Wuji (filosofi)

Wuji
kinesiska namn
Traditionell kinesiska	無極
Förenklad kinesiska	无极
Bokstavlig mening	"Utan gräns"
Transkriptioner Standard Mandarin Hanyu Pinyin Wújí Wade–Giles Wu-chi Wu Romanisering vu jih Yue: Kantonesiska Jyutping Mou4 gick6 IPA [mȍu kɪ̀k] Södra Min Hokkien POJ bô-ke̍k
vietnamesiskt namn
vietnamesiska	Vô cực
Koreanskt namn
Hangul	무극
Hanja	無極
Transkriptioner Reviderad romanisering Mugeuk McCune–Reischauer Mugŭk
japanskt namn
Kanji	無極
Kana	むきょく
Transkriptioner Romanisering Mukyoku

Inom kinesisk filosofi hänvisade wújí ( förenklad kinesiska : 无极 ; traditionell kinesiska : 無極 ; bokstavligen 'utan åspole ', som betyder 'utan gräns') ursprungligen till oändligheten men kom att betyda "uruniversumet" innan tillståndet "Supreme Ultimate" av att vara ( Taiji , 太極 ) i Song Chinas neokonfucianistiska kosmologi .

Wuji är också ett egennamn i modern standardkinesisk användning; till exempel Wuji County i Hebei .

Ordet Wuji

Kinesiska wuji 無極 "gränslös; oändlig" är en förening av intethetsbegreppet wu 無 och ji 極 (åspole > gräns, extremitet, yttersta). I analogi med de figurativa betydelserna av engelska pol kan kinesiska ji 極 "ridgepole" betyda " geografisk pol ; riktning" (t.ex. siji 四極 "fyra hörn av jorden; världens ände"), " magnetisk pol " Beiji 北極 "Nordpolen" ", Nanji 南极 "Sydpolen", yangji 陽極 "positiv pol; anod" yinji 陰極 "negativ pol; katod"), ( baji 八極 "universums längsta punkter; den mest avlägsna platsen").

Vanliga engelska översättningar av den kosmologiska Wuji är "Ultimateless" (Fung och Bodde 1953, Robinet 2008) eller "Limitless" (Zhang och Ryden 2002), men andra versioner är "the ultimate of Nothingness" (Chang 1963), "det som har no Pole" (Needham och Ronan 1978), eller "Non-Polar" (Adler 1999).

I kinesiska texter

Wuji 無極 referenser finns i kinesiska klassiska texter som är associerade med olika skolor inom kinesisk filosofi , inklusive taoism, konfucianism och School of Names . Zhang och Ryden sammanfattar den filosofiska transformationen av wuji "gränslös".

Uttrycket "gränslös" och dess släktingar finns i Laozi och Zhuangzi och även i logikernas skrifter. Det har ingen speciell filosofisk innebörd. I Song-dynastins filosofi bör dock samma uttryck "gränslös" översättas med "den ultimata varelselösheten", för det negativa elementet är inte längre att kvalificera ordet "gräns" utan är snarare kvalificerat av ordet "gräns", här till översättas till sångfilosofisk jargong som "ultimate". Wu = Ingenting, Tomt, Noll; Chi = Energi. Till och med vetenskapen säger nu att vårt universums grundtillstånd består av nollpunktsenergi. Wu-chi är källan till Tai-Chi. (2002:71)

Daodejing

Termen Wuji dyker först upp i ett Daodejing -sammanhang (ca 400-talet f.Kr.) om att återvända till sin ursprungliga natur.

Känn vithet, bibehåll svärtan och var en förebild för alla under himlen. Genom att vara en förebild för alla under himlen, kommer Evig integritet inte att ta fel. Om den eviga integriteten inte tar fel, kommer du att återvända till oändligheten.(知其白，守其黑，為天下式。為天下式，常德不忒，復焭斡斤9,2 Mai 9. :93)

Zhuangzi

Taoisten Zhuangzi (ca 3:e–2:a århundradena f.Kr.) använder wuji "gränslös; oändlighet" fyra gånger.

