Lista över provinsnamnetymologier i Filippinerna
Provinserna i Filippinerna är främst uppkallade efter geografiska särdrag som floder och öar, efter rik flora och fauna, efter etniska grupper eller individer, eller bär ett namn av äldre lokalt ursprung .
Vägbeskrivning på spanska
Vissa provinser har prefix/suffix med ett spanskt ord som betecknar en av de fyra kardinalriktningarna . Dessa är:
- Spanska : Norte , lit. 'Nord'
- Spanska : Sur , lit. 'Södra'
- Spanska : Orientalisk , lit. "öst"
- Spanska : Occidental , lit. "väst"
Provinsnamn
- abra , spanska : abra , lit. 'glipa; öppning'. Ursprungligen det område som på spanska hette : El Abra de Vigan , lit. "The Gap of Vigan", hänvisade bara till den smala men iögonfallande klyftan längs den malaysiska (Ilocos) bergskedjan genom vilken floden Tineg har klippt en utgång. Detta topografiska särdrag, som nu kallas Banaoang Gap, ligger sydost om staden Vigan , där Quirino-bron nu ligger; den fungerar som den naturliga ingången till det bördiga Tinegflodens bassäng. Med tiden förkortades frasen, och området som Abra hänvisade till utökades till att omfatta större delen av höglandets territorium som dränerats av Tinegfloden mellan Malayan Range och Cordillera Central , och bebott av Itneg .
Agusan ( del Norte och del Sur )
- agusan , Manobo för "där vattnet rinner", hänvisar till floden som nu bär detta namn .
- akean , Akeanon för "där det kokar eller skummar", som beskriver vattenflödet av Aklanfloden vid grunda områden nära dess mynning, där Kalibo ligger, särskilt under torrperioden. Aclán var det ursprungliga namnet på Kalibo, och floden var i tidiga spanska berättelser känd som spanska : El Río de Aclán , lit. " The River of Aklan ". Det spanska erans territorium som täckte floddalen kallades också Aclán men efter följande uppdelningar döptes om till Calivo . Efter separationen av den Akeanon -talande delen av Capiz 1956, återuppstod Aclán (stavad i filippinsk ortografi som Aklan ) som namnet på den nya provinsen, och Kalibo utsågs till dess huvudstad.
- Från tidig modern filippinsk spanska : Albay , lit. 'The Bay', sammansatt av den spanska artikeln , spanska : Al , lit. 'The', och spanska : baye , som var en gammal variant av stavning av spanska : bahía , lit. ' vik (geografiskt särdrag)', hänvisar till Albaybukten som i längre föråldrade variantnamn, spanska : La Baye la baye , lit. "Bayebukten" eller spanska : Bay la Bay , lit. "Bay of Bay" som i Olivier van Noorts karta från 1602 över La Baye la baye ( Albay-bukten , av moderna Legazpi City ), där den första bukten eller viken är den gamla varianten av stavning av spanska : bahía , lit. ' vik (geografiskt särdrag)', men den andra viken eller viken hänvisar till dess ursprungliga härledning från centrala Bikol : Baybay , lit. "strand" syftar ursprungligen på Albays (nuvarande Legazpi City ) stränder, där den slutligen förenklades eller förkortades till bara sin nuvarande form för att undanröja all förvirring. Namnet syftade ursprungligen på kustbebyggelsen Sawangan , nu hamndistriktet i Legazpi City . Med tiden applicerades namnet också senare på den provins över vilken staden Albay (nuvarande Legazpi City) fungerade som huvudstad.
- Spansktalande form av ordet hamtik , Kinaray-a för en art av stora röda myror som finns i överflöd i staden Hamtic (tidigare återgiven som Antik på spanska), som fungerade som den första huvudstaden i provinsen. Som med många andra provinser som skapades under den spanska kolonialtiden användes namnet på huvudstaden på hela provinsen.
- apa'yaw , ett ord på olika Cordilleran-språk som betyder "omkörning", med hänvisning till den snabbt strömmande floden som dränerar den bergiga terrängen som bebos av den etniska gruppen Isneg . Bland Isneg hänvisar apa'yaw endast till huvudgrenen av de övre delarna av Apayao-Abulug River- systemet, och endast de som bor längs den delen av flodbassängen kallas i-apa'yaw ("från Apa'yaw "). Apa'yaw som en appellation för hela den etniska gruppen är därför en exonym ; Isneg är endonymen . Apayao (med stavningen återgiven i enlighet med spansk ortografi ) var namnet på den Isneg-majoritetsdelprovins som grundades 1907.
