Garshuni
Garshuni eller Karshuni ( syriska alfabetet : ܓܪܫܘܢܝ , arabiska alfabetet : كرشوني ) är arabiska skrifter som använder det syriska alfabetet. Ordet "Garshuni", härlett från ordet "grasha" som bokstavligen översätts som "dra", användes av George Kiraz för att mynta termen "garshunography", vilket betecknar skrivningen av ett språk i manuset till ett annat.
Historia
Garshuni har sitt ursprung i det sjunde århundradet, [ citat behövs ] när arabiska höll på att bli det dominerande talade språket i den bördiga halvmånen , men det arabiska alfabetet var ännu inte fullt utvecklat. Det finns bevis för att det att skriva arabiska i Garshuni påverkade stilen med modern arabisk skrift.
Efter denna inledande period har Garshuni-skrivandet fortsatt till idag bland några syriska kristna samhällen i de arabisktalande regionerna i Levanten och Mesopotamien , som vanligtvis använder Sertâ-skriften.
Egenskaper
Det syriska alfabetet har tre huvudsakliga varianter:
- Estrangelâ (den klassiska syriska skriften),
- Madnhâyâ (den östsyriska skriften, ofta kallad "assyrisk" eller " nestorian ")
- Sertâ (den västsyriska skriften, ofta kallad " jakobitisk " eller " maronitisk ").
Det syriska alfabetet utökas genom att använda diakritiska tecken för att skriva arabiska Garshuni.
Likheter
Ibland har andra språk som turkiska , persiska , sogdiska , de kurdiska språken och malayalam skrivits i det syriska alfabetet, och dessa kallas ibland också för "Garshunis". Med flera ytterligare karaktärer är malayalamversionen mer känd som Karsoni och hade varit i bruk fram till början av 1900-talet bland de keralitiska syriska kristna präster och anhängare.
För den analoga judiska praxisen att skriva arabiska med hebreiska bokstäver, se Judeo-arabiska språk .
Idag använder assyrier ordet 'garshuni' när de hänvisar till ett talat språk skrivet med något annat än motsvarande skrift, dvs talat assyriska skrivna med latinsk skrift.
Se även
- syriska språket
- arabiska
- Karsoni
- Den syro-arameiska läsningen av Koranen
- Aljamiado – Att skriva med arabiska eller hebreiska skrift för europeiska språk
Bibliografi
- Briquel-Chatonnet, F., "De l'intérêt de l'étude du garshouni et des manuscrits écrits selon ce système" i: L'Orient chrétien dans l'empire musulman: Hommage au professeur Gérard Troupeau (Studia arabica III). Versailles: Editions de Paris, 2005, s. 463–475.
- Briquel-Chatonnet, F.; Desreumaux, A.; Binggeli, A., "Un cas très ancien de garshouni? Quelques réflexions sur le manuscrit BL Lägg till. 14644” i: PG Borbone, A. Mengozzi, M. Tosco (red.), Loquentes linguis. Studi linguistici e orientali in onore di Fabrizio A. Pennacchietti. Wiesbaden: Harrassowitz, 2006, s. 141–147.
- Mengozzi, A., "The History of Garshuni as a Writing System: Evidence from the Rabbula Codex" i: FM Fales & GF Grassi (red), CAMSEMUD 2007. Proceedings of the 13th Italian Meeting of Afro-Asiatic Linguistics, som hölls i Udine , 21–24 maj 2007, Padova: SARGON Editrice e Libreria, 2010, s. 297–304.
- Mingana, A., "Garshūni eller Karshūni?" i: Journal of the Royal Asiatic Society (1928) 891–893.
- Morozov, DA, "Garshuni: Syriac script in Christian Arabic texts" (på ryska: "Karshuni: Sirijskaja pisjmennostj v arabo-hristianskih tekstah") i: 5-je chtenija pamiati NF Kaptereva: Rossija i pravoslavnyj Vostok (Moskva-31, 31) oktober 2007). Moskva, 2007, s. 70–72.
- Ram, H., Qiṣṣat Mar Eliĭa (Die Legende vom Hl. Elias). Als Beitrag zur Kenntnis der arabischen Vulgar-Dialekte Mesopotamiens nach der Handschrift Kod. Sachau 15 der Konigl. Bibliothek zu Berlin herausgegeben, ubersetzt och mit einer Schriftlehre versehen. Invignings-avhandling. Leipzig, 1906.
- Seleznyov, Nikolai N., "Un clerc syro-occidental d'Arfad et le métropolitain de Jérusalem, de l'Église de l'Orient: Livre "De l'unanimité de la foi" et sa recension en garshuni" (på ryska : “Zapadnosirijskij knizhnik iz Afrada i ijerusalimskij mitropolit Cerkvi Vostoka: “Kniga obschnosti very” i jejo rukopisnaja redakcija na karshuni") i: Symbol 58: Syriaca et Arabica . Paris-Moskva, 2010, s. 34–87 (text i Garshuni: s. 45–72).
externa länkar
- Kommentar till Pentateuch (Torah) / Manuskript om Garshuni [ permanent död länk ]
- "The Unique Explanation of the Secrets" är ett manuskript i Garshuni, som går tillbaka till 1740
- Dib, Yūsuf (1888). "Den festliga maroniten" . World Digital Library .
- Garshuni arbetar på World Digital Library
- Syriac–Garshuni ordlista