Schack på ett riktigt stort bräde

	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid
16																	16
15																	15
14																	14
13																	13
12																	12
11																	11
10																	10
9																	9
8																	8
7																	7
6																	6
5																	5
4																	4
3																	3
2																	2
1																	1
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid

Schack på ett riktigt stort bräde: utgångsposition. Eftersom Betza inte specificerade ikoner för de oortodoxa pjäserna, istället för att använda bokstäver för att representera dem i diagram (som för standardpjäserna), har vissa Omega Chess- symboler använts för att representera några av de oortodoxa pjästyperna, tillsammans med några relativt standardikoner för de riddarpjäser från Capablanca schack och en omvänd riddare för rosen.

Schack på ett riktigt stort bräde är en stor schackvariant som uppfanns av Ralph Betza omkring 1996. Den spelas på ett 16×16 schackbräde med 16 pjäser (på baksidan) och 16 bönder (på andra rangen) per spelare. Eftersom ett sådant bräde kan konstrueras genom att skjuta ihop fyra vanliga 8×8 brädor, gav Betza även denna variant de alternativa namnen på fyrbrädesschack eller schack på fyra brädor .

Spelbeskrivning

Standardreglerna för schack gäller förutom i följande fall:

• Spelet spelas på en 16×16-bräda med startpositionen som visas ovan.
• En bonde som inte flyttas kan flytta ett steg, upp till mitten av brädet (i fallet med 16×16-brädet, åttonde rangen), eller något däremellan. Således är 1.i8 ett lagligt öppningsdrag, och så är 1.i3, 1.i4, 1.i5, 1.i6 och 1.i7. När den väl har rört sig för första gången kan den bara ta ett steg i taget. (I fallet med ett 8×8-bräde är detta exakt samma som i standardschack). Ett så långt inledande bondedrag gör att den rörliga bonden kan fångas en passant av en fiendebonde som om den hade stannat på någon av rutorna den hade passerat.
• I kastning rör sig tornet samma sträcka som det gör i schack. Sålunda går kungen vidare; om det castles kingside, slutar det på filen näst till höger, och om det castles queenside, slutar det på den tredje längst till vänster filen. På 16×16-brädet lämnar 0-0 tornet på n-filen och kungen på o-filen, och 0-0-0 lämnar tornet på d-filen och kungen på c-filen.
• 50 -dragsregeln blir minst en 100-dragsregel. I allmänhet, om var och en av brädans dimensioner multipliceras med n , måste antalet icke-fångande eller icke-bondedrag som är tillåtna innan dragkrav blir möjliga också multipliceras med minst n .
• Det finns extra feiska schackpjäser som rör sig annorlunda, även om de ortodoxa pjäserna behålls. Deras rörelser ges nedan med Ralph Betzas " roliga notation ". I fysiskt spel kan dessa sex typer av älvapjäser representeras av pjäser från omatchade schackuppsättningar. Observera att Betza inte specificerade ikoner eller design för älvorna för diagram, utan använde bokstäver för att representera dem: diagrammen här använder vanliga återgivningar för ärkebiskopen och kanslern, en omvänd riddare för rosen och Omega schackpjäser för de återstående tre typer av sagor.

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

FD (enbokstavssymbol D ). Rör sig som ferz eller dabbaba . (Detta är kirin från chu shogi .) Kan hoppa för alla drag. I hans The Encyclopedia of Chess Variants kallar David Pritchard detta stycke för en enhörning .

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

WFA (enbokstavssymbol W ). Rör sig som kung eller alfil . Kan hoppa för alla drag. I hans The Encyclopedia of Chess Variants kallar David Pritchard detta stycke för en elefant .

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Superknight ( NLJ ; enbokstavssymbol J ). Rör sig som riddare , kamel eller zebra . Kan hoppa för alla drag. Känd som buffeln i den feiska schacktraditionen .

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Ärkebiskop ( OBS ; enbokstavssymbol A ). Går som biskop eller riddare. Kan hoppa för riddardrag. Känd som prinsessan i den feiska schacktraditionen.

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Kansler ( RN ; enbokstavssymbol C ). Rör sig som torn eller riddare. Kan hoppa för riddardrag. Känd som kejsarinnan i den feiska schacktraditionen.