- Spanska förnamn. Provinsen namngavs för att hedra Aurora Quezon , fru till president Manuel Quezon , som i sin tur föddes i staden Baler , nu provinsens huvudstad. Aurora i sig är det latinska ordet för "gryning".
- basilan , ett inhemskt ord som möjligen betyder "vattenvägen in i det [öppna] havet," hänvisar till den vattenmassa som förbinder Suluhavet med Morobukten och Celebeshavet . De första spanska redogörelserna för området kallar provinsens huvudö Tagima (stavad olikt Taghima , Taguina , Tagliman och Taguima ), även om sundet som skiljer denna ö från Mindanao redan var känt som Basilan . Med tiden började namnet på den strategiska vattenvägen tillämpas på ön som ligger på andra sidan sundet, mitt emot det spanska fortet vid Samboangan .
- Sammandragning av basih balan , Bahasa Sūg för "magnetiskt järn", som syftar på de rika järnmalmsfyndigheter som finns på ön som nu bär dess namn , efter vilken provinsen fick sitt namn.
- Utvecklad form av batan , ett ord av obskyrt ursprung, som var det inhemska namnet för landet över vattnet från Maragondon , som också i tidiga spanska berättelser återges som Vatan . Benämna batang har besläktade över olika austronesiska språk , mestadels är ett ord som betyder "huvuddelen av något," såsom "stammen" eller "kroppen" (se Batangas nedan). På en mer abstrakt nivå betyder termen "det viktigaste eller mest framstående". Reflexer av batang i vissa austronesiska språk ger också stöd till den möjliga tolkningen "landbro", med tanke på termens användning relaterad till långsträckta, stamliknande former. Användningen av batan för provinsens halvö med samma namn kan därför relateras antingen till: 1) dess iögonfalllighet inom Manila Bay- området, med tanke på den topografiska framträdandet av dess två höga toppar ( Mount Natib och Mount Mariveles som dominerar ingången till Manila Bay), eller 2) dess långsträckta form och topografi, som var resultatet av att en platå bildades mellan de två ovannämnda vulkaniska topparna (se Batanes nedan för en liknande tolkning).
- Spansktalande och pluraliserad form av vatan , det inhemska namnet för provinsens huvudö , av obskyrt ursprung, liknande Bataans etymologi ovan. Benämna batang har besläktade över olika austronesiska språk , mestadels är ett ord som betyder "huvuddelen av något," såsom "stammen" eller "kroppen" (se Batangas nedan). På en mer abstrakt nivå betyder termen "det viktigaste eller mest framstående". Reflexer av batang i vissa austronesiska språk ger också stöd till den möjliga tolkningen "landbro", med tanke på termens användning relaterad till långsträckta, stamliknande former. Användningen av batan för provinsens ö med samma namn kan därför relateras antingen till: 1) dess iögonfallighet inom dess omedelbara ögrupp, givet den topografiska framträdandet av dess två höga toppar (berget Iraya och berget Matarem), eller 2) dess långsträckta form och topografi, som blev resultatet av att en platå bildades mellan de två tidigare nämnda vulkantopparna. Provinsen och ögruppen fick sitt namn efter den pluraliserade versionen av Batan , eftersom denna ö fungerade som det politiska och ekonomiska centrumet.
- Spansk pluralform av tagalogen uttrycker batang , som betyder "logga," i hänvisning till stammarna av loggade träd som brukade flötas nerför floden Calumpang som rinner genom staden (nu staden) Batangas . Ursprungligen hänvisade namnet bara till staden, men som med många andra provinser som skapades under den spanska kolonialtiden tillämpades huvudstadens namn på hela provinsen. Andra tidigare namn på provinsen som återspeglade platsen för den administrativa huvudstaden inkluderar Balayan , Bombon (en bosättning vid stranden av vad som nu är Taal Lake förstört av vulkanutbrott och senare återupprättat som staden San Nicolas ), och Comintan ( efter bosättningen Kumintang, nu en del av Batangas City).
