), baserat på fyra antaganden:

Ett diagnostiskt tillvägagångssätt baserat på biologin såväl som symtomen får inte begränsas av de nuvarande DSM-kategorierna,

Psykiska störningar är biologiska störningar som involverar hjärnkretsar som implicerar specifika domäner av kognition, känslor eller beteende,

Varje analysnivå måste förstås över en funktionsdimension,

Kartläggning av kognitiva, kretslopp och genetiska aspekter av psykiska störningar kommer att ge nya och bättre mål för behandling.

Insel betonade att RDoC inte är utformat som diagnostiska kriterier för att ersätta DSM, utan snarare som ett forskningsramverk för framtida utveckling. Hans argument kretsar kring påståendet att "symptombaserad diagnos, som en gång var vanlig inom andra områden av medicinen, till stor del har ersatts under det senaste halvseklet eftersom vi har förstått att symtom ensamma sällan indikerar det bästa valet av behandling." Som ett resultat av denna position använder NIMH inte längre DSM som kriteriet på vilket de kommer att utvärdera finansieringen av framtida kliniska prövningar.

DSM-forskaren Eric Hollander citerades för att säga "Jag tror att det representerar ett bristande intresse och tro på NIMHs vägnar för DSM-processen och en investering i alternativa diagnostiska system."

En NIMH-beskrivning av RDoC förklarade:

För närvarande är diagnos vid psykiska störningar baserad på kliniska observationer och patienters fenomenologiska symptomrapporter ... Men i förekommande samtida neurovetenskaplig forskning är det nuvarande diagnostiska systemet inte informerat av de senaste genombrotten inom genetik; och molekylär, cellulär och systemneurovetenskap.

RDoC-matris

RDoC-matrisen är ett sätt att organisera de involverade begreppen, med domäner som tabeller, konstruktioner som rader, underkonstruktioner som underrader och analysenheter ofta presenterade som kolumner.

Negative Valence Systems, från och med januari 2022
Konstruera	Molekyler	Celler	Neurala kretsar	Fysiologi	Beteende	Självrapporter	Paradigm
Akut hot (rädsla)	BDNF CCK Kortisol / kortikosteron CRF familj Dopamin Endogen cannabinoid FGF2 GABA Glutamat Neuropeptid S Neurosteroid NMDAR NPY OXE Oxytocin Serotonin Vasopressin	GABAergiska celler Glia Nervcell Pyramidcell	Amg basal aCeN lateral medial ACC rygg- rostral ANS Hej bakdel främre Hy ICM Ins OFC PAG rygg- ventral Pons LC PFC vmPFC (il) dmPFC (pl) LPFC / Ins RPVM	BP EDA EMG ansiktsbehandling Ögonspårning Hjärtfrekvens Pupillometri Andas Svarsnoggrannhet Skrämma sammanhang rädsla förstärkt	Analgesi (minskad smärtuppfattning) Tidig utvecklingsstrategi Undvikande Ansiktsuttryck Frysning Öppet fält Hämmande kontroll Respons tid Riskbedömning Socialt förhållningssätt	Schema för rädslaundersökning SÅPLÖDDER	Beteendemässigt förhållningssätt test CO ₂ utmaningstest Kalltryckstest Rädsla konditionering Främmande tester Triers sociala stresstest
Potentiellt hot (ångest)	Kortisol CRF familj	Hypofysceller _	BNST	ACTH Genomsnittliga kortisolnivåer _ Potentierad skräck	n/a	Ångestkänslighetsindex BIS Rädsla för negativ utvärderingsskala Intolerans mot osäkerhetsskalan Lysdioder	NPU-hotuppgift
Ihållande hot	ACTH CRF HPA- axelhormoner	Hej Microglia prefrontal	Uppmärksamhet nätverk Dysregulation av Amg -reaktivitet Dysregulation av cingulat reaktivitet Vanasystem Striatum Caudate Accumbens Hy kärnor PVT Vaksamhet nätverk	Dysregulerad HPA-axel Felrelaterad negativitet	Anhedoni /minskat aptitbeteende Orolig upphetsning Uppmärksam partiskhet mot hot Undvikande Minskad libido Hjälplöshetsbeteende Ökad konfliktdetektering Ökat uthålligt beteende Minnesupptagningsbrister _ Bestraffningskänslighet	Frågeformulär om barndomstrauma Lysdioder Riskfyllda familjer ANSTRÄNGA TESI Ungdomslivsstressintervju	n/a
Förlust	Androgen CRH Östrogen Glukokortikoidreceptor Inflammatoriska molekyler Oxt ADH	n/a	Amg Nätverk i standardläge DLPFC Vanasystem Striatum Caudate Accumbens Hej Ins OFC Parietal cortex PCC PVN Belöningskretsar vmPFC	ANS HPA neuroimmun Långvarig psykofysiologisk reaktivitet	Amotivation Anhedonia Uppmärksam fördom till negativ valenserad information Gråt Verkställande funktion Skuld Ökat självfokus Förlust av drivkraft Förlustrelevant återkallelsebias Morbida tankar Psykomotorisk retardation Grubbel Sorg Skam Uttag Oroa	Lysdioder ANSTRÄNGA	Sorg som framkallar filmklipp
Frustrerande icke-belöning	Dopamin GABA Glutamat Serotonin Steroider ADH	n/a	Amg Hy LC OFC PAG PNS Septum Striatum	n/a	Relationell och fysisk aggression	Frustrerande icke-belöningsreaktionsunderskala Frågeformulär av dagliga frustrationer	Lab-TAB PSAP

