São Paulo tunnelbana

"Metrô" omdirigerar hit. För det brasilianska new wave-bandet, se Metrô (band) . För Rio-systemet, se Rio de Janeiro Metro .

São Paulo Metro
Översikt
Inhemskt namn	Metro de São Paulo
Plats	São Paulo , Brasilien
Transittyp	Snabb transitering
Antal rader	6
Linje nummer
Antal stationer	91
Dagligt åkande	5,3 miljoner (2019)
Årligt ridtid	1,494 miljarder (2019)
Hemsida	Metro (på engelska) ViaQuatro (på portugisiska) ViaMobilidade (på portugisiska) LinhaUni (på portugisiska)
Drift
Började operationen	14 september 1974
Operatör(er)	Companhia do Metropolitano de São Paulo (Linje 1–3, 15) ViaQuatro (Linje 4) ViaMobilidade (Linje 5) LinhaUni (Linje 6)
Framsteg	1′40" till 3"
Teknisk
Systemlängd	104,4 km (64,9 mi) (endast tunnelbana) 380 km (240 mi) ( komplett nätverk )
Spårvidd	1 600 mm ( 5 fot 3 tum ) (rad 1-3) 1 435 mm ( 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum ) (raderna 4-6) 690 mm (2 fot 3 tum) (linje 15)
Elektrifiering	750 V DC tredje skena (linje 1–3, 15) 1 500 V DC kontaktledning (linje 4–5) 750 V DC kontaktledning (linje 6)
Medelhastighet	60 km/h (37 mph)
Toppfart	87 km/h (54 mph) (raderna 1-3) 80 km/h (50 mph) (raderna 4-5, 15)
Systemkarta

São Paulos tunnelbana ( portugisiska : Metrô de São Paulo , [meˈtɾo dʒi sɐ̃w ˈpawlu] ), allmänt kallad Metrô ( [meˈtɾo] ) är en av stadsjärnvägarna som servar staden São Paulo , tillsammans med São Paulo Metropolitan Company (CPTM), som bildar det största järnvägstransportnätet för storstadsområdet i Latinamerika . De sex linjerna i tunnelbanesystemet fungerar på 104,4 kilometer (64,9 mi) sträcka och betjänar 91 stationer. Tunnelbanesystemet tar cirka 5 300 000 passagerare om dagen.

Själva tunnelbanan täcker långt ifrån hela stadsområdet i staden São Paulo och går bara inom stadens gränser. Det kompletteras dock av ett nätverk av storstadståg som drivs av CPTM och Via Mobilidade, som servar São Paulo och São Paulo storstadsregion . De två systemen tillsammans bildar ett 380 km (240 mi) långt nätverk. Storstadstågen skiljer sig från Metro eftersom de också betjänar andra kommuner runt São Paulo med större medelavstånd mellan stationer och godståg som trafikerar vissa linjer (förutom linje 9, som nästan inte har några skillnader mot tunnelbanelinjerna).

Systemet anses vara det modernaste i Latinamerika och är det första som installerar plattformsskärmdörrar på en station och använder kommunikationsbaserad tågstyrning med linjer 4 och 15 helt automatiserade . Linje 15, är en monorail-linje som delvis öppnade för trafik 2014 och är den första högkapacitets monorail-linjen i Latinamerika. São Paulo Metro och CPTM fungerar båda som statligt ägda företag och har fått utmärkelser på senare tid som ett av de renaste systemen i världen av ISO9001 . São Paulo Metro valdes till bästa Metro Americas vid MetroRail 2010 industrikonferens och den valdes till ett av världens bästa tunnelbanesystem av Business Insider , eftersom det är det enda systemet i Latinamerika som kom med på listan.

Historia

Invigning av São Paulo Metro 1974. I centrum borgmästare Miguel Colasuonno och guvernör Laudo Natel.

Companhia do Metropolitano de São Paulo (Metrô) grundades den 24 april 1968. Åtta månader senare inleddes arbetet med nord–sydlig linje. 1972 inträffade den första provtågets resa mellan stationerna Jabaquara och Saúde . Den 14 september 1974 trädde segmentet mellan Jabaquara och Vila Mariana i kommersiell drift.