- Hispanicized rendering av benget , Kankanaey ord för "kant." Detta var det ursprungliga namnet på bosättningen vid kanten av ett träsk som bildas av Balilifloden som översvämmar den platta dalbotten. Benget lånade så småningom sitt namn till den sumpiga dalen (som sedan har omvandlats för jordbruksproduktion och nu är känd som La Trinidad Valley), såväl som den spanska eran comandancia och provinsen från den amerikanska eran som administreras från den.
- biliran , ett Waray -ord som betyder "kant" eller "något som bildar hörn eller spetsar," troligtvis med hänvisning till den sandiga punkten (nu kallad Inagawan eller Banderahan) vid mynningen av vad som nu är Caraycarayfloden. Bosättningen nära denna sandiga punkt fick också namnet Biliran , och den blev poblacion (administrativt centrum) för pueblon med samma namn 1712. Ön från vilken den nuvarande provinsen har fått sitt namn mer utbrett började kallas Biliran efter etableringen av pueblon , som ersätter det gamla namnet Panamao som hänvisade till öns en gång aktiva huvudvulkan . Den ursprungliga Biliran poblacion var en blomstrande bosättning för skeppsbyggnad som producerade galjoner på 1600-talet. Den decimerades av Moro -räder 1754 och övergavs; det som återstod av den ursprungliga poblacion är nu känt som Sitio Ilawod i Barangay Caraycaray, Municipality of Naval . En ny poblacion överfördes så småningom till en kulle längre söderut, i vad som nu är Barangay Hugpa, kommun Biliran , någon gång mellan 1765 och 1775; denna nya poblacion övergavs också och kustbebyggelsen vid foten av kullen blev så småningom den moderna poblacion i kommunen som behöll Biliran -namnet .
- Spansktalande återgivning av bo-ol , namnet på platsen för blodpressen ( sanduguan ) mellan den infödda kungen Rajah Sikatuna och den spanska erövraren Miguel López de Legazpi , vilket i sin tur kan ha härletts från den lokala termen för en viss typ av litet taggigt träd. Ön fick sitt namn efter denna bosättning, nu en barangay i Tagbilaran City , provinsens huvudstad; provinsen fick i sin tur sitt namn efter denna huvudö .
- bukidnon , Cebuano för "bergets folk", med hänvisning till de inhemska stammarna som bor i det centrala Mindanaos högland. Tidiga spanska berättelser ger namnet på dessa stammar som Buquidnones eller Monteses de Mindanao ("bergsfolket på Mindanao"). Bukidnon blev så småningom namnet som applicerades på det territorium de bebodde, som blev en underprovins 1907 och en provins 1914.
- Journalisten Robby Tantingco antar att namnet på platsen förmodligen var en spansktalande form av ordet burakan , Tagalog eller Kapampangan för "lerig plats", med hänvisning till de sumpiga förhållandena i vad som nu är staden Bulakan , den tidigare huvudstaden i provinsen. som nu bär sitt namn.
- Spansktalande form av ordet kagayan , en infödd term som betyder "ställe nära eller på en flod", med rotordet kagay som har besläktade ord i många austronesiska språk som en term för "flod", som syftar på huvudfloden i nordöstra Luzon . Tidiga spanska konton kallar konsekvent floden och den omgivande landsbygden Cagayan eller Cagaian , vilket gör folketymologin katagayan ("ställe av tagay- träd") felaktig.
- Pluralform av det spanska ordet camarín , termen som används av spanjorerna för att hänvisa till förvaringsbodarna ( kamalig ) som fanns i överflöd på den bördiga och tätbefolkade Bicolflodens slätt i vad som nu är Naga City och centrala Camarines Sur .
- Spansktalande förvanskning av ordet kamanigin , ett lokalt ord av obskyrt ursprung, återgivet i tidiga spanska berättelser som Camaniguin , kanske härlett från Manobo-ordet för "att klättra" (och i förlängningen "hög höjd") som hänvisar till de höga bergen i ön. En annan möjlig betydelse är "pratig", som ett erkännande av framträdandet av öns höga berg när de ses vid horisonten.
- Hispanicized form av kapid , en Capiznon- term för de genomskinliga skalen som kommer från en art av tvåskaliga pärlostron, som hittades i överflöd i den kustnära bosättningen som tidigare bar detta namn, som fungerar som provinshuvudstad. Dialektala variationer inom det spanska språket ledde till att det ursprungliga platsnamnet återgavs till Capiz , med z: et ursprungligen uttalat som /θ/, som th i det engelska ordet "this". Termen för pärlskalen uttalas nu /kapis/ på modern filippinska som ett resultat av att man uttalar z:et i "Capiz" som s .