	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid
16																	16
15																	15
14																	14
13																	13
12																	12
11																	11
10																	10
9																	9
8																	8
7																	7
6																	6
5																	5
4																	4
3																	3
2																	2
1																	1
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid

Rose ( qN ; enbokstavssymbol O ). Gör valfritt antal på varandra följande riddardrag på en åttakantig (nästan cirkulär) bana. Den kan röra sig antingen medurs eller moturs: att gå längs en sekvens av siffror 1-2-3-4-3-2-1 i en cirkel på diagrammet visar ett möjligt drag av rosen. Den kan hoppa över pjäser i vart och ett av sina individuella riddardrag, men blockeras av pjäser på sin cirkulära bana (även om den kan fånga en fiendepjäs som placerats på detta sätt). Genom att gå hela vägen runt en cirkel tillåts den att återgå till sitt utgångsläge. Således kan en spelare med en oblockerad ros passera sin tur. Rosen uppfanns 1968 av Robert Meignant för schackproblem.

Betza inkluderade rosen i sin initiala installation eftersom det är en bit som är speciellt lämpad för ett stort bräde: den kan inte visa sin fulla kraft på brädor som är mindre än 13×13. Dessutom kan dess redan stora drag fortfarande inte nå hela vägen över spelplanen, vilket bidrar till den stora känslan av spelet tillsammans med ryttarnas förmåga att attackera på långt avstånd.

Historia

Schack på ett riktigt stort bräde skapades som en utväxt av Betzas idéer om tredimensionellt schack, efter att han noterade att ett 8×8×8-bräde för 3D-schack skulle ha 512 utrymmen, mer än någon större version av schack som tidigare varit uppfann; han ansåg då tvådimensionella mycket stora (eller, med hans ord, "stora") schackspel, främst på 16×16-brädet eftersom ett sådant bräde inte kräver någon icke-standardutrustning för att konstruera, och även om det är mycket större än 8× 8-brädet, det var inte så stort att det blev ett ospelbart spel. Denna idé blev så småningom full cirkel i utvecklingen av den 16×16×16 tredimensionella versionen av schack på ett riktigt stort bräde, som han kallade "omöjligt stort".

Gameplay

Betza beskrev sitt val av pjäser som "ett mycket grundläggande och logiskt urval av de grundläggande geometriska dragen, förutom min idiosynkratiska insisterande på att inkludera rosen i pjäsen. Dessa är till stor del schackets grundläggande enheter, och alla som designar en [ 16×16] spel med 32 pjäser kommer säkert att komma med något som är någorlunda liknande, åtminstone om de vill att det ska vara som schack men lite mindre taktiskt." Faktum är att hans ursprungliga plan var att inkludera WA tillsammans med den kompletterande FD, men detta lämnar c- och n-bönderna oförsvarade i utgångsläget. Hans slutliga bedömning var att spelet var "ganska schacklikt".

Betza delade in pjäserna i tre klasser: sju pjäser med lång räckvidd (tornen, biskoparna, drottningen, ärkebiskopen och kanslern), två pjäser i mellanklassen (rosen och superriddaren) och sex pjäser med kort räckvidd (riddarna, FDs) och WFA). Han menade att de kortdistansdelarna, även om de svagaste, var avgörande eftersom de tar tid att komma in i handlingen, men är mycket viktiga för att öppna upp specifika linjer för attacker.

Exempel på öppningsfasen av ett spel

	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid
16																	16
15																	15
14																	14
13																	13
12																	12
11																	11
10																	10
9																	9
8																	8
7																	7
6																	6
5																	5
4																	4
3																	3
2																	2
1																	1
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid

Position efter 9...Ql12

Följande exempelspelfragment konstruerades av Betza.

1.i8 i9

2.Qp9

16×16-analogen till Wayward Queen Attack (i ortodoxt schack, 1.e4 e5 2.Qh5). På ett så stort bräde blir detta öppningsdrag mycket sundare, eftersom det är svårare att attackera drottningen, och från denna position bär den ner mot mitten på långt avstånd.

2...h10

3.j8 Åh11

Svart försvarar sin i-bonde; Vit attackerar den igen (hennes j-bonde försvaras av kanslern på j1); Svart försvarar den igen och flyttar sin ros från f16 via e14 och f12 till h11, där den försvarar bonden på i9. Att byta bönder skulle vara ofördelaktigt och leda till att initiativtagaren tappar ett tempo, men någon gång måste vits kansler utvecklas.

