Riksdagen
|
Sveriges Riksdag Sveriges riksdag
| |
|---|---|
 | |
| 2022–2026 termin | |
| Typ | |
| Typ | |
| Ledarskap | |
| Strukturera | |
| Säten | 349 |
Politiska grupper |
Regering (103)
Förtroende och utbud (73)
Opposition (173)
|
| Val | |
|
Öppen lista proportionell representation ( modifierad Sainte-Laguë-metoden ) med en valtröskel på 4 % i valkretsar baserade på Sveriges län Se Val i Sverige |
|
Förra valet |
11 september 2022 |
Nästa val |
Senast den 13 september 2026 |
 | |
| Mötesplats | |
|
Riksdagen Helgeandsholmen Stockholm , 100 12 Sverige | |
| Hemsida | |
| Fotnoter | |
Riksdagen ( svenska: [ˈrɪ̌ksdɑː(ɡ)] ( 
ksd ) lyssna ) lit. , transl. " diet of the realm " ; även svenska : riksdagen [ˈrɪ̌ksdan] ( lyssna ) eller Sveriges riksdag [ˈsvæ̌rjɛs ˈrɑ] (ksd)ɡ ɑ ] ( är Sveriges lagstiftande församling och högsta beslutande organ . Sedan 1971 har riksdagen varit en enkammarlig lagstiftande församling med 349 ledamöter ( riksdagsledamöter ), valda proportionellt och sedan 1994 tjänstgöra på en bestämd fyraårsperiod. Det svenska riksdagsvalet 2022 är det senaste riksdagsvalet .
Riksdagens konstitutionella mandat är uppräknade i regeringsformen och dess interna arbetssätt specificeras närmare i riksdagsordningen . Riksdagens säte är i Riksdagshuset på ön Helgeandsholmen i centrala Stockholm . Riksdagen har sina institutionella rötter i den feodala riksdagen för ständerna , som traditionellt tros ha samlats i Arboga 1435. År 1866, efter reformer av 1809 års regeringsinstrument , omvandlades det organet till en tvåkammarlagstiftande församling med en överkammare ( Första Kammaren ) och en nedre kammare ( Andra Kammaren ) .
namn
Det svenska ordet riksdag , i bestämd form riksdagen , är en allmän term för " riksdag " eller "församling", men det används vanligtvis bara för Sveriges lagstiftande församling och vissa relaterade institutioner. Förutom Sveriges riksdag används den även för Finlands parlament och estniska Riigikogu , samt den historiska tyska riksdagen och den danska Rigsdagen . I svenskt bruk riksdagen vanligtvis okapitaliserad. Riksdag härstammar från genitiv av rike , som syftar på kunglig makt, och dag , som betyder diet eller konferens; det tyska ordet Reichstag och danska Rigsdag är besläktade . Oxford English Dictionary spårar engelsk användning av termen "riksdag" med hänvisning till den svenska församlingen tillbaka till 1855.
Historia
Rötterna till den moderna riksdagen kan hittas i ett möte 1435 i staden Arboga ; dock var troligen endast tre av godsen närvarande: adeln , prästerskapet och borgarna . Denna informella organisation modifierades 1527 av den första moderna svenska kungen, Gustav I Vasa , till att inkludera representanter från alla fyra sociala stånden : adeln , prästerskapet, borgarna (fastighetsägande allmoge i städerna som köpmän etc.) , och yeomanry ( friägda bönder). Denna form av Ständestaatsrepresentation varade fram till 1866, då ståndsrepresentationen avskaffades och det moderna tvåkammarparlamentet inrättades. I verkligheten blev det dock inte ett riksdag i modern mening förrän parlamentariska principer fastställdes i det politiska systemet i Sverige, 1917.
Den 22 juni 1866 beslutade riksdagen att ombilda sig till en tvåkammarlagstiftande församling, bestående av Första kammaren eller första kammaren med 155 ledamöter och Andra kammaren eller andra kammaren med 233 ledamöter. Första kammaren valdes indirekt av landstings- och stadsfullmäktige, medan andra kammaren valdes direkt genom allmänna val. industriella revolutionens början medförde, inte längre kunde representera stora delar av befolkningen.
Genom en ändring av 1809 års regeringsform var det allmänna valet 1970 det första till en enkammarförsamling med 350 platser. Det följande allmänna valet till enkammarriksdagen 1973 gav regeringen stöd av endast 175 ledamöter, medan oppositionen kunde mobilisera en lika stor styrka på 175 ledamöter. I ett antal fall blev det lika röstetal och det slutliga beslutet måste avgöras genom lottning. För att undvika att denna instabila situation skulle upprepas minskades antalet mandat i riksdagen till 349, från 1976 och framåt.