- Hispanicized och pluraliserad form av katanduan , Bikol för "plats rikligt med tandoträd ", hänvisar till överflöd av sådana träd på ön.
- Hispanicized form av kawit eller korruption av kalawit , tagalog ord för "krok," med hänvisning till den lilla krokformade halvön som sticker ut i Manila Bay . Namnet gällde ursprungligen bara halvön ( Cavite La Punta , nu Cavite City ) och det intilliggande kustområdet på fastlandet ( Cavite Viejo , nu Kawit ). Cavite City brukade fungera som huvudstad i provinsen fram till 1954, och som med många andra provinser som organiserades under den spanska kolonialtiden, tillämpades huvudstadens namn på hela provinsen.
- Spansktalande korruption av sugbu , Cebuano för "att gå på grunda vatten", hänvisar till de grunda genom vilka man var tvungen att vada för att nå torrt land från hamnen i staden som nu bär dess namn . Tidigare latinamerikanska varianter av bosättningens namn inkluderar Zubu och Çubu . Som med många andra provinser som organiserades under den spanska kolonialtiden tillämpades huvudstadens namn på hela provinsen.
- Hispanicized form av kuta watu , Maguindanaon för "stenfort," hänvisar till ett verkligt stenfort som stod på Tantawan (nu Pedro Colina) Hill, runt vilket växte bosättningen som så småningom blev huvudstad i den odelade provinsen. Efterföljande uppdelningar och skapandet av nya provinser har resulterat i att både North Cotabato och South Cotabato utövar jurisdiktion långt från sin stad med samma namn.
Davao ( de Oro , del Norte , del Sur , Occidental och Oriental )
- Spansktalande form av Bagobo -ordet dabo , som betyder "att falla", anspelande på höjden som floden som nu bär namnet genomgår på sin väg från berget Apos sluttningar till havet. Ett besläktat ord i det närliggande Obo-språket , davoh , betyder "bortom de höga markerna" (dvs. låglandet). Boplatsen vid mynningen av denna flod kallades också Dabu ; ett dokument från 1628 återger det ursprungliga namnet i holländsk ortografi som Daboe . Platsnamnet återgavs senare i spansk ortografi som Dávao , och denna bosättning lånade ut sitt namn till det spanska erans militärdistrikt och, senare, provinsen från den amerikanska eran, där den tjänade som huvudstad.
-
de oro , spanska för "av guld", hänvisar till rikligt guld som finns i provinsen Davao de Oro .
- Davao de Oro var känd som Compostela Valley tills en folkomröstning som hölls i december 2019 döpte om den. Detta namn kommer från dess främsta topografiska särdrag, dalen (även kallad Monkayo-dalen) där staden Compostela ligger. Stadens namn i sin tur kan ha kommit från staden Santiago de Compostela i regionen Galicien i Spanien , födelseplatsen för en spansk munk som besökte dalen.
-
de oro , spanska för "av guld", hänvisar till rikligt guld som finns i provinsen Davao de Oro .
- dinagat , Cebuano för "av havet", hänvisar till ön där större delen av provinsen ligger, eller staden som var den första kommunen som etablerades i området.
- Spansktalande korruption av himal-us , det inhemska namnet på provinsens huvudö , av okänd etymologi. Tidiga spanska berättelser återger namnet på ön i spansk ortografi som Ymaraes eller Ymaras .
- Spansktalande korruption av i-pugo , Ifugao för "av kullarna" eller "jorden", båda hänvisar till den etniska gruppen och riset som överlämnats till dem av guden Matungulan, enligt myten. Provinsen fick sitt namn efter den etniska gruppen, som utgör majoriteten av dess befolkning.
- Hispanicized och pluraliserad korruption av i-lokong , Ilokano för "av låglandet", hänvisar till invånarna i den smala kustslätten längs nordvästra kusten av Luzon . Denna term står i kontrast till en annan vanlig etnonym, i-golot ("av bergen"), som beskriver invånare i höglandsområdena i norra Luzon . Yloco var den tidiga latinamerikanska tolkningen av denna term, och med tiden blev pluralformen Ylocos , senare stavat som Ilocos , utbredd.