För närvarande har White inga omedelbara hot. Attacker på svarts h-bonde med Bb4 (flyttar bort d-bonden först), eller hans ros med Bo4 (flyttar bort m-bonden först) är lätta att motverka. Därför bestämmer hon sig för att ta med en pjäs med kort räckvidd för att attackera, även om det kommer att ta flera vändningar.

4.Ji4 Ai15

5.Jh6 Ak14

Anfaller Whites drottning.

6.Qp10 Ji13

7.p8!?

Hotar att lyfta kungens torn till h-filen för att bekämpa mitten.

7...An11!?

Fortsätter att attackera vits drottning. Denna region skulle också kunna användas som en avancerad bas: n11-rutan kan lätt försvaras av rosen eller m-bonden, och en naturlig uppföljning skulle vara 8...Qn10.

8.Ql6 Ak8

Den vita drottningen drar sig tillbaka och attackerar den svarta i-bonden igen, men svart försvarar bonden med ärkebiskopen samtidigt som den attackerar drottningen igen. Ärkebiskopen själv, även om den attackerades av Whites superknight, skyddas av Blacks ros.

9.Qo3

Om 9.Qk7, då kan 9...Al9 vinna en bonde.

9...Ql12

Hotar 10...Al6.

Provspel

	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid
16																	16
15																	15
14																	14
13																	13
12																	12
11																	11
10																	10
9																	9
8																	8
7																	7
6																	6
5																	5
4																	4
3																	3
2																	2
1																	1
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid

Slutställning av spel 1 efter 53.Kj2

Följande är några av de enda kompletta schackspelen på ett riktigt stort bräde som spelas på The Chess Variant Pages och är inte avsedda som representativa exempel på bra spel.

 
Game 1 White: John Davis Black: Georg Spengler Game Courier 2015

1.i8 k9 2.j7 Bd8 3.Ji4 Wk14 4.k6 j10 5.d5 Nn14 6.Of7 Ba11 7.Ci3 Bxi3 8.hxi3 l10 9.Wk3 Nm12 10.Ba15 Wf14 113 h 1d 11.W. e6 Dn14 14.l5 Wf12 15.Nd2 Jj13 16.m4 Cl15 17.Bp5 f13 18.n7 Nc14 19.Bo6 Bg14 20.Bp7 Bn7 21.Bxj13 Ax13 22.Jl. 25. Nf1 i11 26.Dg3 Wh10 27.Ah3 Wj8 28.Ji4 Ne13 29.Wh5 Dc14 30.Dk2 e14 31.Nm2 Ng12 32.Nl4 Oi13 33.Nj5 Dd13 312.Nh 312.Nh 7 37.exf7 Qa9+ 38.Qh2 Qxa5 39.Nc4 Qxd5 40.b3 d13 41.Af4 Qd12 42.Wi6 Ao6 43.Dl3 An4 44.o3 Ao6 45.Ah5 Wi12 46.Rd1 Qc12 47.Rm 41 DN 9 a 41 DN 5 DN . Neg4 Dm9 51.Ni5 l8 52.Nh7 Wl10 53.Kj2 1–0

 
Game 2 White: sxg Black: Nick Wolff Game Courier 2017

1.f8 i9 2.Ci3 Ci14 3.k8 h10 4.Bc10+ g14 5.g8 Qc11 6.Bd9 Cl14 7.Qa8 An9 8.Ok3 Of10 9.Bi4 Axi4 10.Oxi4 Oxa8 9 j109 h. Jl4 Jm13 14.Jk7 Jl11 15.l8 k11 16.Jxh9 Oc7 17.Jf12 Of4+ 18.Kj1 Qxf8 19.Aa7 Qxm1+ 20.Dl1 Jxm9 21.lxm9 Cl1+ 0–1

Mate är oundviklig.