Den första linjen, Norte/Sul (North/South), senare omdöpt till "Blue Line" eller Line 1 - Blue, öppnades den 18 september 1972, med en experimentell operation mellan Saúde och Jabaquara stationer. Kommersiell verksamhet startade den 14 september 1974, efter en åttaårig "dräktighetsperiod" som började 1966, under borgmästare Faria Limas administration. Utbyggnad av tunnelbanesystemet inkluderar nya linjer. I slutet av 2004 började konstruktionen av en 12,8 km lång tunnelbanelinje på 1 miljard USD (linje 4 - gul), med elva stationer som syftar till att transportera nästan en miljon människor per dag. År 2004 byggdes också linje 2 ut, med två nya stationer som öppnade 2006 och ytterligare en 2007.

En utbyggnad på 10,5 kilometer (6,5 mi) av linje 5 slutfördes 2018.

Från och med januari 2020 kostar biljetterna 4,40 R$. År 2006 började São Paulos tunnelbanesystem att använda ett smartkort , kallat " Bilhete Único " (eller "Single Ticket" på engelska).

Aktuella driftsdata

Paulista Station på linje 4

Palmeiras-Barra Funda intermodala terminal på linje 3

Rad 15

Operativt kontrollcenter för São Paulos tunnelbana.

Tunnelbanesystemet består av sex färgkodade linjer: linje 1 (blå) , linje 2 (grön) , linje 3 (röd) , linje 4 (gul) , linje 5 (lila) och linje 15 (silver) , trafik från söndag till lördag, från 04:40 till midnatt (01:00 på lördagar). Linje 15 (Silver) , är en monorail med hög kapacitet.

De sex linjerna uppnådde ett genomsnittligt antal ryttare på vardagar på 5,3 miljoner 2019. Den 14 september 2019 noterade Metrô det högsta antalet åkare någonsin på 5,5 miljoner på en enskild arbetsdag, orsakat av den senaste expansionen av vissa linjer. Metron tillhandahöll 1 4945 miljarder resor under 2019.

Bussterminaler

I maj 1977 övertog Metro administrationen och kommersiellt utnyttjande av den Inter-City Jabaquara Interkommunala terminalen och invigde, i maj 1982, den moderna Inter-city Tietê Bus Terminal , som ersatte den tidigare Júlio Prestes Terminal.

Detta avtal fastställde att Metro skulle ansvara för studierna för planering, genomförande och drift av passagerartransporter i kommundistriktet São Paulo, antingen direkt eller genom tredje part.

Senare integrerades de andra stadsbussterminalerna i systemet, såsom Bresser, i januari 1988 och Palmeiras-Barra Funda, i december 1989. I januari 1990 lades intercitybussterminalerna ut av Metrô, som genom offentliga tjänster anbud, kontrakterade Consortium Prima för administration och kommersiellt utnyttjande av de 4 intercitybussterminalerna i staden São Paulo. Detta kontrakt inkluderade ansvaret för underhåll och bevarande av befintliga installationer, samt för utbyggnad och modernisering av terminalerna.

Rullande lager

Moema Station, linje 5.

De första bilarna togs i drift 1974, samma år som företagets kommersiella verksamhet inleddes. Denna modell fick namnet Series 100, vars bilar fick numren 1001 till 1306 (51 tåg med 6 bilar vardera). De designades i USA av Budd Company , och den nationella tillverkaren av rullande materiel Mafersa gjorde slutmonteringen. Modellen baserades på klass A-tågen från Bay Area Rapid Transit- systemet, även med samma Westinghouse 1460-serie chopper-traktionskontroller, och skulle användas längs nord-sydlig linje, nu känd som Line 1 - Blue. Till en början körde de med två biltåg med bilar tillsatta när efterfrågan ökade, upp till maximalt sex bilar. Alla har ett par elmotorer och en hytt.

Tåg på linje 1.

Idag är denna aktie känd som "A-aktie". Hela "A-beståndet" var planerat att fasas ut i början av 2015, eftersom de senaste moderniseringsprocesserna gjorde att de omvandlades till två olika bestånd: I och J. Det sista A-lagertåget togs ur drift i februari 2018.

