Litauens politik
Litauens politik äger rum inom ramen för en enhetlig semi-presidentiell representativ demokratisk republik , där Litauens president är statschef och Litauens premiärminister är regeringschef och ett flerpartisystem .
Den verkställande makten utövas av presidenten och regeringen, som leds av premiärministern . Den lagstiftande makten ligger hos både regeringen och den enkammarliga Seimas (det litauiska parlamentet ). Den dömande makten ligger hos domare som utsetts av Litauens president och är oberoende av den verkställande och lagstiftande makten. Rättsväsendet består av författningsdomstolen , högsta domstolen och hovrätten samt de separata förvaltningsdomstolarna . Republiken Litauens konstitution fastställde dessa befogenheter efter dess godkännande den 25 oktober 1992. Eftersom Litauens regering är ett flerpartisystem domineras den inte av något enskilt politiskt parti , utan består av ett flertal partier som måste samarbeta med varandra att bilda koalitionsregeringar . The Economist Intelligence Unit bedömde Litauen som en " defekt demokrati " 2022.
Historia
Sedan Litauen återupprättade självständigheten den 11 mars 1990 har landet behållit demokratiska traditioner. Med utgångspunkt från erfarenheterna från mellankrigstiden kom politikerna med många olika förslag som sträckte sig från stark parlamentarism till en presidentrepublik med checks and balances liknande USA . Genom kompromiss löstes ett semipresidentsystem . I en folkomröstning den 25 oktober 1992, den första allmänna omröstningen av folket sedan deras deklarerade självständighet, stödde 56,75 % av det totala antalet väljare den nya konstitutionen .
Alla större politiska partier förklarade sitt stöd för Litauens medlemskap i Nato och Europeiska unionen (EU). Litauen gick med i Nato den 29 mars 2004. Litauen gick med i EU den 1 maj 2004 och Schengenområdet den 21 december 2007 och euroområdet den 1 januari 2015.
Sedan 1991 har litauiska väljare skiftat från höger till vänster och tillbaka igen, och pendlat mellan de konservativa, ledda av Vytautas Landsbergis , och Litauens (tidigare kommunistiska ) demokratiska arbetarparti , ledd av president Algirdas Brazauskas . Under denna period var premiärminister Gediminas Vagnorius .
Valdas Adamkus har varit president sedan 1998. Hans föreslagna premiärminister var Rolandas Paksas , vars regering fick en stenig start och kollapsade inom sju månader. Växlingen mellan vänster och höger bröts i valet i oktober 2000 när Liberal Union och New Union vann flest röster och kunde bilda en central regeringskoalition med mindre partners. President Adamkus spelade en nyckelroll i att föra de nya mittpartierna samman. Artūras Paulauskas , ledaren för center-vänstern New Union (även känd som det socialliberala partiet), blev ordförande för Seimas. I juli 2001 mitten-vänsterpartiet New Union en allians med Litauens socialdemokratiska parti och bildade ett nytt kabinett under förre presidenten Algirdas Brazauskas. Den 11 april 2006 avsattes Artūras Paulauskas från sin position och Viktoras Muntianas valdes till ordförande för Seimas.
Algirdas Brazauskas kabinett avgick den 31 maj 2006, eftersom president Valdas Adamkus uttryckte misstroende för två av ministrarna, tidigare partikollegor till Brazauskas, angående etiska principer. Brazauskas beslutade sig för att inte sitta kvar som tillförordnad premiärminister och meddelade att han äntligen drog sig tillbaka från politiken. Trots det ledde han Litauens styrande socialdemokratiska parti i ett år till, fram till den 19 maj 2007, då han överlämnade tyglarna till Gediminas Kirkilas . Den 27 november 2008 Andrius Kubilius från den konservativa Homeland Union till premiärminister. I december 2012 efterträddes Andrius Kubilius av Algirdas Butkevičius efter att hans socialdemokratiska parti blivit det största partiet i parlamentsvalet .