Slutspel

De vanliga grundläggande schackmattorna (drottning, torn, två biskopar eller biskop och riddare ) kan alla tvingas fram på 16×16-brädet, men de tar längre tid att utföra. Till exempel, medan biskop och riddare kan para sig inom 33 drag från vilken position som helst på ett 8×8-bräde, kan det ta upp till 93 drag på ett 16×16-bräde. Till exempel, om vit har en kung på a1, en riddare på b1 och en biskop på c1, medan svart bara har en kung på c2, kan vit tvinga partner i 92:

1.Bb2 Kb3 2.Bi9 Ka4 3.Kb2 Kb5 4.Kc3 Kc6 5.Kd4 Kd7 6.Ke5 Ke8 7.Kf6 Kf8 8.Kg6 Kg8 9.Bg11 Kf9 10.Kh7 Ke10 11.19 Ke18 Ke18. Kh9 Kd11 14.Kg10 Ke10 15.Bg11 Kd9 16.Kf9 Kc10 17.Ke10 Kc11 18.Ke11 Kc12 19.Nd2 Kd13 20.Ne4 Ke14 21.Nf6 Kf1K21 5K21 5K21 5 .Kd13 Ke16 25.Ke14 Kd16 26.Nd7 Kc16 27.Ne9 Kb15 28.Kd15 Kb14 29.Bf10+ Kb15 30.Nd11 Ka16 31.Nc13 Kb16 32.Kd16 Ka15 33.Kc15 Ka16 6 Ka1K 6 Ka1k 6 Ka12+ 6 Ka12+ Ka15 37.Nd13 Ka14 38. Nc11 Ka13 39.Bc13 Ka14 40.Kc15 Ka13 41.Kc14 Ka14 42.Bd12 Ka13 43.Na10 Ka12 44.Kc13 Kb11 45.Nb12 Ka12 46.Kc12 Ka11 Ka13 4c13 4c13 4c13 4c13 4c13 4c13 44.Kc13. 15 Ka12 50.Nd11 Ka11 51.Bf12 Ka12 52.Nc13 Ka11 53.Kc11 Ka10 54.Nd11 Ka9 55.Nb10 Kb9 56.Kb11 Ka9 57.Kc10 Ka10 58.Bg13 Ka11 59.Be105 Ka10 605 Ka10 610 Ka10 6 10 Ka10 6 10 Ka10 11+ Ka9 63. Kc9 Ka8 64.Nd9 Kb7 65.Nb8 Ka7 66.Kc8 Ka8 67.Bg11 Ka9 68.Be13+ Ka8 69.Nd7 Ka7 70.Bh10 Ka8 71.Nc9 Ka7 72.Kc7 Ka6 73.Kc 5 Kad. 76.Ne8 Ka4 77.Kd5 Kb3 78.Kd4 Kc2 79.Bb4 Kb3 80.Kc5 Ka2 81.Kc4 Kb1 82.Kc3 Kc1 83.Nd6 Kd1 84.Kd3 Kc1 85.Nc4 Kd1 86.Ba5 Kc1 87.Bd2 Kb1 88. Kc3 Ka2 89.Kc2 Ka1 90.Kb3 Kb1 91.Na3+ Ka1 92.Bc3#

En enda ärkebiskop, kansler, WFA eller superknight (men inte ros) kan också tvinga fram schackmatt. Två FD:er i olika färger kan tvinga fram schackmatt utan deras kungens hjälp.

Slutspelet mellan dam mot torn dras på 16×16-brädet. (Faktum är att det i allmänhet bara vinnas på 5×5 till 15×15 kvadratiska brädor.)

Undervarianter

Guldåldersschack på ett riktigt stort bräde

	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid
16																	16
15																	15
14																	14
13																	13
12																	12
11																	11
10																	10
9																	9
8																	8
7																	7
6																	6
5																	5
4																	4
3																	3
2																	2
1																	1
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid

Guldåldersschack på ett riktigt stort bräde: utgångsposition. (Observera att pjäsformerna i diagrammet inte alltid motsvarar deras betydelse i schack på ett riktigt stort bräde.)

Betza skapade också en andra 16×16-variant, som han kallade guldåldersschack på ett riktigt stort bräde . Han skrev: "Det här spelet är designat för att skapa en öppen position där utveckling, initiativ och attack är avgörande, positionerna är för komplexa för att beräkna så du måste spela med intuition, och du räknar aldrig Bönder - med andra ord , en återgång till guldåldern!"

Den omvända riddaren i diagrammet är rosen från schack på ett riktigt stort bräde, och superriddaren och ärkebiskopen förblir desamma. De andra bitarna är som följer:

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Hoppa över torn ( WDD ; enbokstavssymbol W ). Rör sig som wazir eller dabbaba -ryttare: med andra ord, ett torn som hoppar över varannan ruta på sin väg och inte kan blockeras där, eller flyttar bara en ruta. Betza kallade denna pjäs ett "hoppande torn".