- Hispanicized korruption av iron-irong , Hiligaynon för "näsa-liknande", hänvisar till formen på deltat som bildas av vad som nu kallas Iloilo och Salog Rivers där bosättningen med samma namn frodades. Namnet gällde ursprungligen bara staden (nu stad) Iloilo (återgiven i spansk ortografi som Yloylo eller Yloilo ), som fungerar som huvudstad i provinsen. Som med många andra provinser som organiserades under den spanska kolonialtiden tillämpades huvudstadens namn på hela provinsen.
- Spanska förnamn. Provinsen fick sitt namn efter Isabella II , den regerande drottningen av Spanien vid tiden för provinsens skapelse 1856. "Isabela" i sig är den spanska besläktningen av Elizabeth , slutligen härledd från hebreiskan אֱלִישֶׁבַע Elisheva , som på olika sätt betyder "Min Gud är en ed" eller "Min Gud är överflöd", "Gud är tillfredsställelse" eller "Gud är perfektion."
- kalingga , ett ord som betyder "fiende" som används av många Cagayan Valley- stammar (som Gaddang och Ibanag ) för att hänvisa till vilken fiendestam som helst. Framställd i tidiga spanska konton som Calingas och i amerikanska konton som Caylingas , blev etnonymen mest associerad med folket som bebor högländerna längs Little Cagayan River (Río Chico de Cagayan) . Trots att det var en exonym - ett namn som getts till den etniska gruppen av utomstående - hette subprovinsen där de utgjorde majoriteten Kalinga vid dess etablering 1907. Den nuvarande stavningen härrör från det inhemska ordets återgivning i enlighet med filippinsk ortografi .
- la unión , spanska för "unionen", som syftar på sammanslagning av städer från södra Ilocos Sur och nordöstra Pangasinan som resulterade i skapandet av provinsen den 2 mars 1850.
- laguna , spanska för "sjö" eller "lagun", som syftar på den stora sötvattensmängden i Laguna de Bay ( spanska : Laguna de Bay , lit. 'Lake of Bay ') som fick sitt namn efter provinsens första huvudstad, staden of Bay (uttalas "BA‧I"). Tjugo av provinsens 30 städer gränsar till sjön.
Lanao ( del Norte och del Sur )
- Hispanicized form av ranaw , Maranao för "sjö", hänvisar till sjön som ligger i mitten av platån som omfattade större delen av territoriet i den gamla provinsen Lanao.
Leyte (och södra Leyte )
- Spansktalande korruption av Waray -frasen hira Iti / Ete ("tillhör Iti / Ete"), eller hej Rayti / Rayte ("det är Rayti / Rayte"), som hänvisar till styret av en individ som heter antingen "Iti"/"Ete" " eller "Rayti"/"Rayte" över vad som förr var bland de mest betydande bosättningarna längs öns norra kust, där en stor flod mynnar ut i en liten vik. Stadens namn antecknades i en tidig spansk redogörelse av jesuitprästen Juan Jose Delgado som Hiraete eller Hiraite . Andra namn på Leyte Island i tidigare spanska berättelser inkluderar Tandaya (efter den mäktiga hövdingen som styrde en betydande del av ön) och Abuyo (efter den första betydande bosättningen som spanjorerna mötte under de första dagarna av utforskning ).
Maguindanao ( del Norte och del Sur )
- Hispanicized rendering av magindanaw , Maguindanaon för "det som har lidit översvämning," hänvisar till översvämningsslättarna i centrala Mindanao som säsongsmässigt översvämmas av Mindanao River , där mycket av provinsens territorium ligger.
- Spansktalande korruption av malindig eller malindug , tagalog för "lång och elegant", hänvisar till den högsta toppen på ön . Andra latinamerikanska varianter av namnet inkluderar Malindic , Malinduc och Marinduc .
- Vissa tidiga konton registrerar namnet på provinsens huvudö som Masbat . Detta kan vara baserat på masibát , ett inhemskt ord för "rikligt med lansar", kanske med hänvisning till öns välbeväpnade invånare; eller på masabat , Bikol för "att mötas längs vägen", anspelar på den strategiska positionen för staden (nu stad) som bär namnet, såväl som ön uppkallad efter den, inom gamla filippinska sjöfartsrutter.