Befogenheter och struktur
Riksdagen utför de normala funktionerna som en lagstiftande församling i en parlamentarisk demokrati . Den stiftar lagar, ändrar konstitutionen och utser en regering. I de flesta parlamentariska demokratier statschefen en politiker i uppdrag att bilda regering. Enligt den nya regeringsformen (en av grundlagens fyra grundläggande lagar) som antogs 1974 togs den uppgiften bort från den svenska monarken och gavs till riksdagens talman. För att göra ändringar i grundlagen enligt den nya regeringsformen måste ändringar godkännas två gånger, i två på varandra följande valperioder med ett ordinarie allmänna val däremellan.
Det finns 15 riksdagsutskott i riksdagen.
Medlemskap
I september 2022 var 163 medlemmar, eller 46,7 % av de 349 medlemmarna kvinnor. Fem partier har en majoritetsrepresentation av kvinnliga riksdagsledamöter från och med 2022: Vänsterpartiet (17 av 24, 70,8 %), Miljöpartiet (12 av 18, 66,7 %), Liberalerna (9 av 16, 56,3 %), Centern Parti (13 av 24, 54,2%), och Socialdemokratiska partiet (55 av 107, 51,4%). Det parti som har lägst andel kvinnliga riksdagsledamöter är Sverigedemokraterna (18 av 73, 24,7 %).
Riksdagens ledamöter är heltidsanställda lagstiftare med en lön på 71 500 SEK (cirka 6 300 USD) per månad.
Enligt en enkätundersökning av sociologen Jenny Hansson har riksdagsledamöterna en genomsnittlig arbetsvecka på 66 timmar inklusive sidoansvar. Hanssons utredning rapporterar vidare att den genomsnittliga medlemmen sover 6,5 timmar per natt.
Presidium
Presidiet består av en talare och tre vice talmän . De väljs för en 4- årsperiod . Talmannen får inte rösta, men de tre suppleanterna får rösta.
Regering
.svg) |
|---|
Riksdagens talman utser en statsminister ( svenska : statsminister , bokstavligen statsminister) efter att ha fört samtal med ledare för de olika partigrupperna i riksdagen. Nomineringen går sedan till omröstning. Nomineringen avvisas (vilket innebär att talmannen måste hitta en ny kandidat) endast om en absolut majoritet av medlemmarna (175 medlemmar) röstar "nej"; annars är det bekräftat. Detta innebär att riksdagen kan ge sitt samtycke till en statsminister utan att avge några "ja"-röster.
Efter att ha blivit vald utser statsministern ministrarna och tillkännager dem för riksdagen. Den nya regeringen tillträder vid ett särskilt råd som hålls på Kungliga slottet före monarken , då riksdagens talman formellt tillkännager för monarken att riksdagen har valt en ny statsminister och att statsministern har valt sina statsråd.
Riksdagen kan avge ett misstroendevotum mot vilken enskild statsråd som helst och på så sätt tvinga fram en avgång. För att lyckas måste ett misstroendevotum stödjas av absolut majoritet (175 medlemmar) eller så har den misslyckats.
Om ett misstroendevotum röstas mot premiärministern innebär det att hela regeringen avvisas. En förlorande regering har en vecka på sig att utlysa ett allmänt val, annars börjar proceduren för att nominera en ny premiärminister på nytt.
Fester
Inget parti har vunnit en enda majoritet i riksdagen sedan 1968. Politiska partier med liknande agendor samarbetar följaktligen i flera frågor, bildar koalitionsregeringar eller andra formaliserade allianser.
Två stora block fanns i parlamentet fram till 2019, de socialistiska / gröna rödgröna och den konservativa / liberala alliansen . De sistnämnda – som bestod av Moderaterna, Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna – styrde Sverige från 2006 till större delen av 2014 (efter 2010 genom en minoritetsregering ). Den rödgröna kombinationen upplöstes den 26 oktober 2010 men fortsatte att betraktas som huvudoppositionen fram till valet 2014, varefter Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildade en regering med stöd från Vänsterpartiet.
2019, efter valet 2018 där inget av blocken fick en majoritet av mandat, bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet en regering med stöd från Liberalerna och Centerpartiet, vilket knäckte center-högeralliansen. I mars 2019 signalerade Kristdemokraterna och Moderaterna en vilja att prata med Sverigedemokraterna.