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Krokig biskop ( zB ; enbokstavssymbol B ). Den här biten var den ursprungliga inspirationen för detta spel. Den svänger 90° vid varje steg och rör sig alltid bort från sin ursprungliga position. Sålunda kan den gå från e4 till d5 till e6 till d7 till e8. Den uppfanns tidigare av J. de A. Almay i början av 1900-talet som boyscout , tillsammans med girlscout , som rör sig som ett krokigt torn (t.ex. från a1 till a2 till b2 till b3 till c3).

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Nightrider ( NN ; enbokstavssymbol N ). Gör hur många riddare som helst i samma riktning. Nattryttaren är till riddaren som drottningen är till kungen.

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

GHFD (enbokstavssymbol H ). Rör sig som threeleaper , tripper , ferz eller dabbaba. Kan hoppa för alla drag.

	a	b	c	d	e	f	g	h
8									8
7									7
6									6
5									5
4									4
3									3
2									2
1									1
	a	b	c	d	e	f	g	h

Gryphon ( t[FR] ; enbokstavssymbol R ). Rör sig ett steg som en ferz och fortsätter sedan utåt som ett torn.

Kortaste möjliga schackmatt är:

1.Wa13 i9 2.Wi13 Ai15 3.Wi12#

Det kortaste spelet som slutar med fyrfaldig kontroll och kompis är:

1.Wa3 Np8 2.Wi3 Nxm2 3.Al3 Nk1 4.Bn5 Nxi2 5.Rxi2 i9 6.Rh3 i8 7.Bh5 i7 8.Wi2+ i6 9.Axi6 h14 10.Ad11#

Nio-brädes schack

Betza föreslog också en 24×24-version av schack på ett riktigt stort bräde, även om han inte designade det fullt ut. Hans beskrivning av spelet var "Skjut ihop 9 brädor i en [3×3] ruta, replikera symmetriskt alla unika pjäser från schackuppställningen med fyra brädor, lägg till ett W bredvid K, två F som flankerar K [och] W , och du har ett spel." W och F är här wazir och ferz . Denna beskrivning är dock inte unik: positionerna för rosorna, superriddarna, ärkebiskoparna, kanslererna och drottningarna är inte fastställda, eftersom vissa av dem är lika långt från kungen i utgångsläget för schack med fyra brädor, och det är inte klart om king bör vara på l-filen eller m-filen. Tillägget av sådana svaga pjäser var avsett att balansera dupliceringen av de mer kraftfulla pjäserna.

Fyrbords Shatranj

Betza föreslog också en version med ännu färre taktik som skulle eliminera många av ryttarna, ersätta biskopar med alfils och drottningar med ferzes, förvandla ärkebiskopar till riddare-alfil-föreningar och förvandla kansler till antingen torn-alfil eller torn-ferz-föreningar.

Regeländringar

Betza anmärkte att reglerna för de flesta schackvarianter, som cylindriskt schack eller lavinschack , kunde tillämpas på schack på ett riktigt stort bräde; Icke desto mindre övervägde han att tillämpa reglerna för cylindriskt schack på 16×16-brädet "fånigt" eftersom det fick avstånden att kännas ännu större, och rekommenderade Avalanche-schack istället eftersom det förkortar spelet. Betza tänkte också positivt på att tillämpa reglerna för momentumschack på 16×16-brädet. En annan möjlighet Betza nämner är reglerna för Wiener Kriegspiel, där mitten av brädet (linjen mellan 8:e och 9:e raden) blockeras av en skärm och spelare kan flytta sina pjäser fritt upp till sina första sex led. När båda spelarna är nöjda med sitt arrangemang (detta kan genomföras med en timer), tas skärmen bort och normalt spel återupptas. Det skulle också vara möjligt att spela utan skärmen, som Betza kallade "Sighted Viennese Kriegspiel".

En ytterligare möjlighet som Betza underhöll var en 3D-version av schack på ett riktigt stort bräde på ett 16×16×16 bräde, vilket gav inspirationen en cirkel. På varje nivå skulle 2D-inställningen upprepas, och pjäsens drag skulle översättas till tre dimensioner precis som i hans idé om 8×8×8 3D-schack. Ändå kommenterade han det: "Vilken hemsk idé. Varje spelare har 256 bönder och 256 pjäser. Den genomsnittliga längden på ett spel kommer sannolikt att vara mer [än] 2000 drag."