Positiva Valence Systems, från och med januari 2022
Konstruera / Underkonstruktion		Molekyler	Celler	Neurala kretsar	Fysiologi	Beteende	Självrapporter	Paradigm
Belöna lyhördhet	Belöning förväntan	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	Försening av monetära incitament
	Inledande svar på belöning	CREB Endocannabinoider FosB Glutamat Mu och delta opioid Orexin	n/a	Anterior Ins Dorsal ACC LH Medial OFC Nucleus accumbens Ventral pallidum Ventromedial PFC VTA	n/a	Smakreaktivitet	Fullständig subskala av TEPS PANAS (tillståndsversion)	Enkel gissningsuppgift
	Belöna mättnad	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	Mättnadsschema med fast proportion
Belöna lärande	Sannolikhets- och förstärkningsinlärning	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	Driftande dubbelbandit Klassisk konditionering Probabilistisk belöningsuppgift Probabilistisk stimulusvalsuppgift
	Belöningsförutsägelsefel	Dopamin Serotonin	n/a	Amg BG Dorsal ACC Lateral habenula OFC Rostral medialt tegmentum Substantia nigra / VTA Ventral striatum	Kortikala långsamma vågor Hjärtfrekvensförändring _ Hudens konduktans	Målspårning Pavlovianskt förhållningssätt Belöningsrelaterad fortkörning Skyltspårning	Effektiv prognos ASAM skala Äta förväntad inventering Generaliserad skala för förväntad belöning och straff Självrapport om sug TEPS förväntad skala	Drifting Double Bandit Rutledge Passive Lottery Task
	Vana - PVS	Element (korrelater)
Belöningsvärdering	Belöning (sannolikhet)
	Fördröj
	ansträngning