För att minska tillverkningskostnaderna beslutade Cobrasma-företaget att tillhandahålla East-West Line, nu linje 3 . Tågen hade endast hytter och använde mer avancerade ventilations- och underhållssystem. Denna aktie var känd under namnet "C". Tågsatsen som designats för denna linje producerades av två olika nationella företag, Cobrasma och Mafersa (vars tåg fick namnet "D"). Tågen togs i trafik mellan 1984 och 1986 på linje 3 och förblev där under hela sin livstid, även om under sina sista år flyttades några av D-lagertågen till linje 1 där de körde med de äldre A-lagertågen.

Interiör av tåg P19.

Corinthians-Itaquera Station.

Den enda skillnaden mellan de två är frontmasken och något strukturellt ramverk. Deras ursprungliga tekniska nomenklatur var 300. Enligt den var C-stocken numrerad från 301 (C01) till 325 (C25), och D-stocken hade tåg numrerade från 326 (D26) till 347 (D47). C-lagertågen var redan renoverade som K-lager och D-stocken renoverades och skapade L-vagnarna. Upprustningsprogrammet för hela beståndet av A-, C- och D-tåg avslutades 2018.

Idag består den rullande materielen i São Paulo Metro av 11 lager, 232 tåg och 1 419 bilar och den är uppdelad enligt följande:

• E-lager: Byggt av Alstom och togs i bruk mellan 1998 och 1999. De trafikerar för närvarande linje 1 - Blå.
• F-lager: Alstom-tåg speciellt byggda för linje 5 - Lilac mellan 2001 och 2002.
• G-lager: Även byggd av Alstom och togs i bruk 2008. De körs för närvarande på linje 1 - Blå och 3 - Röd.
• H-lager: Strömlinjeformade CAF-byggda tåg byggda 2010 som körs exklusivt på linje 3 - Röd sedan 2014.
• I- och J-lager: Renoverade A-lagertåg som trafikerar linje 1 - Blå och 2 - Grön från 2011. De skiljer sig kosmetiskt såväl som mekaniskt. I-aktien byggdes om av Alstom och Siemens medan J-aktien byggdes om av Bombardier, Temoinsa, BTT och Tejofran.
• K-stock: Renoverade C-lagertåg byggda om av ett konsortium bestående av T'trans, MTTrens, MPE och Temoinsa. De trafikerar linje 3 - Röd precis som de ursprungliga tågen.
• L lager: D lager renoverat av Alstom och IESA och trafikerar linje 1 - Blå
• M stock: Monorail-stocken byggd av Bombardier mellan 2013 och 2016 och trafikerar linje 15 - Silver.
• P-bestånd: CAF-byggda tåg från 2013 som går på linje 5 - Lilac vid sidan av det tidigare F-beståndet.
• 400-serien: Förarlösa tåg byggda 2009-2010 och 2016-2017 av Hyundai Rotem för linje 4 - gul

säkerhet

Metros säkerhetsagenter har polisbefogenheter och vid behov ger de assistans. Alla polisärenden som inträffar inom systemet hänvisas till tunnelbanesystemets polisstation, Delegacia de Polícia do Metropolitano de São Paulo (DELPOM), som ligger vid stationen Palmeiras-Barra Funda.

Systemlinjer

Systemkarta – juli 2020

Linje	Färg	Termini	Öppnad	Längd	Stationer	Resans längd (min)	Drifttimmar _
Linje 1	Blå	Tucuruvi ↔ Jabaquara	14 september 1974	20,2 km (12,6 mi)	23	39	Dagligen (4:40–0:32)
Linje 2	Grön	Vila Madalena ↔ Vila Prudente	25 januari 1991	14,7 km (9,1 mi)	14	26	Dagligen (4:40–0:32)
Rad 3	Röd	Palmeiras-Barra Funda ↔ Corinthians-Itaquera	10 mars 1979	22,0 km (13,7 mi)	18	34	Dagligen (4:40–0:32)
Rad 4	Gul	Vila Sônia ↔ Luz	25 maj 2010	12,9 km (8,0 mi)	11	19	Dagligen (4:40–0:32)
Rad 5	Lila	Capão Redondo ↔ Chácara Klabin	20 oktober 2002	19,9 km (12,4 mi)	17	35	Dagligen (4:40–0:32)
Rad 15	Silver ( Monorail )	Vila Prudente ↔ Jardim Colonial	30 augusti 2014	14,7 km (9,1 mi)	11	21	Dagligen (4:40–0:32)

Framtida utveckling

Flera konventionella tunnelbane- och monoraillinjer är för närvarande under uppbyggnad eller under projekt.