- Andra tidiga konton registrerar öns namn som Masbad , vilket kan vara baserat på Masibad . I Bikol betyder detta ord "att passera från ände till ände", och anspelar därmed på öns långsträckta form; i Waray betyder detta ord "uppslukare", anspelande på öns en gång krokodilangripna floder.
Mindoro ( västerländska och orientaliska )
- Hispanicized form av minolo eller mintolo , lokala ord av nu oigenkännlig betydelse, som hänvisar till namnet på Mindoro Islands främsta handelsstad under den tidiga spanska kolonialtiden. Termen minolo kan möjligen relateras till minuro , en gammal hiligaynon term som betyder "bosättning" eller "där det finns ett överflöd" (från grundordet duro , som betyder "överflöd" eller "överflöd"). Minolo lokaliserades på den nordliga kusten av ön, vänd mot Luzon , och är för närvarande en sitio i kommunen Puerto Galera , som tidigare fungerade som huvudstad i Mindoro-provinsen . Dokument skrivna på tagalog så sent som på 1700-talet hänvisade fortfarande till ön som Minolo. Ett populärt (men felaktigt) ursprung för namnet, mina de oro ( spanska för "guldgruva"), var resultatet av att spanjorerna gav mening åt en fras som de kunde känna igen, trots att det inte fanns någon större guldgruvindustri. eller finns på ön.
Misamis ( västliga och orientaliska )
- Den odelade provinsen Misamis fick sitt namn efter sin tidigare huvudstad, staden Misamis (nu Ozamiz City ). Själva ordet misamis är av obskyrt ursprung, men syftade ursprungligen bara på den strategiska biten av platt mark (Misamis Point) som vaktar ingången till Panguil Bay där den spanska militären etablerade ett stenfort 1756. Bosättningen som växte runt fortet också tog namnet Misamis . När det spanska erans militärdistrikt som täckte Mindanao Islands kristnade norra stränder skapades på 1700-talet, administrerades det till en början från denna stad, och distriktet fick därför också namnet Misamis , även efter att huvudstaden senare överfördes till de mer centralt beläget Cagayan .
- Folketymologier som förklarar ursprunget till namnet inkluderar: misa-misa , en fras som infödingarna använde i början av kristnandet av den nordliga kusten av Mindanao för att välkomna präster som besökte området för att fira mässa; och kuyamis , Subanon för en mängd söt kokosnöt som brukade vara infödingarnas föda.
- Från det engelska ordet berg . Namnet "bergprovinsen" användes först under den amerikanska perioden för att hänvisa till det stora bergiga området i norra Luzon-höglandet som också inkluderade de nuvarande provinserna Apayao , Benguet , Ifugao och Kalinga . Sub-provinsen Bontoc (som också betyder "berg" på Bontoc-språket ) behöll namnet "Mountain Province" efter att den upphöjdes till status som en fullfjädrad provins 1966.
Negros ( västliga och orientaliska )
- negros , spanska för "svarta", hänvisar till de mörkhyade Negritos som bebodde ön som då var känd som Buglas .
- nueva Écija , spanska för "nya Écija ", för att hedra hemstaden för provinsens första spanska guvernör (guvernör Acuyar) i Andalusien , Spanien . Det nuvarande uttalet av provinsens namn på både engelska och filippinska skiljer sig från det spanska originalet, genom att betoningen läggs på den andra stavelsen ("e-SI-ha") och inte på den första ("E-si-ha") ").
- Palawano form av perawan , malaysisk för "jungfrulig mark", med hänvisning till de i stort sett orörda resurserna på huvudön som nu bär dess namn . Under den spanska kolonialtiden återgavs namnet på ön och provinsen i spansk ortografi som Paragua som felaktigt har etymologiserats som betyder "paraply" eller "sött vatten" på spanska .
- Hispanicized bildar av pampang eller pangpang , Kapampangan för "flodbank," som hänvisar till det tätt befolkade området på den norra kusten av Manila Bay , vars bosättningar stod på stranden av deltat i vad som nu kallas Pampanga River .
- Hispanicized form av pang-asinan , Pangasinan för "salttillverkningsplats", som syftar på kustregionen i Agno -flodbassängen (det nuvarande området Lingayen ) som hade en omfattande blomstrande salttillverkningsindustri, även i förkolonialtiden gånger.