Kognitiva system, från och med januari 2022
Konstruera / Underkonstruktion		Molekyler	Celler	Neurala kretsar	Fysiologi	Beteende	Självrapporter	Paradigm
Uppmärksamhet		Genomförande GABA Glutamat Kontrollera ACh Dopamin Glutamat Histamin Serotonin	Parvalbumin -positiva interneuroner	Balans mellan TPN vs DMN Genomförande lokala kretsinteraktioner pulvinar TRN Kontrollera Amg Stigande/fallande informationsvägar Uppmärksamhetssystem Basala framhjärnans limbiska system Dorsal nätverk Ventralt nätverk	fMRI Sensoriska områden från perifera till centrala Auditivt ERP N1 N2 Neurala svängningar P1 P300 Bearbetar negativitet Visuell ERP N2st Negativitet (SN) Neurala svängningar P300 Urvalsmoduleringar av sensoriska ERP-komponenter Långsamma vågor Perifer fysiologi Pulsretardation Pupillutvidgning	ANT uppgift distraherbarhet Uppmärksamhetsbortfall vs ihållande uppmärksamhet Distraherbarhet Objekt/funktion uppmärksamhet Psykofysik Rumslig uppmärksamhet		Uppmärksam blinkning och psykologisk refraktär period paradigm Blockerade kanalvalsuppgifter Dikotiskt lyssnande distraktionsparadigm (fånga) Paradigm med dubbla uppgifter intermodal selektiv uppmärksamhet rumsliga och icke-spatiala cuing-paradigm tidsserier av svarstider för att extrahera variabilitets- och frekvensdomänanalyser visuell sökning
Uppfattning	Visuell	ACH Katekolaminer GABA Glutamat NMDA Peptider Serotonin	Magnocellulär (icke-linjär förstärkningskontroll) Parvalbumin -positiva interneuroner Parvo Pyramidceller	Subkortikal Koniocellulär Magnocellulär Parvocellulär Kortikal Kortiko-kortikala anslutningar till supra- och infragranulära lager Dorsala/ventrala strömmar Icke-retinogenikulerat SC SCN Lokala kretsar Laterala interaktioner Top-down interaktioner Implicerad i kontextuella och associationsområden (ansvarig för påverkan av rumslig kontext på målbearbetning)	Anpassning / tillvänjning FET aktivering av kortikala regioner ERP- komponenter Ncl Oscillationer (hårbotten EEG , LFP och enstaka /multi-unit inspelning) ssVEP transient VEP	Diskriminering, identifiering och lokalisering Perceptuell inlärning Perceptuell priming Läsning Stimulusdetektering Synskärpa	Perceptuella anomalier av schizofreni och depression	Schema 1: Stadier av syn Tidig syn Lokala beräkningar Retinotopiska representationer Mellansyn Icke-lokala egenskaper för bilder Transformationer bortom retinotopiska representationer Senseende representationer av externa objekt Schema 2: Vanligt använda forskningsparadigm Maskering bakåt Biologisk rörelsebearbetning Bistabilitet Koherent rörelse Konturintegration/interpolation Kontrastkänslighet Crossmodalitetsparadigm Identifiering av känslouttryck Ansiktsidentifiering Figur mark Sidoförenkling Multistabilitet Objektuppfattning Objektigenkänning/perceptuell stängning/perceptuell organisation Parallell/seriell sökning Läsning Vernier diskriminering Mottaglighet för visuell illusion Andra system Action-Perception loopar Återträdande bearbetning
	Auditiv	Element (korrelater)
	Lukt / Somatosensorisk / Multimodal	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a	Manipulering av ISI och/eller intensitet Luktidentifiering
Deklarativt minne		Element (korrelater)
Språk
Kognitiv kontroll	1 av 2: Val av mål ; Uppdatering, representation och underhåll
	2 av 2: Val av mål; Uppdatering, representation och underhåll
	1 av 2: Svarsval ; Hämning/Undertryckning
	2 av 2: Svarsval; Övervakning av hämning/dämpning av
	prestanda
Fungerande minne	Aktivt underhåll
	Flexibel uppdatering
	Begränsad kapacitet
	Interferenskontroll	D1 D2 Dopamin GABA Glutamat	Calbindin Calretinin Distinkta typer av hämmande neuroner Parvalbumin	DLPFC PFC -parietal-cingulate-dorsal Th -dorsal striatum	Neurala vågor Delta Gamma Theta	n/a	n/a	Komplexa spann uppgifter Försenad matchning till icke-prov Försenad match till prov Håll koll på uppgiften Bokstavsminne/löpminne Bokstavsnummersekvensering n -tillbaka Självbeställd peka Enkla spannuppgifter Sternbergs föremålserkännande

Sociala processer, från och med januari 2022
Konstruera / Underkonstruktion		Molekyler
Tillhörighet och anknytning		Element (korrelater)
Social kommunikation	Mottagning av Ansiktskommunikation
	Produktion av ansiktskommunikation
	Mottagning av icke-ansiktskommunikation
	Produktion av icke-ansiktskommunikation
Perception och förståelse av jaget	Byrå
Perception och förståelse av jaget	Självkännedom
Uppfattning och förståelse för andra	Animation Perception
	Handling Perception
	Förstå mentala tillstånd

