LSWR G16 klass

LSWR G16 klass
Verksfotografi av LSWR G16 prototyp nr 492 i Eastleigh, 1921. Loket är i fotografisk grå färg
Typ och ursprung Effekttyp Ånga Designer Robert Urie Byggare LSWR Eastleigh Works Byggdatum 1921 Totalt producerat 4
Specifikationer Konfiguration: . • Varför 4-8-0T • UIC 2′D h2t Mätare 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum ( 1 435 mm ) Ledande dia. 3 fot 7 tum (1 092 m) Förare dia. 5 fot 1 tum (1 549 m) Längd 42 fot 10 + 1 ⁄ 4 tum (13,06 m) Bredd 9 fot 2 tum (2,79 m) Höjd 13 fot 1 + 3 ⁄ 8 tum (4,00 m) Axeltryck 18,50 långa ton (18,8 t) Självhäftande vikt 72,90 långa ton (74,1 t) Loco vikt 95,10 långa ton (96,6 t) Bränsletyp Kol Bränslekapacitet 3,50 långa ton (3,6 t) Vattenlock. 2 000 imp gal (9 100 l; 2 400 US gal) Eldstad: • Eldstadsområde 2,5 m 2 Panntryck 180 psi (1,24 MPa) Uppvärmningsyta: • Rör och rökkanaler 1 267 kvadratfot (117,7 m 2 ) • Eldstad 139 sq ft (12,9 m 2 ) Överhettare: . • Typ Eastleigh (senare Maunsell) • Värmeområde 231 sq ft (21,5 m 2 ) Cylindrar Två, utanför Cylinderstorlek 22 tum × 28 tum (559 mm × 711 mm)
Prestationssiffror Dragkraftig ansträngning 33 991 lbf (151,20 kN) Faktor för adh. 4.4 (med tankar och bunkrar halvfulla)
Karriär Operatörer London och South Western Railway → Södra järnvägen → British Railways Klass LSWR / SR: G16 Effektklass SR: A BR: 7F, senare 8F Tal LSWR: 492–495 SR: E492–E495 → 492–495 BR: 30492–30495 Smeknamn Svarta tankar Indragen 1959–1962 Disposition Allt skrotat

LSWR G16-klassen var en klass av ångtanklokomotiv med ett 4-8-0T hjularrangemang . Den designades av Robert Urie och introducerades 1921 specifikt för tung växling över puckel på Feltham rangergård , på London och South Western Railway (LSWR). De var baserade på Uries tidigare godsdesign i S15-klassen , och bortsett från flera perioder av drift på andra håll på LSWR och södra järnvägsnätet, stannade de kvar på Feltham under större delen av sina operativa karriärer.

Bakgrund

Med den snabba tillväxten av LSWR:s godstrafik i Londonområdet under de första åren av 1900-talet, beslutade företaget att bygga en modern gravitationsbangård i Feltham . Detta läge gav utmärkt tillgång till företagets huvudlinjer samt direktförbindelser till Great Western Railway och London och North Western Railway , och till Midland Railway , Great Northern Railway och Great Eastern Railway via North London Line . Även om färdigställandet av Feltham-gården försenades av första världskriget , avslutades det strax efter. En ny design av lokomotiv krävdes för att dra tunga godståg över de olika övergångar som stora rangerbangårdar som Feltham hade.

Design egenskaper

Urie hade konstruerat fyra mycket stora växlingstankar baserade på hans S15 varor 4-6-0s, förutom att använda en något mindre panna, och åttakopplade hjul med 5 fot 1 tum (1.549 m) diameter för extra dragkraft. Uries design resulterade i massiva lok som vägde in på 95 ton och var de mest kraftfulla loken på LSWR-systemet. När den övergick till ägandet av Southern Railway, övervägde den nye maskinchefen Richard Maunsell att bygga fler G16-lok, men bestämde sig istället för att utveckla sin SR Z Class 0-8-0T . Ursprungligen var det tänkt att de skulle användas för överföring och resor, så överhettning tillhandahölls. Ursprungligen var dessa Eastleigh-designen av överhettaren, men under senare år ersattes dessa av Maunsell-mönstret. Detta visade sig vara ett hinder för växlingsaktiviteterna och de flesta av överförings- och tripparbetena tilldelades liknande H16-klass av 4-6-2 stridsvagnar. Klasserna G16 och H16 delade många komponenter av samma design, såsom pannor och eldstadar. G16, tillsammans med T14 och H16, var de bredaste ångloken med standardspår som någonsin körts i Storbritannien.

Bygghistoria

År	Beställa	Kvantitet	LSWR-nummer	Anteckningar
1921	G16	4	492–495

Driftsdetaljer

30494 i Feltham 11 maj 1959.

Även om de prövades på andra uppgifter i systemet, spenderades större delen av deras liv till det nya skjulet i Feltham. Bristen på underhåll för de flesta lokomotiv under andra världskriget gjorde att så massiva och pålitliga maskiner som G16 fortsatte sitt hårda arbete även i mycket slitet skick. Oundvikligen gjorde introduktionen av de allestädes närvarande 0-6-0 dieselelektriska shuntarna i Feltham på 1950-talet G16:orna överflödiga. De användes då och då på tomma lager- och skåpbilståg, från olika depåer som Guildford, men dessa arbetsuppgifter var begränsade i antal och ytterligare elektrifiering i den södra regionen innebar att det fanns ett överskott av lokomotiv i slutet av 1950-talet. En G16 drogs tillbaka 1959, en annan 1960 och de två sista i december 1962. Ingen har bevarats.

•   Bradley, DL (1987). LSWR Lokomotiv - Urie-klasserna . Wild Swan Publications. ISBN 0-906867-55-X .
•   Haresnape, Brian (1977). Maunsell lokomotiv - en bildhistoria . Ian Allan Ltd. ISBN 0-7110-0743-8 .
•   Longworth, Hugh (2005). British Railway Steam Locomotives: 1948-1968 . Oxford: Oxford Publishing Company. ISBN 0-86093-593-0 .