Könslöst språk

Ett könlöst språk är ett naturligt eller konstruerat språk som inte har några skillnader av grammatiskt kön - det vill säga inga kategorier som kräver morfologisk överensstämmelse för kön mellan substantiv och tillhörande pronomen, adjektiv, artiklar eller verb.

Begreppet "könslöst språk" skiljer sig från begreppet könsneutralt språk , som är neutralt med hänsyn till naturligt kön . En diskurs på ett könslöst språk behöver inte vara könsneutralt (även om könslösa språk utesluter många möjligheter till förstärkning av könsrelaterade stereotyper) ; likaså behöver inte en könsneutral diskurs äga rum i ett könslöst språk.

Könslösa språk har olika sätt att känna igen naturligt kön, såsom könsspecifika ord ( mor , son , etc., och distinkta pronomen som han och hon i vissa fall), såväl som könsspecifik kontext, både biologisk och kulturell .

Språk utan kön listas i en lista över språk efter typ av grammatiska kön . Könslösa språk inkluderar alla kartvelska språk (inklusive georgiska ), vissa indoeuropeiska språk (som bengaliska , persiska och armeniska ), dravidiska språk (som kannada och tamil ), alla uraliska språk (som ungerska , finska och estniska ) , alla moderna turkiska språk (som turkiska , tatariska och kazakiska ), kinesiska , japanska , koreanska , de flesta austronesiska språken (som de polynesiska språken ) och vietnamesiska .

Språkkontakt

Morfologisk syn

Ur morfologisk synvinkel kan grammatiskt kön uppstå på grund av språkkontakt . ^{[ verifiering behövs ]} Undersökningar av könssystem på 256 språk runt om i världen visar att 112 (44 %) har grammatiskt kön och 144 (56 %) är könslösa. Eftersom dessa två typer av språk i många fall ligger geografiskt nära varandra, finns det en betydande chans att det ena påverkar det andra. Till exempel anses det baskiska språket vara ett könslöst språk, men det har påverkats av det spanska feminina-maskulina tvåkönssystemet . Det finns 6909 erkända språk i världen ^{[ citat behövs ]} , sålunda utgör ett urval av 256 språk ungefär 3,7 % av alla talade språk. Även om just denna undersökning indikerar en hög andel könsneutralitet, tar den alltså inte hänsyn till övriga 96,3 % av språken.

Utlånad från andra språk

Genus har förknippats med ord, men inte med idéer. Forskare försöker studera utvecklingen av kön i substantiv som har lånats från andra språk . Ett exempel är könstilldelningen av de könslösa engelska substantiven som lånades till italienska som talas av invandrare till Amerika. Det lånade ordets fonologiska form avgör ibland dess kön. Till exempel, italienare som immigrerat till Amerika identifierar inte ordet frys, utan hörde istället freezə (med en schwa ). Detta ljud liknar /a/, så ordet blir frisa . Följaktligen slutar det nya ordet på /a/ som är feminint. Detsamma händer med orden vatten ( la vuora ), tröjan ( la suera ) och kvarten ( la quora ). Denna process sker även i amerikansk-tyska och amerikansk-franska . Den engelska avslutningen -ing (i gerundformer ) låter ungefär som franska -ine och har en liknande funktion som den tyska -ung , som båda är feminina suffix. I det här fallet genererar inte de könslösa substantiven ett eller annat kön. ^{[ självmotsägande ]} I den amerikansk-italienska dialekten är det maskulina standardkönet, som i spanska, portugisiska , franska, norska och forngelska.

Specifika språk

Även om engelska , till skillnad från forngelska, är könsfri grammatiskt, har den naturligt genus , vilket är ett semantiskt begrepp. Distinktionerna av naturligt kön finns fortfarande kvar i pronomen och possessiva adjektiv: han , honom , hans ; hon , hennes , hennes , även om dessa inte helt följer det naturliga könet, t.ex. det feminina könet används för fartyg och det neutrala könet används ofta för djur.

Vissa indoeuropeiska språk , som bengali och persiska , saknar helt och hållet både grammatiskt och naturligt kön.

Se även