Arousal and Regulatory Systems, från och med januari 2022
Konstruera	Molekyler	Celler	Neurala kretsar	Fysiologi	Beteende	Självrapporter	Paradigm
Upphetsning	ACh CRF Cytokin Dopamin GABA Ghrelin Glutamat Histamin OXE Leptin NPY NE/NA Opioid Oxt Serotonin ADH	Basala kärnor i framhjärnan aCeN Dorsal raphe Hy LH periferisk dorsomedial LDT LC PPT TMN Ventralt tegmentalt område	Basala kärnor till kortikala kretsar Kolinerga & monoaminerga kärnor / projektioner aCeN till monoaminerga och basala kolinerga kärnor i framhjärnan hjärnstammsprojektioner till basal framhjärna kärnprojektioner till Th och kortikal projektioner till mellanhjärnan och Pn ömsesidig projektion Cirkadian och sömnrelaterade kretsar modulerar och moduleras av upphetsning Kortikala kretsar fronto-insular område 32 Hy till talamus och kortikala kretsar Ömsesidiga Hy Ömsesidig NTS - aCeN	EEG EMG ERP fMRI Neural aktivitet Könsspecifika skillnader i upphetsning Autonom BP Andas EDA Hjärtfrekvens Pupillstorlek HPA-axel ACTH CRF Glukokortikoid	Affektiva tillstånd Agitation Kognition Emotionell reaktivitet Blinkning Motiverat beteende Motorisk aktivitet Sensorisk reaktivitet Skrämma Vakna	ADACL POMS arousal subscale Självutvärderingsdocka	Hjärtets pre-ejektionsperiod EDA HRV Psykomotorisk vaksamhetsuppgift Pupillometri
Dygnsrytmer	Serotonin Inmatning Dopamin GABA Glutamat Melanopsin NPY PACAP SP SCN synkroniserings- och moduleringsagenter ADH Calbindin läger cGMP NEJ Steroider VIP Produktion ADH Kortisol GABA Melatonin VIP	Fibroblast ipRGC Medium taggig neuron Pars tuberalis celler Pinealocyt Stavar och kottar SCN "klock" celler	Inmatning Raphe till SCN- projektion retinal cell RHT retinogenikulat trakt Produktion BL / Hej central utökad Amg ( aCeN / BNST ) HPA-axel neuroendokrina cellgrupper Hy OX projektioner PVN, DMH , subparaventrikulär zon, PVT SCN / PVN / SCG / pineal SNS / PNS Inneboende i SCN SCN kärna/skal Säsongsbetonad SCN / PVN / SCG / pineal	Genexpression Neural aktivitet Neurotransmittor	Körreglerat beteende Lokomotorisk aktivitet Maskering Neurobeteendefunktion Sömnklassat och vaket beteende Sova vakna	Dagboksbaserade mått på daglig regelbundenhet/rytmicitet (t.ex. Social Rhythm Metric) Enkät morgon–kväll Munich Chronotype Questionnaire Fas, dygnspreferens, kronotyp (t.ex. Horne-Ostberg, CTQ) Sömnighet, vakenhet, välbefinnande, humör	DLMO (fasuppskattning) Längsgående aktigrafi Genetiska tillvägagångssätt genomomfattande associationsstudie kandidatgen epigenomik dygnsgenomik (temporalt genuttryck) mutagenes geninriktning kvantitativa egenskapslokus
Sömn-vakenhet	ACh Adenosin CRF Cytokin Dopamin GABA Galanin Glutamat Histamin OXE NE/NA NPY Serotonin ADH	AH och basal framhjärna Hjärnbalk LC Raphe LDT / PPT VTA HACER Hy PHR ( TMN ) Th MD Rt	NREM-sömn ; framhjärnan basal framhjärna och AH- projektioner till upphetsningsfrämjande cellgrupper thalamokortikal kanal REM-sömn ; hjärnstammens mesopontinkärnor Vakenhetsarousal och Circadian Rhythms- kretsar bidrar också till vakenhet	Hjärnans metaboliska aktivitet Kapacitet för vakenhet under låg stimulering EEG sömnspindel långsam våg thetavåg EMG EOG NREM-sömn och REM-sömn Fysiologiska mått på sömnighet, homeostatisk sömndrift under uppvaknandet Könsspecifik sömnfysiologi Sömnhormoner Sömnfördröjning Temporell och topografisk organisation av... homeostatisk sömndrift under sömnen sömndynamik Vakenhet	Mellanliggande/blandade sömn-vakna tillstånd Viloaktivitetsmönster Tröskel för sensorisk upphetsning Sova samsova förlust och mättnad tröghet motoriska beteenden könsspecifikt beteende timing och variation Sömnberoende neurobeteendefunktioner Vakenhet	Vakenhet Drömrapport Trötthet Svårighetsindex för sömnlöshet Sömnkvalitet , återställande, kvantitet Sovtiming Sömnmodulerade symtom Sömnighet Specifika sömnsymptom	Fingerknackande motorsekvensuppgift Latens till ihållande sömn Testning av flera sömnlatenser Icke-REM-sömn EEG långsam vågaktivitet Sömnspindel Total sömntid Vakentid efter sömnstart