Olika utgångslägen

Betza övervägde också startpositioner med 16 (ett schackset) eller 64 (fyra set) pjäser istället för 32 (två set), men avvisade dem till slut. De är följande:

	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid
16																	16
15																	15
14																	14
13																	13
12																	12
11																	11
10																	10
9																	9
8																	8
7																	7
6																	6
5																	5
4																	4
3																	3
2																	2
1																	1
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid

16-delad initial installation, med den traditionella 8×8 startpositionen men placera den i mitten av brädet. Detta gör det omöjligt för kungarna att uppnå säkerhet, vilket förkortar spelet som redan skulle förkortas från schack på ett riktigt stort bräde med det lägre antalet pjäser.

	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid
16																	16
15																	15
14																	14
13																	13
12																	12
11																	11
10																	10
9																	9
8																	8
7																	7
6																	6
5																	5
4																	4
3																	3
2																	2
1																	1
	a	b	c	d	e	f	g	h	i	j	k	l	m	n	o	sid

64-delad initial installation, upprepa helt enkelt den ortodoxa installationen fyra gånger. Detta har problemet att varje spelare har fyra kungar, dubbla torn på de centrala filerna och dubbla bönder på varje fil. Betza föreslog att det kunde vara praktiskt att sätta kungarna på i2 och i15, sätta svaga pjäser på tredje raden, bönder på fjärde raden och fylla resten med andra pjäser. Detta skulle få den initiala positionen att uppta halva brädan, precis som i ortodoxt schack, och till skillnad från hur det är i fyrbrädesschack (en fjärdedel) eller niobrädesschack (en sjättedel). Betza gick inte längre med denna möjlighet och sa: "även om jag tror att det förmodligen är spelbart, verkar den enorma massan av bitar för tung för min smak."

Tre dimensioner

Betza föreslog en 16×16×16 tredimensionell anpassning av schackreglerna på ett riktigt stort bräde, som skulle bildas genom att trycka åtta 8×8×8 brädor till en kub och sedan översätta dragen till 3D efter hur han gjorde så för hans version av 8×8×8 3D-schack, även om han uttryckte reservationer om den troliga spellängden.

Oförverkligade förslag

Betza föreslog också "Four Board Great Chess", som skulle ha fler pjäser än rosen som inte kunde göra sina fulla drag på mindre brädor, och ha bönder på tredje rangen och cirka 24 pjäser i de två raderna bakom dem; och på liknande sätt "Four Board Great Shatranj", där bitarna skulle försvagas ytterligare. Ett annat förslag från hans sida var fyrbrädesschack med olika arméer , vilket antydde att en spelare kunde använda riddare och den andra kunde använda fibnifs (fbNF; gör längsta drag framåt eller bakåt som riddare, eller drag som ferz), men noterar att skapa helt nya arméer var inte möjligt 1996 eftersom värdena för långdistanspjäser på 16×16 brädor ännu inte var kända med stor precision. Men ingen utvecklades bortom idéer.

En ytterligare variant som Betza övervägt är "Sixty-Four Board Chess", som skulle spelas på ett 64×64 bräde med 4 096 rutor (samma som 16×16×16 schack). Betzas kommentar var:

Ett schackbräde av schackbräden! Du måste använda mycket små schackbräden och set, och du måste ha mycket långa armar. Du måste också ha lång tid på dig att spela! Jag kan njuta av det här spelet mer genom att bara tänka på det än vad jag skulle kunna genom att faktiskt försöka spela det...

— Ralph Betza

På samma sätt övervägde han en 64×64×64 3D-variant, som han lade fram som ett möjligt världsrekord för den största schackvarianten (med 262 144 kuber), även om han inte helt specificerade reglerna, utöver att ange att standardöppningsuppsättningen för ortodoxt schack skulle helt enkelt upprepas för att fylla 64×64-brädorna.

Ingen speciell utrustning krävs, förutom högt i tak och ett mycket starkt golv i rummet där du gör detta. Jag antar att du kan behöva väldigt långa armar för att flytta pjäserna, och ett teleskop för att se fiendens kung, det är så långt borta.

— Ralph Betza