Khinalug språk
Khinalug | |
---|---|
каьтш мицI / kätš micʼ | |
Uttal | [kætʃ mit͡sʼ] |
Infödd till | Azerbajdzjan |
Område | Quba |
Modersmålstalare |
3 000 (2007) |
Nordostkaukasiska
|
|
Kyrillisk skrift , latinsk skrift | |
Språkkoder | |
ISO 639-3 | kjj |
Glottolog | khin1240 |
ELP | Khinalugh |
Khinalug (i Azerbajdzjan) | |
Khinalug (även stavat Khinalig , Khinalugi, Xinalug(h), Xinaliq eller Khinalugh ) är ett nordostkaukasiskt språk som talas av omkring 3 000 människor i byarna Khinalug och Gülüstan, Quba i bergen i Quba Rayon , norra Azerbajdzjan . Den bildar sin egen oberoende gren inom den nordöstra kaukasiska språkfamiljen .
Khinalug är utrotningshotad och klassificeras som "allvarligt hotad" av UNESCOs Atlas över världens språk i fara .
Historia
Khinalug är språket i byn Khinalug i Quba -distriktet i Azerbajdzjan. Det har preliminärt klassificerats av tidigare forskare som en medlem av den lezgiska familjen i den dagestanska grenen av nordöstra kaukasiska språk Även om Khinalug är det officiella språket i byn, talas det mestadels av bybor under informella omständigheter, medan det nationella språket azerbajdzjan används formellt i utbildningssyfte och för att kommunicera med icke-Khinalug-talare. Khinalug anses vara ett hotat språk. Under de senaste åren har vägen som leder till byarna där det talas förfallit och lämnat området mestadels isolerat.
Fonologi
En latinsk ortografi för Khinalug utvecklades 2007 av ett team av lingvister från Moscow State University i samarbete med lokala skollärare i byn. Den presenteras i kursiv stil i tabellerna nedan.
Konsonanter
Labial | Dental | Postalveolar | Palatal | Velar | Uvular | Faryngeal | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nasal | [ m ] m | [ n ] n | |||||||
Klusil | röstlös lenis | [ p ] sid | [ t ] t | [ k ] k | [ q ] q | [ ʔ ] ʔ | |||
röstlös fortis | [pː] s | [tː] tt | [kː] kk | [ qː ] qq | |||||
tonande | [ b ] b | [ d ] d | [ ɡ ] g | ||||||
ejektiv | [ pʼ ] p' | [ tʼ ] t' | [ kʼ ] k' | ||||||
Affricate | röstlös lenis | [ t͡s ] c | [ t͡ʃ ] ç | [ k͡x ] kx 3 | [ q͡χ ] x̂ | ||||
röstlös fortis | [t͡sː] cc | [t͡ʃː] çç | |||||||
tonande | [ d͡ʒ ] j | ||||||||
ejektiv | [ t͡sʼ ] c' | [ t͡ʃʼ ] ç' | [ q͡χʼ ] q' | ||||||
Frikativa | tonlös | [ f ] f | [ s ] s | [ ʃ ] ş | [ x ] kh 2 | [ χ ] x | [ ħ ] hh 4 | [ h ] h | |
tonande | [ v ] v | [ z ] z | [ ʒ ] z̧ 1 | [ ɣ ] gh 2 | [ ʁ ] ğ | [ ʕ ] ʕ 4 | |||
Drill | [ r ] r | ||||||||
Ungefär | [ l ] l | [ j ] y | [ w ] w |
1 Cedillan i ortografin är mitt på botten av <z> , vilket är typiskt för rysk lingvistik.
2 Kh och gh är sällsynta.
3 Kx är mycket sällsynt.
4 Faryngealljuden förekommer mestadels i arabiska lånord .
Vokaler
Khinalug har nio vokaler och fyra diftonger .
Främre | Tillbaka | |||
---|---|---|---|---|
oavrundad | avrundad | oavrundad | avrundad | |
Hög | [ i ] i | [ y ] ü | [ ɯ ] ı | [ u ] u |
Mitten | [ e ] e | [ ø ] ö | [ o ] o | |
Låg | [ æ ] ə | [ a ] a |
Diftonger inkluderar: [iu] [ui] [oe] [oa].