Sensorimotor Systems, från och med januari 2022
Konstruera / Underkonstruktion		Molekyler	Celler	Neurala kretsar	Fysiologi	Beteende	Självrapporter	Paradigm
Motorisk handling	Handlingsplanering och urval	n/a	n/a	Parietal cortex sämre bakdel Premotorisk cortex STS SMA korrekt	n/a	Apraxi konceptuella idémässigt ideomotor lem kinetisk	n/a	Gå-innan-du-vet
	Sensorimotorisk dynamik	n/a	Granulceller Purkinje-celler	BG Cerebello-olivary-pontine komplex Lilla hjärnan Parietal cortex Somatosensorisk cortex Substantia nigra Th	Kort afferent hämning	Dyspraxi Hyposensitivitet Svaghet	n/a	Sensorisk motorisk anpassningsuppgifter
	Initiering	n/a	n/a	BG Dorsal cingulat SMA korrekt	n/a	Apati Katatonisk stupor Negativa symptom Psykomotorisk retardation Stamning	Lille Apathy Rating Scale	Libets tidsmässiga dom
	Avrättning	n/a	Alfa motoriska neuroner Betz-celler Pyramidceller	Efferenta och afferenta spinala och perifera vägar Motorisk cortex	Bereitschaftspotential Excitabilitet i kortikospinalkanalen Hoffmanns reflex Rörelserelaterade kortikala potentialer Användningsberoende plasticitet	Aktivitetsnivå Ehlers-Danlos syndrom Psykomotorisk retardation	n/a	Motorn framkallade potentiell latens
	Hämning och uppsägning	Dopamin GABA NE/NA	Intrakortikala hämmande interneuroner Striatala interneuroner	ACC BG Lilla hjärnan DLPFC FEF IFG IPL Lateral premotorisk cortex Mid- CgG PCC SMA korrekt Pre-SMA SPL	Kortikal hämning Oscillerande rytmer Prepulshämning	Aktivitetsnivå Automatisk lydnad Catatonia orörlighet ritualer negativism Uthållighet Stereotypi Tics Användningsbeteende	n/a	Stopp-signal reaktionstid
Byrå och ägande		n/a	Spegelneuron	Lilla hjärnan Corpus callosum IPL Sensorimotor Th S1 SMA korrekt Pre-SMA	Eference kopia Beredskapspotential	Alien hand syndrom Funktionell rörelsestörning Försummelse Uppfattning om extern kontroll Stereotypi Tic	n/a	n/a
Vana - Sensorimotorisk		Dopamin GABA Glutamat Serotonin	n/a	PtA Sensorimotor- BG	n/a	Tvångsmässigt beteende Stereotypi	Rush videobaserad tic-värderingsskala Yale Global Tic Severity Scale	2-stegs uppgift
Medfödda motoriska mönster		n/a	n/a	Hjärnbalk Hy Motorisk cortex Occulomotorisk system	Korneal reflex	Disinhibition av tidiga motoriska reflexer Inkontinent påverka Skrämma Stereotypi	n/a	n/a

Domänerna är trevande: "Det är viktigt att betona att just dessa domäner och konstruktioner helt enkelt är utgångspunkter som inte är definitiva eller konkreta." Dessutom har subkonstruktioner lagts till vissa konstruktioner. Till exempel visuell perception, auditiv perception och lukt/somatosensorisk/multimodal perception som subkonstruktioner av perceptionskonstruktionen.