- Hispanicized Hokkien kinesiska efternamn, möjligen från Mestizo de Sangley Hokkien efternamn av kinesiska : 郭孫 ; Pe̍h-ōe-jī : keh-sun . Provinsen, tidigare känd som Tayabas (efter dess gamla huvudstad ), döptes om 1949 för att hedra Manuel Quezon , tidigare president (1935–1944), som föddes i staden Baler , som vid tidpunkten för namnbytet fortfarande var del av provinsen. Den staden är nu huvudstad i provinsen Aurora , tidigare en delprovins i Quezon, men blev en separat provins 1979. Uttalet av både den tidigare presidentens och provinsens nuvarande namn på spanska, engelska och filippinska lägger tonvikten på första stavelsen ("KE-son") och inte på den sista ("ke-SON"), vilket den felaktiga spanska stavningsvarianten Quezón antyder.
- Spanskt efternamn. Provinsen fick sitt namn efter Elpidio Quirino , tidigare president (1948–1953). Själva namnet "Quirino" härleddes slutligen från latinets Quirinus , som betyder "beväpnad med en lans."
- Spanskt efternamn. Provinsen fick sitt namn efter José Rizal , inspirerande figur av den filippinska revolutionen och nationalhjälte. "Rizal" är i sin tur en modifierad form av det spanska ordet ricial , som bokstavligen betyder "kan växa ut igen när man skär". Rizal lades till efternamnet av José Rizals far, Francisco Mercado, när han flyttade från Biñan till Calamba , även om hans ansökan om att få namnet juridiskt erkänt avslogs av myndigheterna.
- Tidiga spanska berättelser återgav toponymen som Donblon i spansk ortografi , vilket förmodligen är baserat på det inhemska ordet lomlom , en term med besläktade över många filippinska språk som betyder "mörkt" eller "skuggigt", kanske med hänvisning till de en gång tjocka skogarna i , eller molnen som ständigt bildas över, ön som nu bär namnet , som i sin tur är hem för huvudstaden som provinsen har fått sitt namn efter. Den nuvarande formen av namnet är den latinamerikanska korruptionen av detta ord.
Samar ( östra , norra och västra )
- Hispanicized form av samal , (återgiven i tidiga spanska konton som Zamal ) en inhemsk term som tidigare användes för att hänvisa till folket som bebodde ön. Namnet gällde ursprungligen den mer folkrika västra regionen av ön, men applicerades så småningom på hela ön och militärprovinsen som etablerades 1841. Samal är ett besläktat av det malaysiska ordet samar som betyder "förklädd", "dim, " "vagt" eller "obskyrt."
- Den utvecklade och latinamerikanska versionen av Sangir -ordet sarangan , som betyder " svalornas plats " som syftar på en specifik stenig punkt på öns västkust som nu bär detta namn, som själv tidigare kallades Balut Pequeño (Lilla Balut ) Island. Användningen av namnet utökades successivt till att hänvisa till hela ön , sedan dess ögrupp (sammanhängande med den nuvarande kommunen Sarangani , Davao Occidental ), och sedan vattenförekomsten (Saranganisundet) som skiljer ögruppen från fastlandet Mindanao Island . Så småningom fick armen av Celebes hav som sticker ut i södra Mindanao, som ligger nordväst om ögruppen Sarangani , också detta namn. Denna vattenmassa ( Sarangani Bay ) är det som ger sitt namn till provinsen, som bildar buktens östra och västra stränder. Tidiga spanska berättelser ger namnet på ön som Sarangã eller Sarragán .
- sibugay , gammal visayansk term som betyder "där det finns sandjord," från grundordet bugay som betyder "sandjord" eller "lös jord." Detta är kanske med hänvisning till det grunda vid mynningen av floden som nu bär namnet, som är känt för att nästan torka under lågvatten. Namnet - på olika sätt återgivet i spanska konton som Sibuguei , Sibuguey och Sibuguy - applicerades också så småningom på de bördiga marker som dränerades av floden, viken som floden mynnar ut till och länderna som omger viken. Provinsen tar den andra delen av sitt namn från denna historiska beteckning, men stavad på ett sätt som återspeglar ordets inhemska uttal.