Jag blev förvånad över hans ord, som var gränslösa som Vintergatan. De var extravaganta och avlägset från mänsklig erfarenhet.(吾驚怖其言，猶河漢而無極也；大有徑庭，不近人情焉。) (1, tr.4 associate:1

) och samarbeta i icke-samarbete? Vem kan stiga upp till himlen och vandra i dimmorna, gå genom oändligheten, glömma sig själv i livet för evigt och evigt utan slut? (孰能相與於无相與，相為於无相為？孰能登天遊霧，撓挑無極，相志缀祵挑無極，相忘伌缠＠７缗缉祌甌) Mai. r 1994:59) För att komma in

i port av outtömlighet Och att ströva omkring i oändlighetens fält. Jag ska blanda mitt ljus med solens och månens ljus och bli evigt med himmel och jord. (11, tr. Mair 1994:97)

[Han] skulle glömma allt, ändå skulle han äga allt. Hans lugn skulle vara obegränsad, men en mängd förträffligheter skulle följa efter i hans kölvatten. Detta är himmelens och jordens väg, vismannens ostrafflighet. tr. Mair 1994:145)

Wuji i Zhuangzi , säger Zhang och Ryden (2002:72), "hänvisar alltid till det oändliga och det gränslösa."

Den här texten använder också det relaterade ordet wuqiong 無窮 "oändlig; oändlig; outtömlig" 25 gånger, till exempel,

Om man antar att det fanns någon som kunde åka på sanningen om himmel och jord, som kunde kämpa på förvandlingarna av de sex livsviktiga andetag och därigenom vandra i det oändliga, vad skulle han ha att lita på?(若夫乘天地之正，而御六氣之辯，以遊無窮者，彼且惡乎待哉？) (1, tr. Mair 1994:6)

Zhuangzi använder wuqiong och citerar en relativistisk teori från School of Names filosofen Hui Shi ; (tr. Mair 1994:344) "Den sydliga riktningen är obegränsad men den har en gräns."

Xunzi

Den (ca 3:e århundradet f.Kr.) konfucianisten Xunzi använder wuji "gränslös" tre gånger. Ett sammanhang som beskriver en legendarisk häst liknar den med wuqiong "outtömlig".

Qiji skulle kunna täcka 1 000 li på en enda dag, men om en utsliten tjat tar resan i tio etapper, så kan den också täcka sträckan. Ska du försöka uttömma det outtömliga och sträva efter det gränslösa? Om du gör det, så även om du bryter dina ben och sliter ut ditt kött i försöket, kommer det i slutändan att vara omöjligt att nå ditt mål.(夫驥一日而千里，駑馬十駕則亦及之矣。將以窮無窮，逐無極與？其折骨絶筋，終身不可以相及也。) (2, tr. Knoblock 1988:155)

Huainanzi

Huainanzi (2:a århundradet f.Kr.) använder Wuji sex gånger. En syntaktisk lekfull passage säger att en vis kan qiong wuqiong 窮無窮 "uttömma det outtömliga" (används i Xunzi ovan) och ji wuji 極無極 "[gå till] extrema [av] det extrema".

Det är bara dessa män som vet hur man bevarar roten från vilken hela skapelsen kommer, och orsakerna, eller föregångarna, till alla livets angelägenheter. Därför är de alla i stånd att fullfölja sina undersökningar utan gränser och att nå det som inte har något slut; de förstår allting grundligt, utan någon missuppfattning eller villfarelse; de svarar på alla krav som ekot till ett ljud, och det outtröttligt; och denna förmåga kan kallas himlens begåvning.照物而不眩，響應而不乏，此之謂天解。) (1, tr. Balfour 1884:86)

Liezi

Taoisten Liezi (omkring 300-talet e.Kr.) använder wuji "gränslös" åtta gånger i en kosmologisk dialog (med wuqiong "outtömlig" en gång).

"Har det alltid funnits saker?" –"Om det en gång inte fanns några saker, hur kommer det sig att det finns saker nu? Skulle du godkänna om männen som lever efter oss säger att det inte finns några saker nu?"

"I så fall, har saker inget före och efter?" –"Slutet och början på saker har ingen gräns från vilken de började. Början på en är slutet på en annan, slutet på en är början på en annan. Vem vet vad som kom först? Men vad är utanför saker, vad var före händelser, jag vet inte"

"I så fall, är allt begränsat och uttömmande över och under i de åtta riktningarna?"