Metodik

RDoC-metoden skiljer sig från traditionella system med diagnostiska kriterier.

Till skillnad från konventionella diagnostiska system (t.ex. DSM) som använder kategorisering, är RDoC ett "dimensionellt system" - det förlitar sig på dimensioner som "spänner över intervallet från normalt till onormalt."

Medan konventionella diagnostiska system stegvis reviderar och bygger på sina redan existerande paradigm, "är RDoC agnostiker mot nuvarande sjukdomskategorier." Officiella dokument förklarar denna funktion och skriver: "Istället för att börja med en sjukdomsdefinition och söka dess neurobiologiska grundval, börjar RDoC med nuvarande förståelser av beteende-hjärna relationer och kopplar dem till kliniska fenomen."

Till skillnad från konventionella diagnostiska system, som vanligtvis förlitar sig på enbart självrapportering och beteendeåtgärder, har RDoC-ramverket det "uttryckliga målet" att ge utredare tillgång till ett bredare utbud av data. Förutom självrapporteringsmått eller mått på beteende, innehåller RDoC också analysenheter utöver de som finns i DSM – vilket gör att RDoC kan informeras av insikter i gener, molekyler, celler, kretsar, fysiologi och storskaliga paradigm. Tidiga datadrivna tillvägagångssätt för RDoC-baserade kontinuerliga transdiagnostiska psykiatriska fenotyper förutsäger klinisk prognos över diagnos och har genetiska korrelationer som inte bara i kliniska populationer.

Vidare läsning

Aragona, Massimiliano (juni 2014). "Epistemologiska reflektioner om krisen i DSM-5 och RDoC-projektets revolutionära potential" ( PDF) . Dialoger i filosofi, mental- och neurovetenskap . 7 (1): 11–20.
Cuthbert, Bruce N. (mars 2015). "Forskningsdomänkriterier: mot framtida psykiatriska nosologier" . Dialoger i klinisk neurovetenskap . 17 (1): 89–97. doi : 10.31887/DCNS.2015.17.1/bcuthbert . PMC 4421905 . PMID 25987867 .
Elvevag, Brita; Cohen, Alex S.; Wolters, Maria K.; Whalley, Heather C.; Gountouna, Viktoria-Eleni; Kuznetsova, Ksenia A.; Watson, Andrew R.; Nikodemus, Kristin K. (september 2016). "En undersökning av språkkonstruktionen i NIMH:s forskningsdomänkriterier: Dags för rekonceptualisering!" . American Journal of Medical Genetics. Del B, Neuropsykiatrisk genetik . 171 (6): 904–19. doi : 10.1002/ajmg.b.32438 . PMC 5025728 . PMID 26968151 .
Jayson, Sharon (12 maj 2013). "Böcker spränger ny version av psykiatrins bibel, DSM . " USA idag .
Ledford, Heidi (10 maj 2013). "Psykiatris ramverk syftar till att reformera den diagnostiska doktrinen" . Naturnyheter . doi : 10.1038/nature.2013.12972 . S2CID 155460415 .
Morris, Sarah E.; Cuthbert, Bruce N. (mars 2012). "Forskningsdomänkriterier: kognitiva system, neurala kretsar och beteendedimensioner" . Dialoger i klinisk neurovetenskap . 14 (1): 29–37. doi : 10.31887/DCNS.2012.14.1/smorris . PMC 3341647 . PMID 22577302 .

externa länkar

NIMH-sida på RDoC
"Mot en ny förståelse av psykisk ohälsa" ett TED-föredrag som hålls av chefen för National Institute of Mental Health Thomas R. Insel
Videointroduktion till RDoC av NIMH