Ordförråd
Följande ord transkriberades fonetiskt från Khinalug:
Khinalug singularis | Khinalug plural | Översättning |
---|---|---|
arhaz | arhazırdır | hägn (inhägnad för boskap) |
c'imir | c'imirdir | Sparv |
izin | izindir | gingiva |
kırab | kırabırdır | galoscher |
mısır | mısırdır | rep |
nek'id | nek'idirdir | tillbaka |
t'uk'un | t'uk'undur | kind |
t'umbol | t'umboldur | beskära |
ustot | ustoturdur | peppar |
ustul | ustuldur | tabell |
dalıg | dalιgιrdιr | arbete |
culoz | culozurdur | tand |
jalkan | jalkandιr | man |
kotuk | kotukurdur | stubbe |
mekteb | mektebirdir | skola (jämför: maktab ) |
mizer | mizerdir | textil- |
Notera: ı uttalas ungefär som e i "fall e n". u uttalas ungefär som ou i "c ou p".
Alfabet
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 | 36 | 37 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
А | А̃ | Аь | Б | В | Г | Гъ | ГӀ | ГӀв | Д | Дж | Дз | Е | Е̃ | Ж | З | И | И̃ | Й | К | Кв | Кк | Кх | Кхв | Кхкх | Къв | Кь | КьӀ | КӀ | КӀв | Л | Лъ | М | Н | О | О̃ | Оь |
а | а̃ | аь | б | в | г | гъ | гӀ | гӀв | д | дж | дз | е | е̃ | ж | з | и | и̃ | © | к | кв | кк | кх | кхв | кхкх | къв | кь | кьӀ | кӀ | кӀв | л | лъ | м | н | о | о̃ | оь |
38 | 39 | 40 | 41 | 42 | 43 | 44 | 45 | 46 | 47 | 48 | 49 | 50 | 51 | 52 | 53 | 54 | 55 | 56 | 57 | 58 | 59 | 60 | 61 | 62 | 63 | 64 | 65 | 66 | 67 | 68 | 69 | 70 | 71 | 72 | 73 | 74 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
П | Пв | ПӀ | Р | С | Т | Тт | ТӀ | ТӀв | ТӀтӀ | У | У̃ | Уь | Ф | Х | Хъ | Хъв | Хь | ХӀ | Ӏ | Ӏъ | Ц | Цв | Цц | ЦӀ | ЦӀв | Ч | Чч | ЧӀ | ЧӀв | Ш | Шв | Ъ | Ы | Э | Ә | Ә̃ |
п | пв | пӀ | р | с | т | тт | тӀ | тӀв | тӀтӀ | у | у̃ | уь | ф | х | хъ | хъв | хь | хӀ | Ӏ | Ӏъ | ц | цв | цц | цӀ | цӀв | ч | чч | чӀ | чӀв | ш | шв | ъ | ы | э | ә | ә̃ |
a | b | c | ç | ĉ | ċ | d | e | ə | f | g | ğ | ĝ | h | ĥ | ḣ | x | x̂ | ı | i̇ | j | k | k̂ | k̇ | |
q | q̂ | q̇ | l | m | n | o | o | sid | p̂ | ṗ | r | s | ŝ | ş | t | t̂ | ṫ | u | ü | v | y | z | ẑ | ż |
Se även
Vidare läsning
- Clifton, John M.; Deckinga, Gabriela; Lucht, Laura; Mak, Janfer; Tiessen, Calvin, författare. 2005. "Khinalugens sociolingvistiska situation i Azerbajdzjan."
- Desheryev, Ju. D. 1959. Grammatika xinalugskogo jazyka. Izdatel'stvo Akademii Nauk SSSR, Moskva.
- Hewitt, George. 2004. Introduktion till studiet av språken i Kaukasus. LINCOM, München. sid. 29.
- Kibrik, Aleksandr E. 1972. Fragmenty grammatiki xinalugskogo jazyka. Izdatel'stvo Moskovskogo Universiteta, Moskva.
- Kibrik, Aleksandr E. 1994. "Khinalug". I: The Indigenous Languages of the Caucasus , vol. 4; Rieks Smeets (red.); Caravan Books, Delmar (New York). s. 367–406.