2016 vann The Peasant and Green's Union (LGPU) parlamentsvalet . Det säkrade 54 platser i parlamentet med 141 ledamöter ( Seimas ), vilket gjorde ett tidigare litet centralt agrarparti till det största i parlamentet. Den konservativa Homeland Union fick 30 platser. De styrande socialdemokraterna , ledda av Litauens premiärminister Algirdas Butkevciu , förlorade kraftigt och säkrade bara 17 platser. Den 22 november 2016 Saulius Skvernelis från Litauens bonde- och grönförbund ny premiärminister.
vann den konservativa oppositionen Homeland Union-Lithuanian Christian Democrats (TS-LKD) parlamentsvalet med 50 platser. Premiärminister Saulius Skvernelis förbund för lantbrukare och gröna kom en avlägsen andraplats med bara 32 mandat. I november 2020 Ingrida Šimonytė ny premiärminister, efter att ha bildat en center-högerkoalitionsregering av hennes TS-LKD och två liberala partier.
Regering
Regeringen i Litauen består av tre grenar som ursprungligen föreställdes av upplysningsfilosofen Baron de Montesquieu : verkställande , lagstiftande och rättsliga . Varje gren är separat och är inställd för att göra kontroller och balanser på varandra.
Verkställande gren
Den verkställande grenen av den litauiska regeringen består av en president, en premiärminister och presidentens ministerråd. Det är ansvarig för att driva regeringen.
President
Litauens president är landets statschef, vald direkt för en femårsperiod och kan sitta högst två mandatperioder i följd. Presidentval äger rum i en modifierad version av tvåomgångssystemet . Om hälften av väljarna deltar måste en kandidat vinna en majoritet av det totala antalet giltiga röster för att vinna val i första omgången. Om mindre än hälften av väljarna deltar kan en kandidat vinna direkt med ett flertal och minst en tredjedel av det totala antalet röster. Om den första omgången inte ger en president, hålls en omgång mellan de två bästa som slutade i den första omgången, med ett flertal tillräckligt för att vinna.
Presidenten, med godkännande av Seimas , är först ansvarig för att utse premiärministern . Efter premiärministerns nominering utser presidenten också, på rekommendation av premiärministern, ministerrådet ( 13 ministerier ), samt ett antal andra högsta tjänstemän och domare för alla domstolar. Presidenten fungerar också som överbefälhavare , övervakar utrikes- och säkerhetspolitik, tar upp politiska problem i utrikes- och inrikesfrågor, utropar undantagstillstånd, överväger de lagar som antagits av Seimas och utför andra uppgifter som anges i konstitutionen. Litauens presidenter har något större makt än sina motsvarigheter i Estland och Lettland, men har mer inflytande i utrikespolitiken än inrikespolitiken.
Tidigare president Rolandas Paksas , som hade besegrat Adamkus 2003 , åtalades i april 2004 för att ha läckt hemligstämplad information.
Dalia Grybauskaitė , den första kvinnliga presidenten, fungerade som Litauens president sedan juli 2009 till 2019, och vann ett omval 2014 . Grybauskaitė efterträdde Valdas Adamkus som hade suttit sammanlagt två icke på varandra följande mandatperioder.
2019 vann Gitanas Nauseda i Litauens presidentval efter att hans motståndare Ingrida Šimonytė medgivit.
premiärminister
Litauens premiärminister är landets regeringschef, utsedd av presidenten och godkänd av Seimas . Premiärministern, inom 15 dagar efter att ha utsetts, är ansvarig för att välja ministrar som presidenten ska godkänna för vart och ett av de 13 ministerierna. I allmänhet är premiärministern ansvarig för landets angelägenheter, upprätthåller hemlandets säkerhet, genomför lagar och resolutioner från Seimas och presidentens dekret, upprätthåller diplomatiska förbindelser med främmande länder och internationella organisationer och utför andra uppgifter som anges i författningen. I praktiken är premiärministern mest ansvarig för inrikespolitiken, medan presidenten mestadels sköter utrikespolitiken.
ministerrådet
I likhet med andra nationers kabinett består ministerrådet av 13 ministrar valda av premiärministern och utsedda av presidenten. Varje minister är ansvarig för sitt eget ministerium av den litauiska regeringen och måste lämna rapporter om sitt ministerium när han eller hon uppmanas till det. När premiärministern avgår eller avlider ska tjänsten tillsättas så snart som möjligt och den nya ledaren kommer att utse en ny regering.