| Fest | Ledare | Säten | Sittandel (%) | |
|---|---|---|---|---|
| Socialdemokratiska partiet | Magdalena Andersson | 107 | 30.7 | |
| Sverigedemokraterna | Jimmie Åkesson | 73 | 20.9 | |
| Moderaterna | Ulf Kristersson | 68 | 19.5 | |
| Vänsterpartiet | Nooshi Dadgostar | 24 | 6.9 | |
| Centerpartiet | Annie Lööf | 24 | 6.9 | |
| Kristdemokraterna | Ebba Busch | 19 | 5.4 | |
| Grön fest | Märta Stenevi / Per Bolund | 18 | 5.2 | |
| Liberaler | Johan Pehrson | 16 | 4.6 | |
| Total | 349 | 100 | ||
Val
Samtliga 349 riksdagsledamöter väljs i de allmänna val som hålls vart fjärde år. Alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och vid ett tillfälle har varit folkbokförda är röstberättigade. För att ställa upp i valet måste en kandidat vara röstberättigad och vara nominerad av ett politiskt parti. För att ett parti ska komma in i riksdagen krävs minst 4 % av riksrösterna, alternativt 12 % eller mer inom en valkrets. Suppleanter för varje suppleant väljs samtidigt med varje val, så extraval är sällsynta. I händelse av ett snabbval , tjänar de nyvalda ledamöterna bara resten av fyraårsperioden.
Valkretsar och nationell mandatfördelning
Valsystemet i Sverige är proportionellt . Av enkammarriksdagens 349 platser är 310 fasta valkretsmandat tilldelade 29 flermanskretsar i förhållande till antalet röstberättigade i varje valkrets. Resterande 39 omställningsmandat används för att korrigera de avvikelser från proportionell riksfördelning som kan uppstå vid tilldelningen av de fasta valkretsmandaten. Det finns en begränsning i systemet som innebär att endast ett parti som fått minst fyra procent av rösterna i hela landet deltar i mandatfördelningen. Ett parti som har fått minst tolv procent av rösterna i en valkrets deltar dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i den valkretsen.
Valresultatet 2022
| Fest | Röster | % | Säten | +/– | |
|---|---|---|---|---|---|
| Svenska socialdemokratiska partiet | 1,964,474 | 30.33 | 107 | +7 | |
| Sverigedemokraterna | 1 330 325 | 20.54 | 73 | +11 | |
| Moderaterna | 1,237,428 | 19.10 | 68 | −2 | |
| Vänsterpartiet | 437 050 | 6,75 | 24 | −4 | |
| Centerpartiet | 434,945 | 6,71 | 24 | −7 | |
| Kristdemokraterna | 345,712 | 5,34 | 19 | −3 | |
| Grön fest | 329,242 | 5.08 | 18 | +2 | |
| Liberaler | 298,542 | 4,61 | 16 | −4 | |
| Nyansfest | 28,352 | 0,44 | 0 | Ny | |
| Alternativ för Sverige | 16,646 | 0,26 | 0 | 0 | |
| Medborgarkoalitionen | 12.882 | 0,20 | 0 | 0 | |
| Piratpartiet | 9,135 | 0,14 | 0 | 0 | |
| Humanistisk demokrati | 6 077 | 0,09 | 0 | Ny | |
| Kristna värdegrundspartiet | 5,983 | 0,09 | 0 | 0 | |
| Knapptryckarna | 5,493 | 0,08 | 0 | Ny | |
| Feministiskt initiativ | 3,157 | 0,05 | 0 | 0 | |
| Oberoende landsbygdspartiet | 2 215 | 0,03 | 0 | 0 | |
| Direktdemokrater | 1 755 | 0,03 | 0 | 0 | |
| Klimatalliansen | 1,702 | 0,03 | 0 | Ny | |
| Enhet | 1 234 | 0,02 | 0 | 0 | |
| Sveriges Kommunistiska Parti | 1,181 | 0,02 | 0 | 0 | |
| 64 andra partier (färre än 1 000 röster) | 4,264 | 0,07 | 0 | 0 | |
| Total | 6,477,794 | 100,00 | 349 | 0 | |
| Giltiga röster | 6,477,794 | 98,93 | |||
| Ogiltiga/blanka röster | 69,831 | 1.07 | |||
| Totalt antal röster | 6,547,625 | 100,00 | |||
| Registrerade väljare/valdeltagande | 7,775,390 | 84,21 | |||
| Källa: Sveriges Valmyndighet | |||||
| Allians | Röster | % | Säten | +/− | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kristerssons block (M+SD+KD+L) | 3 212 007 | 49,59 | 176 | +2 | ||
| Anderssons block (S+MP+V+C) | 3,165,711 | 48,87 | 173 | −2 | ||
| Ogiltiga/blanka röster | 69,831 | – | – | – | ||
| Total | 6,547,625 | 100 | 349 | 0 | ||
| Registrerade väljare/valdeltagande | 7,495,936 | 87,18 | – | – | ||
| Källa: VAL | ||||||
Se även
Bibliografi
- Larsson, Torbjörn; Bäck, Henry (2008). Styrning och styrning i Sverige . Lund: Studentlitteratur AB. ISBN 978-91-44-03682-3 .
- Petersson, Olof (2010). Den offentliga makten (på svenska). Stockholm: SNS Förlag. ISBN 978-91-86203-66-5 .
externa länkar
- Riksdagen – officiella sajt
- Riksdagens historia