–"Jag vet inte(不知也)" ...Det är ingenting som är gränslöst, något som är outtömligt.(無則無極，有則有盡) (2) Hur vet jag detta?(；朕何以知之？) [textuell lucka ] ... (3) Men det finns också inget gränslöst utanför det som är gränslöst, och inget outtömligt inom det som är outtömligt. Det finns ingen gräns, men inte heller något gränslöst; det finns inget utmattande, men det finns inte heller något outtömligt. Det är därför jag vet att de är gränslösa och outtömliga, men jag vet inte var de kan vara begränsade och uttömliga."無無盡.朕以是知其無極無盡也，而不知其有極有盡也). (5, tr. Graham 1980:94-5)

Taijitu shuo

Ytterligare information: Taijitu

Zhou's Taijitu- diagram

Taijitu shuo 太極圖說 (1000-talet e.Kr.) "Förklaring av diagrammet för den högsta ultimata ", skriven av Zhou Dunyi (1017-1073 e.Kr.), var hörnstenen i den nykonfucianistiska kosmologin. Hans korta text syntetiserade konfucianistisk metafysik av Yijing med aspekter av daoism och kinesisk buddhism . I Taijitu - diagrammet representeras wuji som en tom cirkel och taiji som en cirkel med en mittpunkt (världsembryo) eller med brutna och obrutna linjer (yin och yang).

Zhous nyckeltermer Wuji och Taiji förekommer i den berömda öppningsfrasen wuji er taiji 無極而太極 , som Adler noterar kan också översättas "Den högsta polariteten som är icke-polär!".

Icke-polär ( wuji ) och ändå högsta polaritet ( taiji )! Den högsta polariteten i aktivitet genererar yang ; men det är fortfarande på gränsen för aktivitet. I stillhet genererar det yin ; men på gränsen till stillheten är den också aktiv. Aktivitet och stillhet växlar; var och en är grunden för den andra. Genom att särskilja yin och yang etableras de två lägena därigenom. Växlingen och kombinationen av yang och yin genererar vatten, eld, trä, metall och jord. Med dessa fem [faser av] qi harmoniskt arrangerade, fortsätter de fyra årstiderna genom dem. De fem faserna är helt enkelt yin och yang ; yin och yang är helt enkelt den högsta polariteten; den högsta polariteten är i grunden opolär. [Ändå] i generationen av de fem faserna har var och en sin natur. (tr. Adler 1999:673-4)

Robinet förklarar förhållandet.

Taiji är den som innehåller Yin och Yang, eller de tre (som anges i Hanshu 21A) . Denna Tre är, i taoistiska termer, den Ena (Yang) plus de Två (Yin), eller de Tre som ger liv åt alla varelser ( Daode jing 42), den som praktiskt taget innehåller mångfalden. Således wuji ett gränslöst tomrum, medan taiji är en gräns i den meningen att det är början och slutet av världen, en vändpunkt. Wuji är mekanismen för både rörelse och stillhet ; den är belägen före skillnaden mellan rörelse och stilla, metaforiskt belägen i rum-tiden mellan kun 坤 , eller rena Yin, och fu 復 , Yangs återkomst. Med andra ord, medan taoisterna säger att taiji metafysiskt föregås av wuji , som är Dao, säger neokonfucianerna att taiji är Dao. (2008:1058)

Se även

• Ein Sof
• Brahman
• Monad (filosofi)

• Chang, Carsun (1963). Utvecklingen av nykonfuciansk tankegång . Yale University Press.
• Fung, Yu-Lan; Bodde, Derk (1953). En historia av kinesisk filosofi . EJ Brill.
• The Book of Lieh-tzǔ: A Classic of Tao . Översatt av Graham, Angus C. New York: Columbia University Press. 1990.
• Xunzi, A Translation and Study of the Complete Works, Volym 1, böckerna 1-6 . Översatt av Knoblock, John. Stanford University Press. 1988.
• Mair, Victor H. (1990). Tao Te Ching: Den klassiska boken om integritet och vägen, av Lao Tzu; en helt ny översättning baserad på de nyligen upptäckta Ma-wang-tui-manuskripten . Bantam böcker.
• Needham, Joseph; Ronan, Colin A. (1978). Den kortare vetenskapen och civilisationen i Kina . Cambridge University Press.
• Robinet, Isabelle (2008). " Wuji och Taiji 無極 • 太極 Ultimateless and Great Ultimate". I Pregadio, Fabrizio (red.). The Encyclopedia of Taoism . Routledge. s. 1057–9.
• Zhang, Dainian; Ryden, Edmund (2002). Nyckelbegrepp i kinesisk filosofi . Yale University Press.