Nuvarande tjänstemän
Kontor | namn | Fest | Eftersom |
---|---|---|---|
President | Gitanas Nausėda | Oberoende | 12 juli 2019 |
premiärminister | Ingrida Šimonytė | Oberoende (stödd av Homeland Union-litauiska kristdemokrater ) | 11 december 2020 |
Lagstiftande avdelning
Parlamentet ( Seimas ) har 141 ledamöter som väljs för en 4-årsperiod. Ungefär hälften av ledamöterna väljs i enmansdistrikt (71), och den andra hälften (70) väljs i den riksomfattande omröstningen med hjälp av proportionell representation av partilistor. Ett parti måste få minst 5 % av de nationella rösterna för att bli representerat i Seimas.
Politiska partier och val
2019 presidentval
Kandidat | Fest | Första omgången | Andra rundan | ||
---|---|---|---|---|---|
Röster | % | Röster | % | ||
Ingrida Šimonytė | Oberoende | 442,353 | 31,43 | 437,399 | 33,28 |
Gitanas Nausėda | Oberoende | 438,469 | 31.16 | 876,749 | 66,72 |
Saulius Skvernelis | Oberoende | 278,680 | 19.80 | ||
Vytenis Andriukaitis | Litauens socialdemokratiska parti | 67,802 | 4,82 | ||
Arvydas Juozaitis | Oberoende | 66,535 | 4,73 | ||
Valdemar Tomaševski | Valaktion av polacker i Litauen | 56,411 | 4.01 | ||
Mindaugas Puidokas | Oberoende | 36,645 | 2,60 | ||
Naglis Puteikis | Litauens centerparti | 11 214 | 0,80 | ||
Valentinas Mazuronis | Oberoende | 9,169 | 0,65 | ||
Ogiltiga/blanka röster | 9 905 | – | 17 097 | – | |
Total | 1,417,183 | 100 | 1,314,148 | 100 | |
Registrerade väljare/valdeltagande | 2,486,915 | 56,99 | 2,491,021 | 53,44 | |
Källa: VRK , VRK |
2020 års riksdagsval
Fest | Proportionell | Valkrets (första omgången) | Valkrets (andra omgången) |
Totalt antal platser |
+/– | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Röster | % | Säten | Röster | % | Säten | Röster | % | Säten | ||||
Hembygdsförbundet | 292,124 | 25,77 | 23 | 268,919 | 24.16 | 1 | 356 599 | 40,17 | 26 | 50 | +19 | |
Litauiska jordbrukarna och de gröna unionen | 204,791 | 18.07 | 16 | 169,370 | 15.22 | 0 | 209,718 | 23,62 | 16 | 32 | −22 | |
Arbetarparti | 110,773 | 9,77 | 9 | 88,408 | 7,94 | 0 | 8 077 | 0,91 | 1 | 10 | +8 | |
Litauens socialdemokratiska parti | 108,649 | 9,58 | 8 | 130 851 | 11,76 | 0 | 75,561 | 8,51 | 5 | 13 | −4 | |
Frihetspartiet | 107 093 | 9.45 | 8 | 72 046 | 6,47 | 0 | 72,288 | 8.14 | 3 | 11 | Ny | |
Liberal rörelse | 79,755 | 7.04 | 6 | 103,238 | 9,28 | 0 | 60,841 | 6,85 | 7 | 13 | −1 | |
Valaktion av polacker i Litauen | 56,386 | 4,97 | 0 | 53 007 | 4,76 | 2 | 14,837 | 1,67 | 1 | 3 | −5 | |
Litauens socialdemokratiska arbetarparti | 37,197 | 3,28 | 0 | 51,923 | 4,67 | 0 | 26 199 | 2,95 | 3 | 3 | Ny | |
Centerpartiet – Nationalister | 26,769 | 2,36 | 0 | 20,468 | 1,84 | 0 | 5,405 | 0,61 | 0 | 0 | −1 | |
National Alliance | 25 098 | 2.21 | 0 | 14 938 | 1,34 | 0 | 0 | Ny | ||||
Frihet och rättvisa | 23 355 | 2.06 | 0 | 28,641 | 2,57 | 0 | 9,631 | 1.08 | 1 | 1 | Ny | |
Litauens gröna parti | 19 303 | 1,70 | 0 | 35 205 | 3.16 | 0 | 6,648 | 0,75 | 1 | 1 | 0 | |
Modets väg | 13,337 | 1.18 | 0 | 2,573 | 0,23 | 0 | 0 | 0 | ||||
Litauen – för alla | 11 352 | 1.00 | 0 | 7 917 | 0,71 | 0 | 0 | Ny | ||||
Kristna unionen | 8,825 | 0,78 | 0 | 17,433 | 1,57 | 0 | 0 | Ny | ||||