- Spansktalande form av frasen si kihod , gammal Visayan för "där tidvattnet ebbar ut", toponymen för en bosättning (nu provinshuvudstaden) på norra sidan av ön känd i tidiga spanska konton som Isla de Fuegos ("ön av Fuegos" Bränder"). Siquijor ersatte så småningom Isla de Fuegos som namnet på ön.
- Hispanicized form av sogsogon , Bikol adjektiv som betyder "vadbar," härledd från grundordet sogsog , som betyder "att vada" eller "att vada "; en vadbar flod, till exempel, är känd som salog na sogsogon . Toponymen hänvisade ursprungligen till bosättningen på stranden av floden Salog, som blev huvudstad i provinsen vid dess etablering 1767.
- Arabisk titel med namn. Provinsen var uppkallad efter Sultan Muhammad Dipatuan Kudarat , även känd i tidiga spanska berättelser som El Sultan Cachil Corralat , en före detta sultan av Maguindanao . "Kudarat" i sin tur kommer i slutändan från det arabiska ordet qudrat , som betyder "kraft" eller "kraft". Den nuvarande stavningen är härledd från återgivningen av namnet i enlighet med filippinsk ortografi .
- Sammandragning av sulug eller suluk , Bahasa Sug för "havsström", är hemön och Tau Sugs historiska och kulturella centrum ("strömmens människor"). Den latinamerikanska formen Jolo (som nu uttalas [ˈxolo] ) är ungefärlig till sulu om det gamla uttalet av bokstaven 'j' i spansk ortografi , [ˈʃolo] , beaktas. Detta förekommer i andra spanska lånord: jabón ("tvål") kom in i det filippinska ordförrådet som sabon och reloj ("titta") som relos . Termen Sulu har också tillämpats på det historiska sultanatet som var centrerat i provinsen, såväl som skärgården och havet som sultanatet tidigare dominerade.
Surigao ( del Norte och del Sur )
- Spansktalande korruption av suligaw , en Mandaya -term som hänvisar till Surigaofloden som mynnar ut vid den norra spetsen av ön Mindanao , härledd från rotordet sulig , som betyder "vår". Tidiga historiska berättelser registrerar flodens namn som Suligao , Surigao och Zurigan . Bosättningen vid flodens mynning fick också namnet Surigao ; som med vanlig praxis på den tiden, lånade staden sitt namn till de större territoriella divisionerna - inklusive det spanska eran militärdistrikt (1870) och provinsen från den amerikanska eran (1901) - som administrerades från denna blomstrande bosättning. En annan möjlighet är att den härrör från Visayan surogao eller suyogao , som betyder "vattenström". Från suyog (även sulog eller surog ), "aktuell"; jfr. Sinulog , Sulu och Tausug (Suluk).
- Hispanicized rendering av tarlak , Aeta term för ett visst gräs relaterat till talahib ( cogon ) och tglar ( Zambal för citrongräs ). Området runt den nuvarande huvudstaden (som provinsen döptes efter) beskrevs som matarlak , ett adjektiv som betyder "rikligt med tarlakgräs ."
- Sinama form av jawi-jawi , malajiska för " banyanträd ", med hänvisning till dess överflöd på provinsens kraftigt skogbevuxna huvudö . Tidiga spanska konton ger namnet på ön som Tauitaui , Tavi-Tavi eller Tavitavi .
- Hispanicized pluralform av sambalí eller sambal , namnet för folket som brukade bilda den dominerande etniska gruppen i den västra centrala kusten av Luzon . Etnonymen, antecknad i tidiga spanska konton som los Çambales , applicerades så småningom på landet de ockuperar, och bergskedjan som skiljer dem från den centrala Luzon- slätten. Den första termen är möjligen härledd från det inhemska ordet för "en grupp hus" (med grundordet balí som betyder "hus"), medan den andra termen är ett gammalt tagalogord för en "korsning eller sammansättning av floder."
Zamboanga ( del Norte , del Sur och Sibugay )
- Spansktalande form av samboangan , Sinama för "ankarplats" eller bokstavligen "plats för förtöjningsstolpar ", som syftar på bosättningen och hamnstaden på södra spetsen av Mindanaos västra halvö . Precis som bruket att namnge många andra provinser, fick den odelade provinsen Zamboanga sitt namn efter sin huvudstad . Andra föreslagna etymologier för namnet Zamboanga inkluderar jambangan ( malajiska för "plats för blommor") eller sampaga (för "blomma"). [ bättre källa behövs ]