Systemkarta - under uppbyggnad

Under konstruktion

Linje	Färg	Termini	Längd	Stationer
Linje 2	Grön (Expansion)	Vila Prudente ↔ Penha	8,3 km (5,2 mi)	8
Rad 6	Orange	Brasilândia ↔ São Joaquim	13,4 km (8,3 mi)	15
Rad 15	Silver ( Monorail ) (Expansion)	Jardim Colonial ↔ Jacu Pêssego	3 km (1,9 mi)	2
Linje 17	Guld (monorail)	Morumbi ↔ Washington Luiz / Aeroporto de Congonhas	6,7 km (4,2 mi)	8

Planerad

Linje	Färg	Termini	Längd	Stationer
Linje 2	Grön (Expansion)	Penha ↔ Dutra	5 km (3,1 mi)	5
Linje 2	Grön (Expansion)	Vila Madalena ↔ Cerro Corá	1 km (0,62 mi)	1
Rad 4	Gul (Expansion)	Vila Sônia ↔ Taboão da Serra	3 km (1,9 mi)	2
Rad 5	Lila (Expansion)	Capão Redondo ↔ Jardim Ângela	4 km (2,5 mi)	2
Rad 5	Lila (Expansion)	Chácara Klabin ↔ Ipiranga	3 km (1,9 mi)	2
Rad 6	Orange (expansion)	Brasilândia ↔ Bandeirantes	6,1 km (3,8 mi)	5
Rad 15	Silver ( Monorail ) (Expansion)	Jacu Pêssego ↔ Hospital Cidade Tiradentes	6,2 km (3,9 mi)	4
Rad 15	Silver ( Monorail ) (Expansion)	Ipiranga ↔ Vila Prudente	1,8 km (1,1 mi)	1
Linje 16	Violett	Oscar Freire ↔ Cidade Tiradentes	32 km (20 mi)	23
Linje 17	Guld (Monorail) (Expansion)	Morumbi ↔ São Paulo-Morumbi	6,4 km (4,0 mi)	5
Linje 17	Guld (Monorail) (Expansion)	Washington Luiz ↔ Jabaquara	3,5 km (2,2 mi)	5
Linje 19	Himmelsblå	Bosque Maia ↔ Anhangabau	15,8 km (9,8 mi)	15
Linje 20	Rosa	Santa Marina ↔ Santo André	30,2 km (18,8 mi)	24
Linje 22	Brun	Cotia ↔ Sumaré	29 km (18 mi)	19

Inställt

Linje	Färg	Termini	Längd	Stationer
Linje 17	Guld (Monorail) (Expansion)	Aeroporto de Congonhas ↔ São Judas	3,8 km (2,4 mi)	2
Linje 18	Brons (Monorail)	Tamanduateí ↔ Djalma Dutra	14,9 km (9,3 mi)	13
Linje 21	grå	Pari ↔ Nordestina	21 km (13 mi)	12
Linje 23	Magenta	Lapa ↔ Dutra	17 km (11 mi)	20
Linje 24	Färg okänd	São Paulo ↔ Diadema

Se även

• Lista över São Paulo tunnelbanestationer
• Companhia do Metropolitano de São Paulo - São Paulo Metropolitan Company
• Companhia Paulista de Trens Metropolitanos - São Paulo Metropolitan Trains' Company
• Trens Intercidades - planerat regionalt järnvägsnät centrerat på São Paulo
• Transport i São Paulo
• Lista över latinamerikanska järnvägstransitsystem efter passagerare
• Lista över tunnelbanesystem
• Lista över monorail-system
• Lista över São Paulo Metro varv
• Snabb transitering i Brasilien

externa länkar

• São Paulo Metro webbplats
• Essential Network of São Paulo Metro (projekt för förlängning av nätverket för att vara klart 2025) Arkiverad 2020-07-20 på Wayback Machine (på portugisiska)
• CityMayors artikel