Union of intergenerational solidarity – sammanhållning för Litauen | 5,808 | 0,51 | 0 | 2,753 | 0,25 | 0 | 0 | Ny | ||||
Litauens folkparti | 2,946 | 0,26 | 0 | 1 087 | 0,10 | 0 | 0 | 0 | ||||
Litauisk lista | 1 043 | 0,09 | 0 | 0 | –1 | |||||||
Oberoende | 43 083 | 3,87 | 0 | 41,938 | 4,72 | 4 | 4 | 0 | ||||
Total | 1,133,561 | 100,00 | 70 | 1,112,903 | 100,00 | 3 | 887,742 | 100,00 | 68 | 141 | 0 | |
Giltiga röster | 1,133,561 | 96,47 | 1,112,903 | 94,74 | 887,742 | 96,03 | ||||||
Ogiltiga/blanka röster | 41,465 | 3,53 | 61,822 | 5,26 | 36,667 | 3,97 | ||||||
Totalt antal röster | 1 175 026 | 100,00 | 1,174,725 | 100,00 | 924,409 | 100,00 | ||||||
Registrerade väljare/valdeltagande | 2,457,722 | 47,81 | 2,457,722 | 47,80 | 2,355,726 | 39,24 | ||||||
Källa: VRK |
Europaparlamentsvalet 2019
Fest | Röster | % | Säten | |
---|---|---|---|---|
Hembygdsförbundet | 245,918 | 18.60 | 3 | |
Litauens socialdemokratiska parti | 199 217 | 17.26 | 2 | |
Litauiska jordbrukarna och de gröna unionen | 157 604 | 11,92 | 2 | |
Arbetarparti | 112,964 | 8,54 | 1 | |
Liberal rörelse | 81 916 | 6.20 | 1 | |
Offentlig valkommitté " Aušra Maldeikienės tåg" | 80,703 | 6.10 | 1 | |
" Waldemar Tomaszewski Block" - Coalition of Christian Families Alliance och Lithuanian Russian Union | 69,263 | 5.24 | 1 | |
Litauens centerparti | 64 091 | 4,85 | 0 | |
Offentlig valkommitté "President Rolandas Paksas ' rörelse" | 50 130 | 3,79 | 0 | |
Offentlig valkommitté "Vytautas Radžvilas: Återställ staten!" | 41,860 | 3.17 | 0 | |
Ordning och rättvisa | 34,298 | 2,59 | 0 | |
Litauens socialdemokratiska arbetarparti | 29,592 | 2.24 | 0 | |
Litauens gröna parti | 28,126 | 2.13 | 0 | |
Litauens frihetsunion (liberaler) | 23,829 | 1,80 | 0 | |
Offentlig valkommitté "Starka Litauen i Förenade Europa" | 16,671 | 1,26 | 0 | |
Offentlig valnämnd "Avgörande språng" | 16,671 | 1.07 | 0 | |
Total | 1 250 377 | 100,00 | 11 |
Juridisk avdelning
Domarna i Republiken Litauens författningsdomstol ( Lietuvos Respublikos Konstitucinis Teismas ) för en enda nioårsperiod utses av Seimas bland de kandidater som presenteras av presidenten (tre domare), ordförande för Seimas (tre domare) och ordförande i högsta domstolen (tre domare).
Administrativa indelningar
Litauen har en administrativ indelning i tre nivåer: landet är indelat i 10 län (litauiska: singular – apskritis , plural – apskritys ) som är ytterligare indelade i 60 kommuner (litauiska: singular – savivaldybė , plural – savivaldybės 500) som består av över 500 kommuner. ålderskap (litauiska: singular – seniūnija , plural – seniūnijos ).
Länsguvernörernas (litauiska: apskrities viršininkas ) institution och länsförvaltningar har upplösts 2010 .
Kommunerna är den viktigaste administrativa enheten. Vissa kommuner kallas historiskt för "distriktskommuner", och förkortas därför ofta till "distrikt"; andra kallas "stadskommuner", ibland förkortade till "stad". Varje kommun har sin egen valda regering. Tidigare skedde val av kommunfullmäktige vart tredje år, men nu sker det vart fjärde år. Rådet utser äldste att styra äldsteskapen. Borgmästare väljs direkt sedan 2015 och utses av fullmäktige innan dess.